De olika aktörerna och arbetsfördelningen inom rehabiliteringsverksamheten

Verkställigheten av rehabiliteringssystemet i Finland har decentraliserats och fördelats på diverse förvaltningsområden.

Rehabilitering enligt olycksfallsförsäkringslagen eller trafikförsäkringslagen är alltid primär i förhållande till övrig rehabilitering. I oklara situationer betonas samarbetet och kontakterna mellan olika rehabiliteringsinstanser.

Arbetsgivarna kan genom personalpolitiska insatser förbättra och upprätthålla arbetstagarnas arbets- och funktionsförmåga. Företagshälsovården, övrig hälso- och sjukvård, FPA och arbets- och näringsbyråerna uppskattar personens behov av rehabilitering och hänvisar honom eller henne vid behov till rehabilitering.

Yrkesinriktad rehabilitering ordnas och understöds av

arbetspensionsanstalterna
FPA
olycksfalls- och trafikförsäkringen
arbets- och näringsförvaltningen.

I allmänhet ansvarar hälsovården för den medicinska rehabiliteringen och vården. Rehabiliteringstjänster ordnas dessutom av olika serviceproducenter.

Traditionellt indelas rehabilitering in i olika delområden:

medicinsk rehabilitering
yrkesinriktad rehabilitering
pedagogisk rehabilitering
social rehabilitering.

Mera

Sammanfattning av aktörerna inom rehabiliteringsverksamheten

Vem ordnar	För vem	Vilket slag av rehabilitering?
Trafik- och olycksfallsförsäkringsanstalterna	Personer som behöver rehabilitering på grund av olycksfall i arbetet, yrkessjukdom eller trafikskada.	Medicinsk rehabilitering Yrkesinriktad rehabilitering
Arbetspensionsanstalterna	Arbetstagare och företagare som på grund av sjukdom, lyte eller skada sannolikt riskerar att bli arbetsoförmögna. De har arbetsinkomster för återstående tid som uppgår till minst 33 930,09 euro (2014 års nivå) under de senaste fem kalenderåren före ansökningsmånaden. Arbetstagare och företagare som är etablerade i arbetslivet. Av invalidpensionstagare krävs att de pensionsgrundande inkomsterna för återstående tid uppgår till minst 33 930,09 euro (enligt 2014 års nivå).	Yrkesinriktad rehabilitering
FPA	Försäkrade personer som har en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada som konstaterats på ett behörigt sätt och som har orsakat eller bedöms orsaka en väsentlig nedsättning av arbets- eller studieförmågan eller förvärvsmöjligheterna inom de närmaste åren. Annan medicinsk rehabilitering som beviljas på lindrigare villkor enligt prövning. Personer med svår funktionsnedsättning.	Yrkesinriktad rehabilitering Medicinsk rehabilitering enligt prövning (t.ex. ASLAK) Medicinsk rehabilitering av personer med svår funktionsnedsättning och hjälpmedel som de behöver i arbetet och i studierna.
Företagshälsovården	Arbetstagare, som har svårigheter att klara av arbetet	Bedömning av arbetsförmågan. Utlåtande om arbetsförmåga och möjlighet att fortsätta i arbete efter 90 dagar av sjukdagpenning. Förslag till åtgärder för att anpassa arbetet till arbetstagarens förutsättningar. Åtgärder för att stödja personer med nedsatt arbetsförmåga att klara av sitt arbete. Hänvisning till medicinsk eller yrkesinriktad rehabilitering utanför arbetsplatsen.
Arbets- och näringsförvaltningen	Arbetstagare som har en av läkare fastställd skada eller sjukdom. Sjukdomen eller skadan bör vara sådan att den nedsätter möjligheterna att få eller behålla en arbetsplats eller framskrida i arbetet.	Arbetskraftsservice i form av yrkesinriktad rehabilitering. Tjänster enligt prövning, som kompletterar den yrkesinriktade rehabiliteringen arrangerad av andra aktörer.
Hälso- och sjukvården	Hälso- och sjukvårdens klienter som behöver rehabilitering	Medicinsk rehabilitering.

