Muutokset edelliseen

Pensionstagarens anmälningsskyldighet

En pensionstagare är skyldig att underrätta pensionsanstalten

• om han eller hon har återfått sin arbetsförmåga
• om han eller hon börjar förvärvsarbeta och
• om rehabiliteringen har avbrutits.

Pensionstagaren underrättas om anmälningsskyldigheten i pensionsbeslutet.

Om pensionstagaren i tid anmäler att han eller hon börjar förvärvsarbeta, kan utbetalningen av pensionen avbrytas eller dras in från följande möjliga förfallodag.

Oberoende av pensionstagarens anmälningsskyldighet kan pensionsanstalten kräva en utredning av pensionstagaren om omständigheter som påverkar pensionens belopp och pensionsrätten, om det finns skäl att misstänka att det har skett förändringar i dessa omständigheter.

Pensionsanstaltens rätt att få uppgifter om fortsatt rätt till pension

Pensionsanstalten har rätt att av pensionstagaren få en utredning av om arbetsoförmågan fortgår. Pensionstagaren är på uppmaning av pensionsanstalten skyldig att låta undersöka sig för att utreda om arbetsoförmågan fortgår, om pensionsanstalten har skäl att anta att pensionstagaren åter är arbetsförmögen.

De undersökningar som pensionsanstalten ålägger görs

• hos en av pensionsanstalten utsedd legitimerad läkare eller
• på en rehabiliteringsanstalt eller undersökningsinrättning som anvisas av pensionsanstalten.

Pensionsanstalten ska då ersätta skäliga kostnader för undersökningen och eventuella resor.

Pensionsanstaltens övervakningsåtgärder

Pensionsanstalterna övervakar pensionstagarnas inkomster och om pensionstagaren fortfarande har rätt till pension.

Övervakningen sköts av den s.k. sista pensionsanstalten (VILMA-anstalten). Om pensionsärendet inte har omfattats av VILMA-förfarandet, sköts övervakningen av den pensionsanstalt som betalar ut pension på grundval av pensionstagarens huvudsakliga förvärvsarbete.
Den pensionsanstalt som sköter övervakningen skaffar nödvändiga utredningar och beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas. Vid behov deltar också andra pensionsanstalter som betalar pension i avgörandet.

Övervakande pensionsanstalt

Övervakningen sköts av den s.k. sista pensionsanstalten (VILMA-anstalten). Om pensionsärendet inte har omfattats av VILMA-förfarandet, sköts övervakningen av den pensionsanstalt som betalar ut pension på grundval av pensionstagarens huvudsakliga förvärvsarbete.

Den pensionsanstalt som sköter övervakningen skaffar nödvändiga utredningar och beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas. Vid behov deltar också andra pensionsanstalter som betalar pension i avgörandet.

Om pensionstagaren har försummat att anmäla att han eller hon förvärvsarbetar, får pensionsanstalten i allmänhet uppgift om förvärvsarbetet först i samband med övervakningen av pensionstagarna. I sådana fall görs ändringar i pensionen ofta retroaktivt.

Uppgifter för övervakningen

Uppgifter från blanketter

Pensionsanstalten kan få uppgift om pensionstagarens rätt till invalidpension med hjälp av olika blanketter.
Rehabiliteringsstödtagaren kan åläggas att till pensionsanstalten t.ex. lämna in blanketten "Utredning om arbetsförmåga för fortsatt rehabiliteringsstöd ETK 7008r".

Om invalidpension har beviljats tills vidare kan pensionstagaren åläggas att till pensionsanstalten t.ex. lämna in blanketten "Utredning om arbetsförmåga för kontroll av pensionsrätten ETK 2109".

Uppgifter från arbetsgivaren

Pensionsanstalten har rätt att av pensionstagarens arbetsgivare kräva uppgifter som behövs för utbetalningen av pensionen. Pensionsanstalten får uppgifter om pensionstagarens förvärvsarbete t.ex. från arbetsgivarnas årsanmälningar.

Arbetsgivaren ska för sin del underrätta pensionsanstalten om arbetstagaren har återvänt till arbetet.

Uppgifter från pensionsbeslutssystemet

Från pensionsbeslutssystemet görs en övervakningskörning av invalidpensionstagarna en gång om året i april–maj.
Om en person som får pension under övervakningsåret har tjänat minst 8 958,84 euro (enligt nivån år 2015) ges ett alarmmeddelande om förvärvsarbetet.
 

Tarkemmat tiedot

I intjäningsregistret finns emellertid inte alltid uppgifter om inkomsterna. Därför betraktas också alltid en sådan anställning för vilken inkomstuppgifterna saknas som arbete som ger upphov till alarmmeddelande.

För följande anställningsförhållanden där inkomstuppgifterna saknas ges emellertid inte något alarmmeddelande:

• anställningsförhållanden som omfattas av lagen om kommunala pensioner
• anställningsförhållanden som omfattas av pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan
• anställningsförhållanden som omfattas av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner.

