Sjukdagpenning
Sjukdagpenningen kompenserar för inkomstbortfall på grund av arbetsoförmåga under kortare tid än ett år.
Sjukdagpenning betalas för högst 300 vardagar. Sjukdagpenningen betalas efter en självrisktid.
Sjukdagpenning betalas inte under en självrisktid (karenstid) efter arbetsoförmågans inträde. Självrisktiden är
- insjuknandedagen och de 9 därpå följande vardagarna
- 1 vardag, om arbetsoförmåga av samma orsak inträder på nytt inom 30 dagar från att sjukdagpenning har betalats senast
- insjuknandedagen och de 3 därpå följande vardagarna, om personen är FöPL-försäkrad eller
- insjuknandedagen och de därpå följande 3 kalenderdagarna, om personen är LFöPL-försäkrad.
Ingen självrisktid tillämpas, om arbetsoförmåga som berättigar till sjukdagpenning inträder eller fortgår omedelbart efter partiell sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning som föregått den.
Med rehabiliteringspenning avses
- rehabiliteringspenning som betalas av FPA
- rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning som betalas som rehabiliteringsunderstöd enligt arbetspensionslagarna
- ersättning för inkomstbortfall enligt bestämmelserna om rehabilitering i lagen om olycksfallsförsäkring, trafikförsäkringslagen, lagen om skada ådragen i militärtjänst eller lagen om militärolycksfall.
Sjukdagpenning till arbetstagare
Sjukdagpenningen till arbetstagare bestäms utifrån
- de arbetsinkomster som har fastställts i beskattningen eller
- arbetsinkomsterna under de sex månader som har föregått arbetsoförmågan.
Sjukdagpenning till företagare
Sjukdagpenningen till företagare bestäms utifrån
- FöPL-arbetsinkomsten eller
- FöPL-arbetsinkomsten under de sex månader som har föregått arbetsoförmågan.
Sjukdagpenning till lantbruksföretagare
Sjukdagpenningen till företagare bestäms utifrån
- LFöPL-arbetsinkomsten eller
- LFöPL-arbetsinkomsten under de sex månader som har föregått arbetsoförmågan.
Sjukdagpenning till personer utan eller med låga inkomster
Sjukdagpenning till personer utan eller med låga inkomster betalas till ett belopp om minst 23,92 euro (enligt 2014 års nivå) per vardag efter det att arbetsoförmågan har fortgått i över 55 dagar utan avbrott.
Sjukdagpenningen är en primär förmån i förhållande till invalidpension
Sjukdagpenningen är en primär förmån i förhållande till invalidpension, vilket innebär att sökanden först har rätt till sjukdagpenning under ett års tid. Därefter vidtar invalidpensionen. Denna tid kallas för primärtid.
När en ansökan om arbetspension behandlas måste man känna till primärtiden. Primärtiden fastställs för bestämning av den tidpunkt när full invalidpension börjar betalas.
Full invalidpension börjar betalas efter att primärtiden har löpt ut.
Sjukpension enligt folkpensionslagen beviljas från och med sjukdagpenningens slut. Om en person beviljas även invalidpension enligt arbetspensionslagarna börjar folkpensionen vid samma tidpunkt.
Primärtiden påverkar varken definitionen av arbetsoförmåga eller tidpunkten för när arbetsoförmågan anses ha inträtt, dvs. fastställandet av pensionsfallet.
Primärtidens utgångsdatum binder pensionsanstalten.
Sjukdagpenning efter primärtidens utgång sekundär i förhållande till invalidpension
Sjukdagpenning som betalas efter primärtiden är en sekundär förmån i förhållande till invalidpension, såvida det inte går att fastställa en ny primärtid för sjukdagpenningen.
Utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenning
För en utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenning fastställs ingen primärtid såsom för sjukdagpenning som betalas från Finland.
Om en arbetstagare har rätt att få en utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenning, beaktas den utländska förmånen på samma sätt som sjukdagpenning när invalidpensionens begynnelsetidpunkt fastställs.
En utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenning primär i högst ett års tid
En utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenning är primär i högst ett års tid, även om förmånen eventuellt betalas för en längre tid.
Eventuella avbrott i en utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenning beaktas inte, utan perioden med utländsk dagpenning betraktas som sammanhängande.