Olycksfalls- och trafikförsäkringen

Om behovet av rehabilitering beror på ett olycksfall i arbetet, en yrkessjukdom eller trafikskada, är olycksfalls- eller trafikförsäkringsanstalten den primära rehabiliteringsaktören. Olycksfallsförsäkringen ersätter kostnaderna för rehabilitering både när det gäller personer som blivit skadade i en olycka och personer som insjuknat i en yrkessjukdom, medan trafikförsäkringen för sin del ersätter rehabiliteringskostnaderna för dem som blivit skadade i en trafikolycka. Rehabilitering inom ramen för olycksfalls- och trafikförsäkringen förutsätter inte att den sökande får ersättning för inkomstbortfall.

Rehabiliteringsförmåner enligt olycksfalls– och trafikförsäkringen baserar sig på den sökandes lagstadgade rätt att få rehabilitering som en del av ersättning för det inkomstbortfall som skadan medfört.

Former av rehabilitering enligt olycksfalls- och trafikförsäkringen

Rehabiliteringsformerna enligt olycksfalls- och trafikförsäkringen är:

medicinsk rehabilitering
yrkesinriktad rehabilitering
rehabilitering för att upprätthålla och främja funktionsförmågan
hjälpmedel
ändringsarbeten i bostaden för svårt funktionsnedsatta personer
anpassningsträning för den sökande och, vid behov, för familjemedlemmar.

Som yrkesinriktad rehabilitering enligt lagen om olycksfallsförsäkring och trafikförsäkringslagen ersätts tillräcklig utbildning för ett lämpligt arbete eller yrke och nödvändig grundutbildning för att utföra arbetet. Dessutom kan ett trafik- eller olycksfallsförsäkringsbolag stöda arbetsprövning och arbetsträning. Även studiekostnader ersätts.

Enligt lagen om olycksfallsförsäkring och trafikförsäkringslagen kan lån och understöd beviljas för näringsverksamhet. En form av yrkesinriktad rehabilitering är också hjälpmedel och anskaffningar av anläggningar till arbetsplatsen, som klienten behöver för att reda sig i arbetet. Personer med svår funktionsnedsättning som inte kan utnyttja den kollektiva trafiken på grund av sitt funktionshinder kan få understöd eller räntefritt lån för anskaffning av fordon som behövs för arbetsresor. Enligt lagen om olycksfallsförsäkring och trafikförsäkringslagen kan medicinsk privat vård ersättas i de fall där det påskyndar rehabiliteringen.

En person som efter 1.1.1991 har blivit skadad i militärtjänst eller motsvarande omständigheter får rehabilitering enligt lagen om olycksfall i militärtjänst.

Arbetspensionsanstalter

Arbetspensionsrehabiliteringen är yrkesinriktad rehabilitering.

En förutsättning för att få arbetspensionsrehabilitering är att arbetstagaren eller företagaren

riskerar att drabbas av arbetsoförmåga eller är arbetsoförmögen på det sätt som avses i arbetspensionslagarna
har haft arbetsinkomster som uppgår till minst 33 930,09 euro (enligt 2014 års nivå) under de fem senaste kalenderåren före sin ansökan om rehabilitering och
är etablerad i arbetslivet.

Dessutom förutsätts det att arbetspensionsrehabiliteringen är ändamålsenlig.

Risk för arbetsoförmåga innebär att arbetstagaren eller företagaren inom de närmaste åren riskerar att bli pensionerad med invalidpension om yrkesinriktad rehabilitering inte vidtogs. Att vara etablerad i arbetslivet innebär att sökanden har en etablerad arbetshistoria och det inte gått så lång tid sedan arbetet upphörde.