Uppgifter från intjäningsregistret

Den pensionsanstalt som betalar ut pensionen får ett alarmmeddelande, när för personen registreras eller slopas uppgift om

• APL-anställning
• ArPL-anställning
• FöPL-anställning
• LFöPL-anställning
• SjPL-anställning
• oavlönad tid
• arbetspensionstillägg.

Den pensionsanstalt som betalar ut pensionen får också ett alarmmeddelande, när för personen registreras eller ändras uppgift om

• ArPL-inkomster för tiden före pensionsfallet
• SjPL-inkomster för tiden före pensionsfallet.

Till LPA skickas ett alarmmeddelande, när för en person som får avträdelsestöd registreras en ny

• APL-anställning
• ArPL-anställning
• FöPL-anställning
• LFöPL-anställning
• SjPL-anställning
• anställning som omfattas av pensionslagarna för den offentliga sektorn.

Uppgifter från läkarutlåtanden

De uppgifter som pensionsanstalten får från läkarutlåtanden kan ge anledning till övervakningsåtgärder. Till pensionsanstalterna kan komma läkarutlåtanden t.ex. från Folkpensionsanstalten samt trafik- och olycksfallsförsäkringsbolagen.

Pensionsanstalten kan be pensionstagaren lämna in ett nytt läkarutlåtande, om en medicinsk tilläggsutredning anses nödvändig.

Uppgifter om andra pensionsanstalters avgöranden

Pensionsskyddscentralen sänder pensionsanstalterna alarmmeddelanden om avgöranden som fattats av

• andra pensionsanstalter
• Folkpensionsanstalten eller
• pensionsanstalter i andra länder.

Dessa alarmmeddelanden leder ofta till övervakningsåtgärder.

Övriga uppgifter

Pensionsanstalten kan t.ex. av privatpersoner få sådana uppgifter om pensionstagarens förvärvsarbete som ger anledning till övervakningsåtgärder.

Vid behov skaffar pensionsanstalten tilläggsutredning om förvärvsarbetet t.ex. från skattemyndigheterna eller arbetsgivaren.

Övervakningen av personer som får rehabiliteringsstöd

Pensionsskyddscentralen sänder inte uppgifter till pensionsanstalterna om rehabiliteringsstödtagares förvärvsarbete.

Om rehabiliteringsstöd har beviljats för en längre tid, överväger pensionsanstalten från fall till fall om det finns behov av övervakning och när en tilläggsutredning krävs av pensionstagaren.

Övervakningen av rehabiliteringsstödtagare sköts ofta i samband med att pensionsanstalten överväger fortsatt utbetalning av pensionen.

Meddelande om avgörande till pensionstagaren

När pensionstagaren har kontaktats för övervakningsåtgärder, ska han eller hon alltid underrättas om avgörandet, även om invalidpensionen fortsätter att löpa som förut.

Meddelandet kan skickas till pensionstagaren t.ex. per brev.

Förvärvsarbetets inverkan på invalidpensionen

Villkoren för att bevilja invalidpension måste uppfyllas under hela pensionstiden. Pensionsanstalten kan vara tvungen att på nytt bedöma invalidpensionstagarens arbetsförmåga under tiden med pension.

Pensionstagarens förvärvsarbete kan innebära att det skett förändringar i pensionstagarens omständigheter, t.ex. hälsotillståndet.

Förändringar i arbetsinkomsterna

När förändringar i pensionstagarens arbetsförmåga eller återfående av arbetsförmågan bedöms, beaktas förändringarna i arbetstagarens arbetsinkomst.

Pensionstagaren har inte rätt till full invalidpension, om pensionstagarens arbetsinkomster överstiger 40 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden innan arbetsoförmågan började.

Pensionstagaren har inte rätt till delinvalidpension, om pensionstagarens arbetsinkomster överstiger 60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden innan arbetsoförmågan började.

En förutsättning är dessutom att överskridandet av inkomstgränsen inte är klart tillfälligt (regeringens proposition 45/2005 rd). Arbete som pågår kortare tid än tre månader kan betraktas som arbetsprövning, om den anställdas återgång till arbetet inte lyckas på önskat sätt.

Inverkan av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete på inkomstgränserna

I inkomstgränserna för invalidpensionstagare ska de inkomstgränser som fastställs i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbetet beaktas.

För den som får full invalidpension är inkomstgränsen

• 40 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten eller
• 746,57 euro/månad (enligt nivån år 2015), då 40 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten är mindre än 746,57 euro/månad.

För den som får delinvalidpension är inkomstgränsen

• 60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten eller
• 746,57 euro/månad (enligt nivån år 2015), då 60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten är mindre än 746,57 euro/månad.