Fastställande av sjukdagpenningens primärtid och maximitid
När sjukdagpenning har betalats för 150 dagar fastställer FPA eller arbetsplatskassan i förväg den dag då primärtiden löper ut.
Sjukdagpenningens primärtid är en period som omfattar
- de första 150 dagarna av sjukdagpenningens maximitid och
- de därpå följande fem hela kalendermånaderna.
Primärtiden löper ut vid utgången av den fjärde kalendermånaden, om också maximitiden med utbetald sjukdagpenning vid utbetalning av sjukdagpenning utan avbrott upphör då.
Fortsatt sjukdagpenning efter primärtiden
Sjukdagpenningen kan fortsätta efter primärtiden, såvida sjukdagpenningen inte betalas ut utan avbrott efter 150 dagar (maximitiden).
I maximitiden inräknas alla dagar under vilka personen har haft rätt till sjukdagpenning under de föregående två åren.
Den tid på två år som räknas in i maximitiden räknas från dagen för inträdet av den senaste arbetsoförmågan på vilken har tillämpats den normala karenstiden på nio dagar vid utbetalning av sjukdagpenning. Den sjukdom på basis av vilken sjukdagpenning har beviljats saknar betydelse.
.jpg)
Bildtexterna:
Primärtid
150 dagar Till utgången av den femte hela kalendermånaden
Faktiska betalningsdagar Beräknad tid
Ingen primärtid
Ingen primärtid för sjukdagpenningen fastställs för den som fyller eller redan har fyllt 63 år när maximitiden på 150 utbetalningsdagar nås (12 kap. 3 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen).
Ny primärtid
En ny primärtid kan fastställas när det har gått över sex månader från det att den föregående primärtiden löpte ut.
Rätt till sjukdagpenning för tilläggsdagar efter maximitiden
Efter maximitiden kan sjukdagpenning beviljas på basis av samma sjukdom för högst 50 vardagar.
Sjukdagpenning kan beviljas efter maximitiden om
- personen återgår till arbetet och
- samma sjukdom återkommer efter det att personen har arbetat i minst 30 dagar utan avbrott.
Med arbete avses lönearbete och företagarverksamhet. Med dagar avses kalenderdagar. I kalenderdagarna ingår
- söndagar
- helgdagar
- söckenhelgdagar.
Sjukdagpenning kan beviljas för en eller flera perioder. När sjukdagpenning beviljas ska självrisktiderna enligt sjukförsäkringslagen iakttas.
En ändring av sjukförsäkringslagen beträffande sjukdagpenning efter maximitiden trädde i kraft 1.7.2011. Lagändringen tillämpas om arbetsoförmåga med anknytning till 50 tilläggsdagar efter maximitiden har inträtt 1.7.2011 eller därefter. Maximitiden kan dock ha nåtts redan före 1.7.2011. Även arbetsperioden på 30 dagar kan ha infallit helt eller delvis under tiden före lagens ikraftträdande.
Rätt till ny sjukdagpenning
Om den försäkrade efter maximitidens utgång har fått sjukdagpenning för 50 vardagar, förutsätts för att den försäkrade ska kunna återfå rätten till sjukdagpenning på basis av samma sjukdom att han eller hon har varit arbetsför i tolv månader utan avbrott.
På basis av en ny sjukdom kan rätten till sjukdagpenning uppkomma redan tidigare.
Som ny sjukdom betraktas en sjukdom
- som inte har orsakat arbetsoförmåga för maximitiden
- som inte har samband med tidigare arbetsoförmåga.
Rätt till sjukdagpenning för tilläggsdagar efter rehabiliteringsstöd
En försäkrad som har fått sjukdagpenning för maximitiden och därefter tidbegränsat rehabiliteringsstöd kan vara berättigad till sjukdagpenning för 50 tilläggsdagar. En förutsättning är att den försäkrade efter pensionens utgång återgår till arbetet för minst 30 dagar.
Registeruppgifter om sjukdagpenning för tilläggsdagar
Pensionsanstalterna kan via FPA-gränssnittet se registeruppgifterna om sjukdagpenning som har beviljats för tilläggsdagar.
Sjukdagpenningsrätten för arbetande pensionstagare under 68 år
I princip har en pensionstagare som är yngre än 68 år rätt till sjukdagpenning om pensionstagaren
- arbetar efter sin pensionering och
- förlorar sin förmåga att utföra det aktuella arbetet.