Syftet med arbetspensionsrehabiliteringen är alltid att upprätthålla eller förbättra den försäkrades arbets- och förvärvsförmåga och på så sätt förhindra eller minska de kostnader som den försäkrades invalidpension medför. Därför är det motiverat att bevilja arbetspensionsrehabilitering till personer som är etablerade i arbetslivet och vilkas kontakt till arbetslivet inte har avbrutits och vilkas invalidpension skulle medföra betydande kostnader för pensionssystemet.

Arbetspensionsrehabiliteringen förutsätter också att sökanden inte har rätt till rehabilitering från trafik- eller olycksfallsförsäkringen.

I samband med handläggningen av ett invalidpensionsärende ska pensionsanstalten alltid försäkra sig om att sökandens möjligheter till rehabilitering har utretts.

Mera

Hänvisningsskyldighet

Innan beslutet om invalidpension fattas, ska pensionsanstalten försäkra sig om att arbetstagarens eller företagarens rehabiliteringsmöjligheter har utretts. Om pensionsansökan avslås är pensionsanstalten skyldig att se till att sökanden ges information om sina möjligheter att få rehabilitering och att sökanden efter behov hänvisas till lämplig rehabilitering eller andra tjänster i samarbete med instanser som ordnar sådana.

Om sökanden behöver medicinsk rehabilitering hänvisas han eller hon till företagshälsovården eller till bashälsovården. Sökanden kan också hänvisas till FPA:s byrå när han eller hon behöver medicinsk rehabilitering eller när sökanden inte har förutsättningar att få yrkesinriktad rehabilitering via arbetspensionsanstalten.

Dessutom ska pensionsanstalten följa bestämmelserna i lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringen.

FPA

FPA ordnar yrkesinriktad rehabilitering för den försäkrade för att

stöda arbetsförmågan
förbättra förvärvsförmågan
förhindra arbetsoförmåga.

FPA ska ordna yrkesinriktad rehabilitering för en försäkrad med en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada som konstaterats på ett behörigt sätt och som har orsakat eller bedöms orsaka en väsentlig nedsättning av arbets- eller studieförmågan eller förvärvsmöjligheterna inom de närmaste åren.

Mera

Vid bedömningen av den försäkrades arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheters väsentliga nedsättning beaktas den försäkrades helhetssituation. På bedömningen påverkar förutom sjukdom, lyte eller skada även andra faktorer som inverkar på den försäkrades arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter.

Dessa faktorer inkluderar

fysisk funktionsförmåga
psykisk funktionsförmåga
social funktionsförmåga
boende
utbildning
yrke
tidigare verksamhet
ålder.

I sin bedömning beaktar FPA även den sökandes återstående förmåga att bereda sig förvärvsinkomster genom sådant tillgängligt arbete som arbetstagaren rimligen kan förutsättas utföra.

När ansökan om invalidpension handläggs, ska FPA försäkra sig om att sökandens möjligheter till rehabilitering har utretts.

Den yrkesinriktade rehabilitering som FPA ordnar är mera omfattande än den som ordnas inom arbetspensionssystemet. FPA har en allmän skyldighet att ordna yrkesinriktad rehabilitering för gravt funktionshindrade. FPA:s lagstadgade yrkesinriktade rehabilitering omfattar i första hand personer som inte uppfyller det inkomstgränsvillkoret i arbetspensionslagarna. I allmänhet sköter FPA om den yrkesinriktade rehabiliteringen för ungdomar.

Former av FPA:s yrkesinriktade rehabilitering

Former av FPA:s yrkesinriktade rehabilitering är

yrkesinriktade rehabiliteringskurser
hjälpmedel
näringsstöd
utbildning
utredning av rehabiliteringsbehov
rehabiliteringsundersökningar
verksamhet för att upprätthålla arbetsförmågan
arbetsträning
arbetsprövning.

Dessutom ordnar FPA medicinsk rehabilitering vars syfte är att upprätthålla och förbättra rehabiliteringsklientens arbetsförmåga och motverka risken för arbetsoförmåga. FPA ordnar också medicinsk rehabilitering för personer med svår funktionsnedsättning där syftet också kan vara att trygga eller förbättra arbetsförmågan.

