Ohjeesta on poistettu turha kappale, jossa oli myös virheellinen kiinteä ansioperuste vain tulevan ajan ansiossa huomioon otettavien etuuksien osalta. Asia kerrotaan myöhemmin kohdassa, jossa käsitellään tulevan ajan ansioita.
Voimassa 28.04.2015 - 25.07.2017
Soveltamisohje, Julkaisuaika 28.04.2015 Julkisuus: Julkinen
Ohjeesta on poistettu turha kappale, jossa oli myös virheellinen kiinteä ansioperuste vain tulevan ajan ansiossa huomioon otettavien etuuksien osalta. Asia kerrotaan myöhemmin kohdassa, jossa käsitellään tulevan ajan ansioita.
Arbetspension tjänas in förutom för arbetsinkomster även för vissa oavlönade perioder. I regel tillväxer pension under oavlönade perioder då personen får någon social förmån.
Det finns vissa skillnader mellan de olika pensionstyperna i hur arbetspension tjänas in för förmåner under oavlönade perioder. Vid beräkningen av en pension som fastställs på basis av förmåner för oavlönade perioder följer man dock till stor del gemensamma beräkningsprinciper.
Pension tjänas in för följande oavlönade förmåner:
Grupp | Förmån |
Sjuk- och rehabiliteringsförmåner |
Sjukdagpenning |
Partiell sjukdagpenning | |
Specialvårdspenning | |
Rehabiliteringspenning enligt olika lagar (FPA, arbetspensionslagarna, LITA) | |
LITA-förmåner | |
Föräldradagpenningar |
Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning samt särskild moderskapspenning (föräldrapenning kan också betalas till partiellt belopp eller minimibelopp) |
Arbetslöshetsförmåner |
Inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa |
Alterneringsersättning | |
Utbildningsförmåner |
Vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd (för företagare till ett fast eurobelopp 713,68 euro/mån enligt 2015 års nivå) |
Förmån som jämställs med pension tjänas också in för tiden för vård av barn under tre år och för tiden med studier som leder till examen. Bestämmelser om pension som tjänas in för tiden för vård av barn och för tiden för studier ingår i en speciallag (lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier).
Pension tjänas in både för studietid och barnavårdstid på basis av ett fast belopp (713,68 e/månad enligt 2015 års index).
Pension som tjänats in för oavlönade förmåner samt för förmån som tjänas in för studietid och barnavårdstid för barn under tre år justeras med en livslängdskoefficient.
Den förmån som tjänas in för barnavårds- och studietid utgör en separat del av arbetspensionen, även om den betalas ut i samband med arbetspensionen. Staten finansierar denna förmån.
Pension på basis av inkomstrelaterade förmåner för oavlönade perioder tjänas in utifrån den arbetsinkomst som beräkningen av den förmånen för ifrågavarande oavlönade period baserar sig på. När beloppet på en förmån för oavlönad tid räknas ut, bestäms den arbetsinkomst som ligger till grund för förmånen, dvs. förmånsgrunden, skilt för varje slag av förmån för oavlönad period. Det kan till exempel vara fråga om den årsarbetsinkomst som fastställts i beskattningen eller den genomsnittliga månadsinkomsten under de senaste arbetsmånaderna.
Pension på basis av förmån för oavlönad tid tjänas in endast för den tid för vilken förmånen har betalats till förmånstagaren själv, en intressebevakare eller någon annan i personens ställe. Pension tjänas dock inte in till den del som förmån har betalats till arbetsgivaren.
Eftersom förmånsgrunden kan vara års- eller månadsbaserad och en förmån vanligen betalas per dag, ska förmånsgrunderna vid uträkningen av pension omvandlas till grunder på dagsnivå. Förmånsgrunden omvandlas till dagsnivå enligt divisorn (300, 21,5, 25 eller 30) för förmånsslaget i fråga.
Dagsinkomsten multipliceras med antalet betalda förmånsdagar. Då får man den förmånsgrundande inkomst som ligger till grund för pensionen för året i fråga.