En pensionstagare som har fått sjukdagpenning för maximitiden har rätt till sjukdagpenning först efter att pensionstagaren under tiden med invalidpension har arbetat i tolv månader utan avbrott före arbetsoförmågans inträde. Om det är fråga om en ny sjukdom, kan rätten till dagpenning uppkomma tidigare.
Om en pensionstagare på basis av arbete vid sidan av pensionen får dagpenning för maximitiden och därefter återgår till arbetet för 30 dagar, har han eller hon rätt till dagpenning för ytterligare 50 dagar.
Ansökan om sjukdagpenning
Sjukdagpenning ska sökas inom två månader från det att arbetsoförmågan har börjat.
Tvåmånaderstiden för ansökan om sjukdagpenning trädde i kraft 1.6.2012. Före det skulle sjukdagpenning sökas inom fyra månader från arbetsoförmågans början.
Utbetalning av sjukdagpenning
Sjukdagpenning betalas för vardagar. Sjukdagpenning betalas högst fram till utgången av den kalendermånad som föregår den månad under vilken 300 dagar med sjukdagpenning nås.
Utbetalning efter 90 dagar förutsätter utlåtande från företagshälsovården
För att sjukdagpenning ska betalas efter 90 dagar med sjukdagpenning förutsätts att arbetstagaren till FPA eller arbetsplatskassan lämnar in ett utlåtande från företagshälsovården.
Utlåtandet ska lämnas in senast efter 90 dagar med sjukdagpenning, men kan även lämnas in tidigare.
Utlåtandet från företagshälsovården innehåller
- en bedömning av arbetstagarens återstående arbetsförmåga och
-
en utredning av arbetstagarens möjlighet att fortsätta arbeta.
Arbetstagaren kan uppsöka valfri läkare och hos denna skaffa ett utlåtande för ansökan om sjukdagpenning. Den behandlande läkarens uppgift är att bedöma hur den aktuella sjukdomen påverkar arbetstagarens funktionsförmåga. Företagsläkaren, som känner till arbetsförhållandena, ska i sin tur bedöma arbetstagarens arbetsförmåga i relation till de krav som arbetet ställer och till arbetstagarens återstående arbetsförmåga.
Företagshälsovården samordnar samarbetet och ordnar ett samråd med arbetsgivaren och arbetstagaren. Företagshälsovården bör utarbeta ett utlåtande genast när det föreligger en uppenbar risk för att arbetsoförmågan kommer att överstiga 90 dagar.
Arbetsgivaren ska underrätta företagshälsovården om en arbetstagares sjukfrånvaro senast när frånvaron har varat i en månad.
Sjukdagpenning kan beviljas för mer än 90 dagar åt gången
Sjukdagpenning kan beviljas för mer än 90 dagar åt gången. Även om sjukdagpenning har beviljats för mer än 90 dagar förutsätts för att sjukdagpenningen ska kunna betalas ut efter 90 dagar ett utlåtande från företagshälsovården.
De 90 dagarna med sjukdagpenning kan följa på varandra eller bestå av korta separata perioder.
Dagar med partiell sjukdagpenning räknas inte in i de 90 dagarna med sjukdagpenning
Dagar med partiell sjukdagpenning räknas inte in i de 90 dagarna med sjukdagpenning.
Avbrytande av utbetalning av sjukdagpenning
Utbetalningen av sjukdagpenning avbryts om arbetstagaren inte lämnar in ett utlåtande från företagshälsovården efter 90 dagar med sjukdagpenning. Utbetalningen avbryts dock inte om
- utlåtandet har uteblivit av en orsak som inte beror på arbetstagaren eller
- det i övrigt vore uppenbart oskäligt att avbryta utbetalningen.
Om utbetalningen av sjukdagpenning har avbrutits, kan sjukdagpenningen fortsättningsvis betalas ut retroaktivt från och med avbrottstidpunkten, om arbetstagaren senare lämnar in företagshälsovårdens utlåtande till FPA.
En lagändring om utlåtande från företagshälsovården trädde i kraft 1.6.2012. Lagändringen tillämpas om
- arbetsoförmågan har börjat 1.6.2012 eller därefter och
- maximitiden med sjukdagpenningsdagar har börjat räknas från början 1.6.2012 eller därefter.