Övrig medicinsk rehabilitering som FPA ordnar inkluderar bl.a.

rehabiliteringskurser
individuellt planerade rehabiliterings- och vårdperioder på rehabiliteringsinrättningar
yrkesorienterade fördjupade rehabiliteringskurser (ASLAK®-kurser)
anpassningsträning
psykoterapi
neuropsykologisk rehabilitering.

FPA:s utredning om rehabiliteringsbehov

Vid behov ska FPA utreda den försäkrades rehabiliteringsbehov senast när den försäkrade har fått sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen i över 60 dagar. I allmänhet behövs ett B-utlåtande av den behandlande läkaren eller motsvarande utredning.

Om FPA i sin utredning konstaterar att sökanden inte behöver yrkesinriktad rehabilitering eller att rehabilitering inte förbättrar sökandens möjligheter att få arbete, kan arbetspensionsanstalten i allmänhet också betrakta detta som tillräcklig utredning. FPA:s utredning hindrar dock inte pensionsanstalten från att ta upp rehabiliteringsärendet till behandling.

Utbetalning av sjukdagpenning efter 90 dagar med sjukdagpenning

En förutsättning för att sjukdagpenning betalas ut efter 90 dagar med sjukdagpenning är att arbetstagaren lämnar in till FPA ett utlåtande från arbetshälsovården. Utlåtandet innehåller en bedömning av arbetstagarens återstående arbetsförmåga och en utredning av arbetstagarens möjligheter att fortsätta arbeta.

Partiell sjukdagpenning från FPA

Med stöd av partiell sjukdagpenning har en arbetstagare eller företagare möjlighet att återgå till sitt eget arbete på deltid och få partiell sjukdagpenning utöver arbetsinkomsten.

Partiell sjukdagpenning är avsedd för personer som är arbetsoförmögna enligt sjukförsäkringslagen och som arbetar på deltid. Med hjälp av partiell sjukdagpenning kan man stödja återgången till arbetet när personen ännu inte helt har återhämtat sig från sin sjukdom och ännu inte helt har återfått sin arbetsförmåga, men ändå delvis klarar av sitt arbete. När det är fråga om partiell sjukdagpenning accentueras betydelsen av samarbete mellan arbetsgivaren, företagshälsovården och arbetstagaren.

Arbets- och näringsförvaltningen

Offentliga arbetskraftsservicetjänster inbegriper

arbetsförmedling
informations- och rådgivningstjänster
lönesubvention
arbetsträningstjänster
samanskaffningsutbildning och
avgiftsbelagda utvecklingstjänster för företagsverksamheten.

I lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) åtskiljs inte tjänster för enskilda kunder och arbetsgivare.

Alla tjänster som hör till arbets- och näringsförvaltningens serviceutbud står också till enskilda kunders förfogande. Arbets- och näringsförvaltningens tjänster är indelade i tre servicelinjer:

arbetsförmedlings- och företagstjänster
kompetensutvecklingstjänster
tjänster för stödd sysselsättning.

De offentliga arbetskrafts- och företagstjänsterna erbjuds som yrkesinriktad rehabilitering åt sådana arbetssökande som har en av läkare fastställd skada eller sjukdom. Skadan eller sjukdomen bör vara sådan att den nedsätter möjligheterna att få eller behålla en arbetsplats eller framskrida i arbetet. Arbets- och näringsförvaltningens yrkesinriktade rehabiliteringstjänster är tjänster enligt prövning, som kompletterar den yrkesinriktade rehabiliteringen arrangerad av andra aktörer.

Arbets- och näringsbyråerna (TE-byråerna) utreder alltid klientens möjlighet till lagstadgad yrkesinriktad rehabilitering. TE-byrån hänvisar kunden vid behov till de primära rehabiliteringstjänsterna, till exempel till arbetspensionsrehabilitering eller FPA:s rehabilitering.

