Telp.fi Työeläkelakipalvelu
På Svenska Kirjaudu sisään
Suoritetaan toimintoa
  • Etuudet
  • Vakuuttaminen
  • Rahoitus ja
    kustannustenjako
  • Käsittely ja
    muutoksenhaku
  • Kansainväliset
    asiat
  • Rekisteri- ja
    tietopalvelut

    Tämä sisältö on tarkoitettu vain eläkelaitosten käyttöön

    Kirjaudu sisään Sulje
  • Yleiskirjeet
    1962-2005
Valikko
  • På Svenska
  • Kirjaudu sisään
    • Etusivu
    • Etuudet
    • Vakuuttaminen
    • Rahoitus ja kustannustenjako
    • Käsittely ja muutoksenhaku
    • Kansainväliset asiat
    • Rekisteri- ja tietopalvelut

      Tämä sisältö on tarkoitettu vain eläkelaitosten käyttöön

      Kirjaudu sisään Sulje
    • Yleiskirjeet 1962-2005
    Suoritetaan toimintoa
    • Etuudet
    • Etuuden maksaminen ja takaisinperintä
    • Ulosotto työeläkeasioissa
    • Utmätning av förmån

    Utmätning av förmån

    Voimassa 28.04.2015 - 29.01.2018

    Soveltamisohje, Julkaisuaika 28.04.2015 Julkisuus: Julkinen

    • Toiminnot
      • Tulosta
      • Sisällys
        • Historia
          • Asiakirjat voimassaoloajan mukaan
          • 01.01.2018 - toistaiseksi
          • 28.04.2015 - 29.01.2018
        • Aiheeseen liittyvät
          • Lait, asetukset ja perusteet
            • ArPL 136 § Verkställighet av beslut
            • FöPL 132 § Verkställighet av beslut
            • LFÖPL 111 § Verkställighet av beslut
            • SjPL 133 § Verkställighet av beslut
            • KomPL 161 § Verkställighet av beslut
            • ArPL 124 § Överföring eller pantsättning av pension
            • FöPL 105 § Överföring eller pantsättning av pension
            • LFÖPL 99 § Överföring eller pantsättning av pension
            • SjPL 121 § Överföring eller pantsättning av pension samt förbud mot utmätning av begravningsunderstöd eller någon annan kostnadsersättning
            • StPL 127 § Överföring eller pantsättning av pension
            • KomPL 129 § Överföring och pantsättning av pension
            • ArPL Inf 32 § Lag om införande av lagen om pension för arbetstagare
            • Utsökningsbalk 2:2 § Förteckning över utsökningsgrunder
            • Utsökningsbalk 2:24 § Tidsfrist
            • Utsökningsbalk 2:25 § Beräkning av tidsfrist
            • Utsökningsbalk 2:26 § Förlängning av tidsfristen
            • Utsökningsbalk 2:27 § Preskription av fordran och dom om förlängning av tidsfristen
            • Utsökningsbalk 4:27 § Utmätningens ikraftträdande och betalningsförbud
            • Utsökningsbalk 4:56 § Betalningsförbud
            • Utsökningsbalk 4:58 § Lönebetalarens skyldigheter
            • Utsökningsbalk 4:68 § Indrivning hos den som meddelats betalningsförbud
            • Utsökningsbalk 4:57 § 1 mom. Giltighetstid för och ändring av betalningsförbud
            • Utsökningsbalk 4:54 § Underhållsbidrag
            • Utsökningsbalk 4:48 § Skyddat belopp
            • Utsökningsbalk 4:45 § Beräkning av inkomstbasen
            • Utsökningsbalk 4:49 § Lön som betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen
            • Statsrådets förordning om utsökningsförfarandet 4:14 § Belopp som ska utmätas av lön
            • Utsökningsbalk 4:50 § Lön som inte betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen
            • Utsökningsbalk 3:105 § Ansökan och utsökningsobjekt
            • Utsökningsbalk 4:59 § Betalningsplan
            • Utsökningsbalk 4:60 § Betalningsavtal parterna emellan
            • Utsökningsbalk 4:52 § Grunderna för fria månader
            • Utsökningsbalk 4:53 § Antalet fria månader
            • Asetus suojaosuuden määrästä määräajoin maksettavan palkan ulosmittauksessa
          • Soveltamisohje
            • Preskription av rätten att återkräva pension som betalats utan grund
            • Utbetalningsordning för förmåner
            • Preskription av utbetalning av pension
            • Återkrav genom utsökning
          • Katso myös
            • Rättsväsendet/utsökning/betalning av skuld
            • Rättsväsendet/utsökning/utmätning
            • Rättsväsendet/utsökning/utmätning av lön
            • Rättsväsendet/utsökning/betalningsförbud