Den förmånsgrundande inkomsten = förmånsgrunden/dag x antalet förmånsdagar
Följande andel av de förmånsgrundande inkomsterna beaktas när den intjänade pensionen räknas ut:
% | Förmån |
117 | De förmånsgrundande inkomsterna för föräldradagpenningen (för de som betalats till arbetsgivaren 17 %) |
75 |
De förmånsgrundande inkomsterna enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa för de förmånsgrundande inkomsterna för alterneringsersättning till utgången av år 2009 |
65 | Övriga förmånsgrundande inkomster för vilka pension intjänas |
55 | Förmånsgrundande inkomster för alterneringsersättningen från år 2010 |
Pension tjänas in på basis av vuxenutbildningsstöd för företagare och minimiföräldradagpenning utgående från en grund som uppgår till 706,87 euro/månad (enligt 2014 års nivå). Av förmånsgrunden för vuxenutbildningsstöd för företagare beaktar man vid uträkningen av den intjänade pensionen 65 procent. Av förmånsgrunden för minimiföräldradagpenning beaktar man vid uträkningen av den intjänade pensionen den fasta förmånsgrunden som sådan.
Om en förmån betalas till ett jämkat eller minskat belopp på grund av egna förvärvsinkomster eller någon annan mottagen förmån, beaktas en sådan del av den förmånsgrundande inkomsten som motsvarar den till personen utbetalda förmånens andel av beviljad full förmån.
Samma förfarande tillämpas när en del av förmånen har betalats till arbetsgivaren och en del till arbetstagaren: av den förmånsgrundande inkomsten beaktas den andel av hela den beviljade förmånen som har betalats till arbetstagaren.
De som anmäler förmånerna till intjäningsregistret meddelar för proportioneringen beloppet av både den betalda och den fulla förmånen eller den proportioneringsprocent som har räknats ut färdigt på basis av dem. Proportioneringsprocenten räknas med två decimalers noggrannhet.
I allmänhet betalas förmåner till förmånstagaren i efterskott. Den förmånsgrundande inkomsten är dock pensionsgrundande inkomst för det år för vilket förmånen har betalats ut, dvs. det år som förmånsdagarna hänför sig till, även om förmånen har betalats följande år.
När man beräknar pensionen görs inget avdrag för pensionsavgiften på förmånsgrundande inkomster. Den som anmäler förmånen har i regel beaktat avgiften redan då förmånsgrunden fastställdes. Ett undantag utgör vuxenutbildningsstöd som beviljas av Utbildningsfonden. Vid pensionsberäkningen dras arbetspensionsavgiften inte av från de förmånsgrundande inkomsterna.
Förmåner som betalas av Kela
kan bestämmas på basis av en förmån för en annan, föregående oavlönad period. Till exempel om en arbetslös person insjuknar, bestäms sjukdagpenningen på basis av beloppet på den föregående arbetslöshetsdagpenningen, om sjukdagpenningen på detta sätt blir större än då den normalt uträknas på basis av arbetsinkomsten.
I en förmån för en oavlönad period som bestäms utgående från föregående förmån finns ingen egentlig arbetsinkomst till grund för förmånen. I sådana fall utgörs grunden för pensionen för de oavlönade perioderna av den arbetsinkomst enligt vilken förmånen skulle ha räknats ut, om det inte hade funnits någon tidigare förmån. Men om både den förmån som skall betalas och den föregående förmånen fastställs med stöd av sjukförsäkringslagen (t.ex. när sjukdagpenning föregår rehabiliteringsdagpenning), använder man grunden för den föregående förmånen också som grund för den senare förmånen.
Pension som tjänats in på basis av förmåner under oavlönade perioder beviljas förmånstagaren om han eller hon under sin yrkesbana har haft sammanlagt minst 17 128,41 euro i arbetsinkomster som försäkrats enligt arbetspensionslagarna (enligt 2015 års nivå). Samma krav på inkomstbelopp gäller pension som tjänats in för tid för vård av barn under tre år eller för tid för studier.
När det räknas om kravet på inkomster blir uppfyllt räknas inkomsterna från tiden före 2005 utifrån registeruppgifterna om pensionsgrundande löner och anställningstider på samma sätt som det belopp som utgör förutsättningen för rätt till pension för återstående tid. När det undersöks om kravet på inkomster blir uppfyllt letas det dock efter inkomster under hela den försäkrade tiden före pensionsfallsåret, till skillnad från prövningen av rätten till återstående tid.