Inkomster som inverkar på rätten till fortsatt invalidpension

Vid övervägandet av rätten till fortsatt invalidpension beaktas i regel alla sådana pensionsgrundande arbetsinkomster som utgör vederlag för arbete och som försäkras enligt arbetspensionslagarna. Om den ersättning som betalats inte betraktas som vederlag för utfört arbete (t.ex. upphovsrättsersättning), beaktas inte heller den ersättning som betalats ut vid övervägandet av rätten till fortsatt invalidpension.
 

Tarkemmat tiedot

Om en person samtidigt har flera anställningsförhållanden eller bedriver företagarverksamhet vid sidan av anställningsförhållandet, kontrolleras det sammanlagda beloppet av inkomsterna av arbetet.

Periodisering av inkomst av arbete

Om inkomsten av arbetet betalas för flera månader på en gång, divideras inkomsten av arbetet med antalet månader under vilka arbetet har utförts.

Arbete som utförts före pensioneringen

Om arbetsinkomsten baserar sig på sådant arbete som utförts före personen gått i pension men som betalas ut först efter invalidpensioneringen, beaktas inkomsten inte som arbetsinkomst som erhållits under tiden med invalidpension.

Inkomster från utlandet

Också inkomster från utlandet inverkar på motsvarande sätt vid övervägandet av rätten till invalidpension.

Beaktandet av de vanligaste ersättningarna och stöden som betalas till invalidpensionstagare vid övervägandet av rätten till pension

Nedan finns en förteckning över de vanligaste ersättningarna och stöden som betalas till invalidpensionstagare samt en redogörelse för deras inverkan på rätten till fortsatt invalidpension.
 

Lön för uppsägningstid

Om pensionstagaren inte har arbetsplikt under uppsägningstiden, beaktas uppsägningstidens lön inte vid inkomstkontrollen och invalidpensionen lämnas inte vilande.

Om pensionstagaren har arbetsplikt under uppsägningstiden, beaktas uppsägningstidens lön vid inkomstkontrollen. Pensionen lämnas vilande för de månader under vilka villkoren för att lämnas vilande uppfylls.

Stöd för närståendevård

Stöd för närståendevård är pensionsgrundande arbetsinkomst. Om pensionstagarens inkomstgräns regelbundet överskrids, kontaktas pensionstagaren och han eller hon underrättas om situationen och alternativen. Pensionsanstalten överväger eventuella åtgärder från fall till fall då inkomstgränsen överskrids med beaktande av principerna i arbetspensionslagarna.

Detsamma gäller också vårdarvode enligt familjevårdarlagen (312/1992) som betalas till familjevårdare.

Förmånsinkomster

Förmånsinkomster är inte vederlag för arbete. Således beaktas förmånsinkomster inte vid övervägandet av fortsatt rätt till invalidpension. Exempelvis beaktas pensionstagarens inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenning inte i beloppet för inkomstgränsen.

Arvoden för förtroendeuppdrag

Ersättningar som betalats för såväl privata som offentliga förtroendeuppdrag beaktas som inkomster som inverkar på rätten till invalidpension endast om de försäkras och ger rätt till pension.

Hemvårdsstöd utgör inte pensionsgrundande arbetsinkomst och hemvårdsstödet inverkar således inte på rätten till invalidpension.

Hemvårdsstöd

Hemvårdsstöd utgör inte pensionsgrundande arbetsinkomst och hemvårdsstödet inverkar således inte på rätten till invalidpension.

Specialvårdspenning

Specialvårdspenning räknas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst och specialvårdspenningen inverkar således inte på rätten till invalidpension.
 

Tarkemmat tiedot

Kapitalinkomster

Kapitalinkomster beaktas inte vid övervägandet av rätten till fortsatt invalidpension.
 

Tarkemmat tiedot

Om en majoritetsägare i ett aktiebolag, ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag eller bolagsman i ett öppet bolag med kapitalinkomster får invalidpension och arbetar i företaget i den omfattningen att han eller hon uppfyller villkoren för FöPL, ska tecknandet av försäkring övervägas. Beroende på beloppet av FöPL-arbetsinkomsten kan rätten till invalidpension övervägas på nytt.

Stipendier

Om stipendietagaren är skyldig att teckna LFöPL-försäkring, betraktas som stipendietagarens arbetsinkomster den LFöPL-arbetsinkomst som skulle fastställas för honom eller henne. Beloppet av den fastställda arbetsinkomsten beaktas som inkomst som inverkar på rätten till fortsatt invalidpension.

Andra stipendier än sådana som förutsätter LFöPL-försäkring beaktas inte i den pensionsgrundande arbetsinkomsten. Stipendier utgör inte vederlag för arbete.

FöPL- och LFöPL-inkomster

Som arbetsinkomster för en person som bedriver lantbruksverksamhet eller annan företagarverksamhet räknas den arbetsinkomst som skulle fastställas för personen med stöd av FöPL och LFöPL.

Om en företagare t.ex. har minskat arbetsinkomsten från sin företagarverksamhet så att den ligger just under inkomstgränsen, kan han eller hon inte alls stå i anställningsförhållande under tiden med invalidpension.