Inget utlåtande från företagshälsovården förutsätts om arbetstagaren före 1.6.2012 har samlat på sig sjukdagpenningsdagar som räknas in i maximitiden. I sådana fall förutsätts inte något utlåtande från företagshälsovården även om de 90 dagarna med sjukdagpenning nås efter 1.6.2012.
Ett utlåtande från företagshälsovården förutsätts för
- personer i arbetsavtalsförhållande
- personer i tjänsteförhållande
- personer i annat anställningsförhållandesådana
- personer i ledande ställning som jämställs med arbetstagare enligt 7 § i ArPL.
Ett utlåtande från företagshälsovården förutsätts inte för
- företagare
- studerande
- arbetslösa eller
- personer som sköter sitt eget hushåll.
Lagändringen påverkar inte definitionen av arbetsoförmåga inom sjukförsäkringen.
Ändringen påverkar inte hur de dagar som räknas in i maximitiden samlas ihop. Sålunda räknas även dagar då utbetalningen har avbrutits in i maximitiden.
Inverkan på invalidpension
Den primärtid som FPA har fastställt förblir i kraft även om sjukdagpenning inte längre betalas efter 90 dagar på grund av att utlåtande från företagshälsovården saknas. Pensionen beviljas i så fall från början av den månad som följer efter det att primärtiden har löpt ut.
Exempel: invalidpensionen börjar
En person har beviljats sjukdagpenning för 150 dagar, och primärtiden har fastställts till 15.8.2013. Personen lämnar inte in något utlåtande från företagshälsovården när dagpenning har betalats för 90 dagar. Därför avbryts utbetalningen av sjukdagpenning. Den tidigare fastställda primärtiden förblir i kraft, och en eventuell pension beviljas därför från början av den månad som följer på den månad då primärtiden löper ut, dvs. fr.o.m. 1.9.2013.
Partiell sjukdagpenning
Partiell sjukdagpenning beviljas en arbetsoförmögen arbetstagare eller företagare. Partiell sjukdagpenning kan beviljas för 12–120 vardagar. Vid beräkningen av maximitiden för partiell sjukdagpenning beaktas samtliga dagar med partiell sjukdagpenning under de två föregående åren.
Före 1.1.2014 kunde partiell sjukdagpenning beviljas för högst 72 vardagar.
För partiell sjukdagpenning förutsätts att arbetstagaren har kommit överens om deltidsarbete med sin arbetsgivare. Arbetstiden och lönen ska minska med 40–60 procent jämfört med tidigare. Partiell sjukdagpenning kan beviljas endast arbetstagare som har arbetat heltid omedelbart före arbetsoförmågans inträde.
Med heltidsarbete avses förvärvsarbete i vilket arbetstagarens arbetstid motsvarar den ordinarie arbetstid för arbetstagare i heltidsarbete som normalt tillämpas i branschen. Om branschen saknar kollektivavtal ska arbetstiden jämföras med den ordinarie arbetstiden enligt 3 kap. i arbetstidslagen (605/1996). Om arbetstagaren samtidigt arbetar i två eller flera anställningsförhållanden på deltid, anses arbetet utgöra heltidsarbete förutsatt att den sammanlagda arbetstiden är minst 35 timmar per vecka.
Om en arbetstagare arbetar samtidigt i två eller flera anställningsförhållanden, förutsätts för beviljande av partiell sjukdagpenning att arbetstagaren kommer överens med sina arbetsgivare om att utföra sitt arbete på deltid så att den sammanlagda arbetstiden minskar med 40–60 procent jämfört med tidigare.
Självrisktid vid partiell sjukdagpenning
Partiell sjukdagpenning betalas utan självrisktid om den partiella sjukdagpenningen beviljas omedelbart efter sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning.
På partiell sjukdagpenning tillämpas en självrisktid om partiell sjukdagpenning söks utan föregående sjukdagpenning.
Partiell sjukdagpenning påverkar varken primärtiden eller självrisktiden
Utbetalning av partiell sjukdagpenning påverkar varken primärtiden eller självrisktiden för sjukdagpenning.
Partiell sjukdagpenning påverkar inte arbetsoförmågans begynnelsetidpunkt
Partiell sjukdagpenning påverkar inte arbetsoförmågans begynnelsetidpunkt enligt arbetspensionslagarna.