På basis av förmånsgrundande inkomst tjänas arbetspension in med 1,5 procent per år från ingången av månaden efter 18-årsdagen och högst fram till utgången av den månad då personen fyller 68 år. Arbetspension på basis av arbetslöshetsdagpenningen tillväxer dock högst fram till utgången av den månad då personen fyller 63 år.
När man räknar ut invalidpensionen tas de förmånsgrundande inkomsterna i beaktande som pensionsgrundande fram till utgången av året före pensionsfallet.
När ålderspensionen beräknas beaktar man de förmånsgrundande inkomsterna som pensionsgrundande på samma sätt som arbetsförtjänsterna fram till slutet av den månad när pensionsfallet inträffade.
I familjepensioner beaktas förmånsgrundande inkomster under pensionsfallsåret på samma sätt som de beaktas i förmånslåtarens pension.
Pension på basis av förmånsgrundande inkomster tillväxer inte under tid med pension.
Om pensionsfallet inträffade år 2005 eller 2006, beaktades förmånsgrundande inkomster under pensionsfallsåret aldrig när pension skulle beviljas.
Förmånsgrundande inkomster under pensionsfallsåret beaktas inte heller i de fall där pensionsfallet för en invalidpension eller arbetslöshetspension eller pensionsfallet för en pension som beviljas som fortsättning på dem inträffar år 2007 eller senare.
I ålderspensioner som börjar tidigast 1.2.2007 beaktas således förmånsgrundande inkomster till utgången av pensionsfallsmånaden.
Förmånen för en oavlönad period kan betalas till arbetsgivaren om denna betalar lön till arbetstagaren för förmånstiden. Då tillväxer pension på basis av den utbetalda lönen, men inte på basis av den förmånsgrundande inkomsten till den del förmånen har betalats till arbetsgivaren som ersättning för lön som har betalats för samma tid. Pension tjänas in endast till den del förmånen har betalats till arbetstagaren själv. Föräldradagpenningar utgör ett undantag.
Utbetalda förmåner till arbetstagaren är också sådana förmåner som har betalats till utsökningsmyndigheter och andra myndigheter, dvs. hela den del av en förmån som inte betalas till arbetsgivaren.
En förmån kan ha betalats för en tid för vilken det senare beviljas en annan förmån för avlönad period. Då ser förmånssystemen sinsemellan till att de ersätter varandra kostnaderna genom regressbetalningar. Pensionen tillväxer på basis av den förmån som personen skulle ha rätt till. Så också även om den först utbetalda förmånen kvarstår som personens inkomst i beskattningen.
Som undantag till denna huvudregel är trafik- och olycksfallsbolagens inbördes regressituationer. Då får Pensionsskyddscentralen uppgifter om de förmåner för oavlönade perioder som personen verkligen har fått och inte de, som han eller hon skulle ha rätt till.
Pensionstillväxt för inkomsterna för den återstående tiden bestäms enligt en undantagsregel då
Då inkomsterna för den återstående tiden bestäms enligt en undantagsregel tas de förmånsgrundande inkomsterna i beaktande fram till månaden för pensionsfallet, även för företagare. I dessa fall beaktas inte de förmånsgrundande inkomsterna för pensionsfallsåret när den intjänade pensionen beräknas.
Pension tjänas in på basis av de förmånsgrundande inkomsterna under tid med
Pension tjänas inte in för förmånsgrundande inkomster under tid med
Om arbetsoförmågan eller arbetslöshetspensionen upphör, tillväxer ingen pension på basis av de förmånsgrundande inkomsterna under den period som infaller mellan ingången av pensionsfallsåret och utgången av året innan pensionen upphörde. Detta gäller pensioner som innehåller en pensionsdel för återstående tid.
Det ovannämnda gäller också invalidpensioner, som inte innehåller en pensionsdel för återstående tid och efter vilka ålderspension beviljas på tidigare grunder.