      Muutokset edelliseen

      Ohjeeseen on päivitetty vuoden 2015 suojaosuuden määrä.

      Utmätningsbara förmåner

      Ett lagakraftvunnet beslut av en pensionsanstalt, Pensionsskyddscentralen och besvärsnämnden för arbetspensionsärenden får verkställas såsom en lagakraftvunnen dom i tvistemål.

      Arbetspensioner kan bli föremål för utmätning. Alla sådana pensioner enligt ArPL 3 § som grundar sig på anställnings- eller tjänsteförhållanden eller företagarverksamhet (även rehabiliteringsstöd, rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg och rehabiliteringsunderstöd) och familjepensioner är utmätningsbara.

      Utöver grundpensioner kan också registrerad tilläggspension utmätas, liksom dröjsmålsförhöjning som eventuellt betalas på pensionsbeloppet. Förutom löpande pension kan också pension som betalas som engångsbelopp utmätas.

      Kostnadsersättningar som betalas enligt arbetspensionslagarna får inte utmätas. Med kostnadsersättningar avses t.ex.

      Begravningsbidrag enligt registrerat tilläggsskydd kan inte utmätas.

      • sådana ersättningar som en pensionsanstalt betalar till en person, som ansöker om eller får invalidpension, på grund av att pensionsanstalten har ålagt personen att låta sig undersökas av en läkare som pensionsanstalten har utsett eller i en rehabiliterings- eller undersökningsanstalt som pensionsanstalten har anvisat.
      • sådana ersättningar som betalas till en rehabiliteringsklient för nödvändiga kostnader som föranleds av yrkesinriktad rehabilitering inom arbetspensionssystemet, t.ex. studie- och resekostnader.

      Skuld som drivs in genom utmätning

      Från pensionen kan genom utmätning indrivas t.ex. pensionstagarens

      • skatteskulder
      • böter
      • skulder som grundar sig på avtal
      • konsumtionskrediter och andra skulder.

      Avtalsbaserade skulder, konsumtionsskulder och andra liknande skulder är inte direkt verkställbara, utan borgenären ska först skaffa en utsökningsgrund för sin fordran.

      Utsökningsgrunder är bl.a. följande handlingar:

      • en domstols dom i tvistemål eller brottmål
      • en domstols beslut om säkringsåtgärder
      • en skiljedom
      • fastställt avtal om underhållsbidrag
      • beslut av en förvaltningsdomstol och en annan myndighet i förvaltningsprocessärenden
      • beslut av statsrådet, ett ministerium, ett ämbetsverk som hör till statens centralförvaltning eller ett regionförvaltningsverk samt andra förvaltningsbeslut, om beslutet i fråga enligt någon annan lag ska verkställas (utsökningsbalken 2:2 §).

      Vid utmätning av pension kan också pensionsanstaltens fordran utgöra skuld. Från pension kan utmätas t.ex.

      • obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter eller
      • pension som betalats utan grund.

      Pensionsanstalten kan samtidigt driva in FöPL-/LFöPL-försäkringsavgifter och pension som betalats utan grund både direkt från pensionen och genom utsökning.