Arbetsgivaren och företagshälsovården

Varje arbetsgivare ska ha företagshälsovård. Företagshälsovården står i en nyckelposition vad gäller hänvisning till yrkesinriktad rehabilitering. I lagen om företagshälsovård betonas företagshälsovårdens ansvar för utredningen, bedömningen och uppföljandet av arbetstagarnas hälsotillstånd och arbets- och funktionsförmåga.

Företagshälsovårdens centrala mål är att inrikta företagshälsovårdens insatser på att stödja och främja arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga och på så vis göra det möjligt för dem att fortsätta arbeta närmare åldern för ålderspension. Företagshälsovården kan med stöd av lagen om företagshälsovård se till att arbetstagarens arbetsförmåga bedöms eller i samarbete med arbetsgivaren ordna t.ex. arbetsprövning på den egna arbetsplatsen i arbetsuppgifter som är lämpligare med tanke på den funktionshindrades hälsotillstånd.

Företagshälsovården är skyldig att lägga fram åtgärdsförslag i syfte att bevara och förbättra arbetstagarnas arbets- och funktionsförmåga samt att följa upp hur åtgärdsförslagen genomförs. Företagshälsovården ska också ge råd och vägledning i anslutning till rehabilitering och hänvisa arbetstagaren till yrkesinriktad rehabilitering.

Företagshälsovården är skyldig att samarbeta med företrädare för arbetshälsovården, arbets- och näringsförvaltningen, socialförsäkringen och arbetarskyddsmyndigheterna och utbildningsförvaltningen. Även i de fall där arbetstagarens arbetsförmåga är väsentligt och långvarigt nedsatt, ska arbetsgivaren utreda arbetstagarens möjligheter att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter till omskolning.

För bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga och utredning av arbetstagarens möjligheter att fortsätta i arbetet ska arbetsgivaren informera företagshälsovården om arbetstagarens sjukfrånvaro senast då frånvaron varat i en månad.

Företagshälsovården ska skriva ett utlåtande om arbetstagarens arbetsförmåga och möjligheter att fortsätta arbeta senast då sjukdagpenning beviljats för 90 dagar. Utlåtandet innehåller en bedömning av arbetstagarens återstående arbetsförmåga och en utredning av arbetstagarens möjligheter att fortsätta arbeta.

Hälso- och sjukvården

Enligt det kommunala hälso- och sjukvårdssystemet ska kommunen se till att kommuninvånarna får nödvändiga sjuk- och hälsovårdstjänster och medicinsk rehabilitering.

Den medicinska rehabiliteringen inbegriper

rådgivning
utredningar som klargör rehabiliteringsbehovet och -möjligheterna
bedömning av arbets- och funktionsförmågan, och
arbetsprövning.

Dessutom omfattar kommunens sjuk- och hälsovårdstjänster

fysioterapi
ergoterapi
talterapi
neuropsykologisk rehabilitering
psykoterapi, och
andra med dem jämförbara terapier, åtgärder i syfte att bevara och förbättra funktionsförmågan, och
hjälpmedel.

Centralsjukhusen har rehabiliteringsundersökningsenheter dit sjukhus- och poliklinikläkare kan hänvisa klienter som behöver få sitt rehabiliteringsbehov utrett.

Övriga aktörer

Övriga aktörer inom arbetspensionsrehabilitering inkluderar

Pensionsskyddscentralen (PSC)
Arbetspensionsförsäkrarna Tela rf.
delegationen för rehabiliteringsärenden i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet (KUNK)
Försäkringsbranschens Rehabiliteringscentral FRC rf

Mera

Pensionsskyddscentralen (PSC)

Pensionsskyddscentralen ger rekommendationer om hur lagstiftningen om rehabilitering enligt arbetspensionslagarna ska tillämpas. PSC producerar också statistik över arbetspensionsrehabiliteringen samt utredningar som ger en bild av hur rehabiliteringen inom arbetspensionssystemet har genomförts.

