Storbritanniens utträde ur EU trädde i kraft 1.2.2020. Från och med det här datumet är Storbritannien inte längre en medlemsstat av EU. 

Storbritannien och EU förhandlade om ett utträdesavtal som förbinder bägge parter och utifrån vilket en övergångsperiod trädde i kraft och pågick till och med slutet av år 2020. Under övergångsperioden 

• följer Storbritannien och EU EU:s lagstiftning
• är Storbritannien kvar på EU:s inre marknad
• fortsätter fri rörlighet för personer och tjänster.

Övergångsperiod

I utträdesavtalet fastställs 1.2.2020-31.12.2020 som övergångsperiod.

Under övergångsperioden följer både EU och Storbritannien EU-lagstiftningen mellan sig. Sålunda tillämpas EU:s förordningar 883/2004 och 987/2009 om social trygghet under övergångsperioden.

Till exempel ansöks och beviljas A1-intyg på normalt sätt till arbetstagare som rör sig mellan EU-länderna och Storbritannien.

Utträdesavtalet

Fr.o.m. 1.1.2021 börjar utträdesavtalets bestämmelser om koordination av social trygghet att tillämpas.

Syftet med bestämmelserna i utträdesavtalet har varit att säkerställda de uppnådda socialförsäkringsrättigheterna för personer som befinner sig i en gränsöverskridande situation när övergångsperioden upphör.

Mera

Personkrets för utträdesavtalet

För att personen ska kunna omfattas av EU-förordningarna om social trygghet på basis av utträdesavtalet ska hen

• utan avbrott fortfarande befinna sig i en gränsöverskridande situation mellan ett EU-land och Storbritannien och
• i en situation som omfattas av tillämpningsområdet för utträdesavtalet.

Med stöd av utträdesavtalet bibehålls alltså socialförsäkringsrättigheterna för de personer som använt sig av rätten till fri rörlighet och på dem tillämpas bestämmelserna i EU-förordningarna om social trygghet så länge som de omfattas av personkretsen för utträdesavtalet och fortfarande befinner sig i en gränsöverskridande situation.

Om personen omfattas av utträdesavtalet fastställs personens sociala trygghet fortfarande utifrån utträdesavtalet från och med 1.1.2021.

Kretsen för utträdesavtalet omfattar till exempel:

• Finländsk arbetstagare som vid utgången av år 2020 arbetar hos en lokal arbetsgivare i Storbritannien och fortsätter arbeta där.
• Brittiska företagare som vid utgången av år 2020 är verksamma i Finland, är FöPL-försäkrade här och fortsätter med verksamheten här också efter övergångsperioden.

Utträdesavtalet och tryggandet av pensionsrätterna

Utträdesavtalet tryggar också rättigheter som har grundat sig på försäkrings- eller bosättningsperioder, även om personen inte omfattas av personkretsen för utträdesavtalets tillämpningsområde.

Det här innebär bl.a. att pensionsrätterna skyddas även för dem som arbetade och tjänade in pension i Storbritannien före övergångsperioden och på pensionerna tillämpas bestämmelserna i EU:s förordningar om social trygghet. På motsvarande sätt kan en brittisk medborgare som tjänat in pension i ett EU-land under den tid som Storbritannien var medlem av EU lita på att pensionsrätten fortsättningsvis fastställs enligt EU:s förordningar om social trygghet.

Utträdesavtalet och elektroniskt informationsutbyte

Enligt utträdesavtalet deltar Storbritannien i användningen av EESSI. Vid tillämpningen av utträdesavtalet utbyts uppgifterna elektroniskt via EESSI-systemet. 

Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien

Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien slöts i december 2020. Avtalet tillämpas på en temporär basis från och med 1.1.2021, till det att Europaparlamentet för sin del har behandlat avtalet.

Mera

På basis av handels- och samarbetsavtalet ska EU-medlemsstaterna och Storbritannien samordna sina sociala trygghetssystem i enlighet med det här protokollet.