Om den nya pensionen beviljas på nya grunder, tillväxer ny pension på basis av förmånsgrundande inkomster för det år då invalid- och arbetslöshetspensionen upphör. Om en förmån för en oavlönad period har betalats under det år en invalidpension upphör, periodiseras alla de förmånsgrundande inkomster som betalats under året då pensionen upphörde på tiden efter det att pensionen upphörde. Hur förmånen verkligen fördelas under året undersöks alltså inte.
Om en ny pension beviljas på nya grunder och den tidigare invalidpensionen inte har innehållit en pensionsdel för återstående tid, tillväxer pension för de förmånsgrundande inkomsterna för den tidigare pensionens pensionsfallsår och begynnelseår. De förmånsgrundande inkomsterna tas i beaktande som pensionsgrundande till utgången av månaden då pensionen började eller pensionsfallet inföll.
Om den nya pensionen beviljas på nya grunder och den tidigare invalidpensionen inte har innehållit en pensionsdel för återstående tid, tas även förmåner för oavlönade perioder som betalats mellan tidigare pensionsförhållanden som beviljats på tidigare grunder i beaktande som pensionsgrundande. Då pension beviljas på nya grunder tas förmånerna för begynnelseåret och pensionsfallsåret för tidigare pensioner för oavlönade perioder som beviljats på tidigare grunder i beaktande som pensionsgrundande.
Pensionen kan beviljas på nya grunder många år efter att förmånen för den oavlönade perioden betalats. Då periodiseras de förmånsgrundande inkomsterna under pensionens begynnelseår på tiden före pensionens början. Hur förmånen närmare hänför sig till tiden kring pensionens början eller pensionsfallet reds inte ut.
Ny pension tillväxer på basis av arbetsinkomsterna enligt pensionstidens intjäningsprocent under tid med ålders-, invalidpension. Om invalidpensionen innehåller en pensionsdel för återstående tid, tillväxer ny pension på basis av arbetsinkomsterna från början av året som följer på pensionsfallsåret. I fråga om pensioner där inkomsten för återstående tid är 0, tillväxer ny pension för arbetsinkomsterna från ingången av månaden efter pensionsfallet (om pensionen fortsätter på samma grunder fram till ålderspensionen).
Ny pension tillväxer på basis av arbetsinkomsterna enligt pensionstidens intjäningsprocent även under tid med utländsk pension. Från början av år 2008 är förmåner för oavlönade perioder under tid med utländsk pension inte längre förmånsgrundande. Om en person har haft förmåner för oavlönad tid före år 2008 samtidigt med en utländsk pension, men den finländska pensionen börjar först år 2008 eller senare, är förmånerna för de oavlönade tiderna inte pensionsgrundande för tiden före år 2008.
Vid invalid- eller ålderspension som betalats allt i ett följer pensionstillväxten de åldersavhängiga procentsatserna. Pension tillväxer också på basis av förmåner under oavlönade perioder. I detta fall har det ingen betydelse om pensionen har betalats som engångsbelopp utan eller med pensionstagarens samtycke.
Vid beviljande av pension behandlas pension som har tjänats in för oavlönade tider på samma sätt som pension som har tjänats in på basis av arbetsinkomster. Pensionen uppräknas med en engångsförhöjning och justeras med en livslängdskoefficient och senareläggs som andra pensioner som beviljas enligt den beviljande anstaltens pensionslag: i vilmasituationer tillämpas vilmaanstaltens lag och i icke-vilmasituationer i första hand arbetspensionslagen för den privata sektorn.
I icke-vilmasituationer betalar den privata sektorns pensionsanstalt pensionen som tjänats in för oavlönade perioder, om pensionstagaren haft ens en kort pensionsgrundande period inom den privata sektorn. Om pensionstagaren inte alls har haft arbete som försäkrats enligt den privata sektorns pensionslagar betalas pensionen som tjänats in under oavlönade perioder av den pensionsanstalt inom den offentliga sektorn hos vilken pensionstagarens senaste arbete försäkrats.
Om vilmaanstalten beviljar en pension enligt en annan pensionslag först och sedan pension under sin egen pensionslag tillväxer inte pension för oavlönade perioder efter att den första pensionen beviljats. Pension som tjänats in för oavlönade perioder beviljas i samband med det första pensionsbeslutet.