Arbetspensionsförsäkrarna Tela rf

I anslutning till TELA verkar två organ i vilka ingår rehabiliteringsexperter från medlemssamfunden:

Tela:s delegation för rehabiliteringsärenden
Tela:s rehabiliteringsgrupp.

Tela:s delegation för rehabiliteringsärenden bedömer de strategiska frågorna för rehabiliteringspolitiken. Delegationen behandlar bl.a. nyckeltal i anslutning till yrkesinriktad rehabilitering. Rehabiliteringsgruppen sköter för sin del den praktiska delen av rehabiliteringsverksamheten och relaterade frågor som är av betydelse för Tela:s medlemssamfund. Gruppen ger också rekommendationer om ersättning av kostnader i samband med rehabiliteringsverksamheten.

Delegationen för rehabiliteringsärenden i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet (KUNK)

I anslutning till social- och hälsovårdsministeriet verkar en delegation för rehabiliteringsärenden (KUNK) som har till uppgift att styra, utveckla och koordinera samarbetet mellan myndigheter, samfund och inrättningar samt att styra de regionala rehabiliteringssamarbetskommissionernas verksamhet. I delegationen ingår också företrädare för Pensionsskyddscentralen och arbetspensionsanstalterna samt för FRC och arbetsmarknadsorganisationerna. (Statsrådets förordning om delegationen för rehabiliteringsärenden 823/2003.)

Försäkringsbranschens Rehabiliteringscentral FRC rf

Rehabiliteringsärenden inom ramen för olycksfalls- och trafikförsäkringen sköts koncentrerat av Försäkringsbranschens Rehabiliteringscentral FRC rf. FRC är en registrerad förening, vars medlemmar är Arbetspensionsförsäkrarna Tela rf., Trafikförsäkringscentralen och Olycksfallsförsäkringsanstalternas Förbund. FRC koordinerar det arbetslivsinriktade servicenätverket, som är ett samarbetsnätverk för dem som beställer och producerar undersökningar, utredningar och sysselsättningstjänster för den yrkesinriktade rehabiliteringen i anslutning till socialförsäkringen.

Inom arbetspensionsrehabiliteringen har FRC till uppgift att på arbetspensionsanstaltens uppdrag bedöma och utreda den försäkrades behov av och möjligheter till rehabilitering, att ta fram ett rehabiliteringsprogram och att utifrån arbetspe nsionsanstaltens beslut på ett ändamålsenligt och fruktbart sätt genomföra de åtgärder som planen kräver.

Klientsamarbete en lagstadgad skyldighet inom rehabiliteringen

Behandlingen och fortsättningen av rehabiliteringsärendet förutsätter samarbete mellan rehabiliteringsaktörerna både på riksplanet och det regionala och lokala planet (lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringen 497/2003).

Social- och hälsovårdsmyndigheterna, arbetskrafts- och utbildningsmyndigheterna samt FPA ska samarbeta med varandra för att kunna koordinera åtgärder i samband med rehabilitering. Dessa myndigheter är dessutom skyldiga att samarbeta med andra servicesystem.

Som riksomfattande samarbetsorgan fungerar social- och hälsovårdsministeriets delegation för rehabiliteringsärenden (KUNK). På det regionala eller lokala planet arbetar rehabiliteringssamarbetsgrupper. Om den regionala eller lokala samarbetsgruppen behandlar rehabiliteringsärenden i anslutning till arbetspensions-, olycksfalls- eller trafikförsäkringen, ska den aktuella försäkringsanstalten beredas tillfälle att bli hörd.

Den lokala samarbetsgruppen har till uppgift att främja rehabiliteringsinstansernas samarbete på det kommunala planet och att bl.a. också ge utlåtanden i enskilda rehabiliteringsfall. Om någon annan än rehabiliteringsklienten själv ber om ett utlåtande, behövs klientens samtycke för behandlingen av ärendet. Förutom olika myndigheter, anstalter eller samfund kan till exempel företagshälsovården be om ett utlåtande. Arbetsgruppens utlåtanden beaktas när rehabiliteringsärendet avgörs.