      Mera

      En borgenär kan genom utsökning driva in också andra socialförsäkringsförmåner som ska återkrävas (arbetslöshetsdagpenning, utkomststöd, underhållsbidrag). Om t.ex. utbetalaren av arbetslöshetsdagpenning inte har fått uppgift om när pensionsansökan har blivit anhängig och den av den anledningen inte har ställt något regresskrav, kan utbetalaren driva in sin fordran genom utsökning från pensionen.

      Utsökningsgrundens tidfrist

      I utsökningsbalken har det för utsökningsgrunden bestämts en tidsfrist, under vilken utsökningsgrunden kan verkställas.

      Utsökningsgrundens tidsfrist gäller endast fysiska personers betalningsskyldighet.

      Tidsfristen 15 eller 20 år

      En utsökningsgrund i vilken en fysisk person har förelagts en betalningsskyldighet är verkställbar i 15 års tid (utsökningsgrundens tidsfrist).

      Tidsfristen är 20 år, om den borgenär som nämns i utsökningsgrunden är en fysisk person eller om ersättningsfordran grundar sig på ett brott för vilket gäldenären har dömts till fängelse eller samhällstjänst.

      Om gäldenären kan visa att fordran har överförts till en fysisk person från någon annan än en annan fysisk person innan utsökningsgrunden gavs, är tidsfristen 15 år. (utsökningsbalken 2:24 §)

      Tidsfristen för utsökningsgrunden räknas från det att en tredskodom eller en lagakraftvunnen dom eller någon annan slutgiltig utsökningsgrund har givits. (utsökningsbalken 2:25 §)

      Utsökningsgrundens preskriptionstid kan inte avbrytas.

      Tidfristen kan förlängas med 10 år

      Domstolen kan på borgenärens yrkande bestämma att utsökningsgrundens tidsfrist om 15 eller 20 år förlängs med 10 år från utgången av den ursprungliga tidsfristen. För att tidsfristen ska kunna förlängas, förutsätts det att gäldenären under den ursprungliga tidsfristen väsentligt har försvårat borgenärens möjligheter att få betalning. (utsökningsbalken 2:26 §)

      Mera

      I utsökningsbalken uppräknas uttryckligen sådana handlingar, som ger anledning att förlänga tidsfristen. Grunden kan vara att gäldenären har

      • skänkt bort eller gömt undan egendom
      • ökat skulderna obefogat
      • hemlighållit uppgifter om sin ekonomiska ställning vid konkurs eller utsökning eller
      • på något annat liknande och uppenbart olämpligt sätt ordnat sin ekonomiska ställning till borgenärernas nackdel.

      Kriterierna för väsentligt försvårande av möjligheterna att få betalning anknyter till

      • klandervärdheten av gäldenärens handlingar och
      • det belopp i fråga om vilken borgenärens möjlighet att få betalning har försvårats.

      Om inte den summa som gäldenären har fört utom räckhåll för borgenären är väsentlig med tanke på helheten, finns det inga grunder för en förlängning av tidsfristen.

      Dom om förlängning av tidsfristen

      Talan om förlängning av tidsfristen ska väckas inom två år efter det att den ursprungliga tidsfristen har gått ut.

      När utsökningsgrundens tidsfrist förlängs innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut, är den genom dom fastställda utsökningsgrunden verkställbar tills den förlängda tidsfristen har gått ut.

      När tidsfristen förlängs efter det att den ursprungliga tidsfristen har gått ut, åläggs gäldenären den betalningsskyldighet som gällde vid tidsfristens slut, om inte något annat följer av att betalning skett efter det eller av någon motsvarande omständighet. Gäldenärens betalningsskyldighet träder i kraft genast och gäller tills den förlängda tidsfristen har gått ut.

      Tidsfristen får emellertid inte förlängas om det med tanke på gäldenärens situation kan anses vara oskäligt.