Avtalets bestämmelser om social trygghet tillämpas på situationer som uppstår från och med 1.1.2021.

Delen som gäller social trygghet i handels- och samarbetsavtalet

Handels- och samarbetsavtalet innehåller ett protokoll om samordningen av social trygghet.

I protokollets bilaga 7 finns bestämmelserna om avtalets verkställighet av den sociala tryggheten.

Allmänna principer om samordningen av den sociala tryggheten

Personer som omfattas

Handels- och utträdesavtalets protokoll om samordning av de sociala trygghetssystemen ska tillämpas på personer som är lagligt bosatta i en medlemsstat eller i Storbritannien, förutsatt att personerna befinner sig i en situation som gäller en eller flera medlemsstater och Storbritannien.

Protokollets bestämmelser om social trygghet tillämpas således till exempel

• på EU-medborgare som arbetar eller är bosatta i Storbritannien efter 1.1.2021 samt
• på brittiska medborgare som arbetar eller är bosatta i ett EU-land efter 1.1.2021.

Av tillämpningen omfattas även statslösa personer och flyktingar, som omfattas eller har omfattats av lagstiftningen i en eller flera stater, samt deras familjemedlemmar och efterlevande.

Sakligt tillämpningsområde

Handels- och samarbetsavtalets protokoll om samordning av den sociala tryggheten tillämpas på följande områden inom den sociala tryggheten:

• förmåner vid sjukdom
• förmåner vid moderskap och likvärdiga förmåner vid faderskap
• förmåner vid invaliditet
• förmåner vid ålderdom
• förmåner till efterlevande
• förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdom
• ersättning vid dödsfall
• förmåner vid arbetslöshet
• förtida pension

Icke-diskriminering och likabehandling

Arrangemangen om samordningen av den sociala tryggheten som fastställs i protokollet grundar sig på principen om icke-diskriminering mellan unionens medlemsländer.

Personerna, på vilka protokollet tillämpas, ska ha samma lagenliga förmåner och skyldigheter som medborgarna i landet i fråga, till den del som det är fråga om de områden inom den sociala tryggheten som ingår i protokollets sakliga tillämpningsområde.

Likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter eller händelser

Protokollet förutsätter att principen om likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter eller händelser tillämpas på motsvarande sätt som i EU-förordningarna om social trygghet.

Om förmånerna från det sociala trygghetssystemet och inkomsterna har vissa rättsverkningar enligt lagstiftningen i en stat, ska motsvarande förmåner eller inkomster som förvärvats enligt en annan stats lagstiftning beaktas vid tillämpningen av protokollets bestämmelser. Om vissa omständigheter eller händelser har rättsverkningar enligt lagstiftningen i ett land, ska detta land beakta liknande omständigheter eller händelser som inträffat i ett annat land som om de hade inträffat inom det egna territoriet. 

Sammanräkning av försäkringsperioder

Protokollet kräver att försäkringsperioderna tas i beaktande och sammanräknas på samma sätt som i EU-förordningarna om social trygghet.

Den behöriga institutionen i en stat ska beakta försäkrings-, anställnings- eller bosättningsperioder, eller perioder som egenföretagare, som har fullgjorts i en annan stat som om de vore perioder som fullgjorts enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar, om enligt den statens lagstiftning något av följande villkoras av att perioderna har fullgjorts:

• Erhållande, bibehållande, varaktighet eller återfående av rätt till förmåner.
• Täckning genom annan lagstiftning eller
• Tillgång till eller undantag från obligatorisk eller frivillig försäkring eller frivillig fortsättningsförsäkring.

Utbetalningen av förmåner oberoende av bosättningsort

Kontantförmåner enligt en stats lagstiftning eller enligt detta protokoll ska inte minskas, ändras, hållas inne, dras in eller förverkas med anledning av att mottagaren eller dennes familjemedlemmar är bosatta i en annan stat än den där institutionen med ansvar för betalningen är belägen

Utbetalning av förmåner oberoende av bosättningsort tillämpas inte på

• förmåner vid arbetslöshet eller
• förmåner vid invaliditet.