Pension tjänas in för oavlönade förmåner under ålderspensionens pensionsfallsår. Om till exempel pensionsfallet för en APL-ålderspension inträffade år 2013 och pensionsfallet för en StPL-pension inträffade år 2014, beaktas pensionstillväxten för oavlönade perioder i StaPL-pensionen också för år 2013, eftersom det året inte var StPL-pensionens pensionsfallsår.
I inkomsterna för återstående tid beaktas förmånsgrundande inkomster alltid till 100 procent och föräldradagpenningar till 117 procent. När man beräknar inkomsten för återstående tid beaktas de förmånsgrundande inkomsterna i regel fram till slutet av det år som föregår pensionsfallsåret, i likhet med arbetsinkomster. De förmånsgrundande inkomsterna tas i beaktande fram till slutet av det år som föregår pensionsfallsåret även i det fall att
I fråga om återstående tid i undantagsfall (arbetsoförmåga före 24 års ålder, eller personer som har inkomster endast under det sista året av granskningstiden och/eller under pensionsfallsåret) tas de förmånsgrundande inkomsterna i beaktande till utgången av pensionsfallsmånaden. För intjänade pensioner tas de förmånsgrundande inkomsterna dock i beaktande fram till slutet av året före pensionsfallsåret. Arbetsinkomsterna tas i beaktande på samma sätt.
Vissa arbetslöshets- och utbildningsförmåner som inte är inkomstrelaterade beaktas endast när inkomsten för återstående tid räknas ut. Förmånsgrunden är då 1 427,36 euro/månad (enligt 2015 års nivå). Förmåner som endast beaktas i inkomsten för återstående tid är:
Ovan nämnda förmåner beaktas i inkomsterna för återstående tid till beloppet 1 427,36 euro (enligt 2015 års nivå), men de är inte pensionsgrundande i övrigt. De förmåner som är pensionsgrundande enligt ett fast belopp på 713,68 euro (vuxenutbildningsstöd för företagare och föräldradagpenning som betalas till minimibelopp) beaktas också i inkomsten för återstående tid enligt samma förmånsgrund.
I inkomsterna för den återstående tiden beaktas dessutom studier som lett till examen och tid av vård av barn under tre års ålder. De beaktas till samma belopp som ovan nämnda förmåner, dvs. till 1 427,36euro/månad, vilket är två gånger det fasta beloppet på 713,68euro/månad, som utgör grund för den intjänade pensionen.
En företagare tjänar in pension på basis av förmånsgrundande inkomster för samma period som företagarförsäkringen har varit i kraft. Då beaktas såväl FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten som den förmånsgrundande inkomsten i inkomsten för återstående tid.
När pensionen beräknas justeras den förmånsgrundande inkomsten för varje enskilt år med en lönekoefficient till den nivå som gäller när pensionen börjar, på samma sätt som man justerar den pensionsgrundande arbetsinkomsten.
En förmån kan betalas ut i flera års tid på basis av samma inkomst, vilket ofta är fallet med rehabiliteringspenning eller arbetslöshetsdagpenning. Förmånsbetalaren gör en eventuell indexjustering årligen endast i det förmånsbelopp som betalas till förmånsmottagaren, men inte i förmånsgrunden. Förmånsgrunden för varje enskilt år, då förmån har betalats ut på basis av samma arbetsinkomst, är således den inkomst som förmånsberäkningen första gången baserade sig på, och det görs inga indexjusteringar i förmånsgrunden under den tid förmånen betalas ut.
Till exempel förmånsgrunden för rehabiliteringspenning, som har betalats ut i tre års tid utan avbrott eller har beviljats på tidigare grunder, är i registret lika stor under vart och ett av de tre åren, dvs. på samma nivå som då förmånen började betalas ut första gången. Först när pensionen räknas ut justeras förmånsgrunderna för olika år med en lönekoefficient till den nivå som gäller vid pensionsberäkningstidpunkten. Om rehabiliteringspenning har beviljats på tidigare grunder efter rehabiliteringsstöd, är förmånsgrunden under hela rehabiliteringspenningsperioden på samma nivå som året då rehabiliteringsstödet började.