Samarbetet kring samordningen av den sociala tryggheten mellan EU-länderna och Storbritannien

Vid tillämpningen av bestämmelserna om social trygghet ska medlemsstaternas och Storbritanniens myndigheter och institutioner bistå varandra som om de tillämpade sin egen lagstiftning.  Myndigheternas och institutionernas administrativa bistånd är i regel avgiftsfritt.

De institutioner och personer som omfattas av detta protokoll ska vara skyldiga att informera varandra och samarbeta för att säkerställa en korrekt tillämpning av detta protokoll. Institutionerna ska enligt principen om god förvaltning svara på alla förfrågningar inom rimlig tid och ska i detta sammanhang till berörda personer lämna all information som är nödvändig för att de ska kunna hävda sina rättigheter.

De berörda personerna ska vara skyldiga att så snart som möjligt informera den behöriga statens institutioner och institutionerna i bosättningsstaten om alla förändringar i sin personliga situation eller familjesituation som kan påverka deras rätt till förmåner enligt detta protokoll.

Den specialiserade kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen

Enligt artikel 2 i handels- och samarbetsavtalet inrättas en specialiserad kommitté för samordning av de sociala trygghetssystemen, som behandlar frågor som omfattas av protokollet om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Den specialiserade kommittén har befogenhet att bl.a.

• övervaka och granska genomförandet av och säkerställa en korrekt funktion av detta avtal eller eventuella kompletterande avtal,
• anta beslut och rekommendationer
• diskutera tekniska frågor som uppstår i samband med genomförandet av detta avtal eller eventuella kompletterande avtal
• utgöra ett forum där parterna kan utbyta information, diskutera bästa praxis och utbyta erfarenheter av genomförandet,
• inrätta, övervaka, samordna och upplösa arbetsgrupper.

Elektroniskt informationsutbyte

Vid tillämpningen av handels- och samarbetsavtalet är utgångspunkten elektroniskt informationsutbyte genom EESSI.

Noggrannare tillämpningsanvisningar om tillämpningen av avtalet är att vänta av den specialiserade kommittén som ska inrättas (den specialiserade kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen). Eftersom handels- och samarbetsavtalet innehåller anvisningar om samordningen av den sociala tryggheten som är separata från EU-förordningarna, kan det bli nödvändigt att göra vissa preciseringar till exempel i innehållet av de strukturerade elektroniska handlingarna (SED).

Mera

I avtalets bilaga 7 konstateras att alla formulär och handlingar som utfärdas av de behöriga institutionerna omedelbart innan avtalet och protokollet om samordning av de sociala trygghetssystemen träder i kraft ska fortsätta gälla.

Dessa formulär ska vid behov fortsätta att användas för informationsutbyte mellan behöriga institutioner under en övergångsperiod, vars slutdatum ska fastställas av den specialiserade kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen. Alla sådana formulär och handlingar som utfärdas före och under denna övergångsperiod ska vara giltiga tills de löper ut eller annulleras.

Dataskyddet för uppgifter som utbyts mellan EU-länderna och Storbritannien

I handels- och samarbetsavtalet finns en överenskommelse om en tilläggstid på fyra månader, under vilken personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden fortfarande kan överföra personuppgifter till Storbritannien.  Tilläggstiden kan förlängas med två månader, om inte någondera parten motsätter sig förlängningen.

Mera

Personuppgiftsansvariga eller personuppgiftsbiträden behöver inte tillämpa de särskilda skyddsmekanismer som föreskrivs i kapitel V i dataskyddsförordningen förrän tilläggstiden för överföring av personuppgifter har gått ut.

Utbyte av personuppgifter mellan EU-länderna och Storbritannien kan i pensionsärenden fortsätta som tidigare till och med att tilläggstiden löpt ut. Till denna del är det ingen skillnad huruvida utträdesavtalet eller det nya handels- och samarbetsavtalet tillämpas på personens situation.