      En förlängning av tidsfristen inverkar inte på ställningen för andra som ansvarar för samma skuld. (utsökningsbalken 2:27 §)

      När tidsfristen löper ut preskriberas utsökningsgrunden

      Enligt utsökningsbalken preskriberas fordran när utsökningsgrundens tidsfrist löper ut. Efter det gäller för fordrans del vad som i lagen om preskription av skulder (728/2003, preskriptionslagen) föreskrivs om preskriberade fordringar. (utsökningsbalken 2:27 §)

      Preskriptionen är slutgiltig i den bemärkelsen att preskriptionstiden inte kan avbrytas.

      Preskription av fordran innebär att också en materiell fordran preskriberas och att gäldenärens betalningsskyldighet upphör genast när utsökningsgrundens tidsfrist går ut. Skulden kan således inte längre drivas in genom utsökning eller privat. Skulden kan inte heller drivas in från gäldenärens dödsbo.

      Om utsökningsgrundens tidsfrist har förlängts, preskriberas fordran när den förlängda tidsfristen går ut.

      När tidsfristen för utsökningsgrunden enligt utsökningsbalken går ut, inverkar det inte på preskriptionen av en fordran enligt arbetspensionslagarna eller preskriptionslagen.

      Betalningsförbud

      I förhållande till den prestationsskyldiga, dvs. pensionsanstalten, träder utmätningen av fordran i kraft, när den prestationsskyldiga har fått del av ett skriftligt förbud att betala fordran eller att fullgöra skyldigheten till någon annan än utmätningsmannen (betalningsförbud). Utmätning av egendom träder i kraft i förhållande till gäldenären, dvs. pensionstagaren, genom utmätningsbeslutet. Ett utmätningsbeslut i sig medför således inte rättsverkningar i förhållande till pensionsanstalten. (utsökningsbalken 4:27 §)

      Utmätningsmannen kan delge betalningsförbudet

      • genom vanlig delgivning, t.ex. genom att sända den till den delgivningsadress som arbetsgivaren eller pensionsanstalten uppgett eller
      • även elektroniskt, om mottagaren samtycker till det.

      Ett betalningsförbud behöver alltså inte delges bevisligen.

      Betalningsförbudets innehåll

      I ett betalningsförbud förbjuder överexekutorn skriftligen pensionsanstalten att betala ut den del av pensionen som ska innehållas till någon annan än den förordnade utmätningsmannen.

      I ett betalningsförbud vid utmätning av lön (pension)

      • bestäms hur det belopp som utmäts räknas
      • åläggs betalningsförbudets mottagare att betala det belopp som utmäts till utmätningsmannen
      • anges beloppet av andra inkomster och förmåner som påverkar inkomstbasen, gäldenärens skyddade belopp samt andra behövliga uppgifter. (utsökningsbalken 4:56 §)

      I fråga om utmätningar av lön och pension som har förrättats vid olika tidpunkter utfärdas ett enda betalningsförbud.

      När en pensionstagare får pension från flera olika pensionsanstalter, räknas utmätningsbeloppet utgående från pensionernas sammanlagda belopp.

      Mottagaren av betalningsförbudet är skyldig att omedelbart iaktta förbudet.

      Löneutbetalaren ska varje betalningsperiod genast och utan särskild ersättning verkställa innehållning av lön enligt betalningsförbudet och betala beloppet till utmätningsmannen. Från beloppet får avdras avgift för inbetalning på konto. (utsökningsbalken 4:58 §)

      Genom förordning av statsrådet kan det vid behov bestämmas om den tid inom vilken innehållningen av lön ska verkställas och beloppet betalas till utmätningsmannen.

      Utgångspunkten är att betalningsförbudet bör anlända till pensionsanstalten minst två veckor före pensionens utbetalningsdag. På så sätt får pensionsanstalten tillräckligt med tid för att föra in betalningsförbudet i sina egna datasystem. Om senare inkomna betalningsförbud hinner föras in i datasystemen, görs det.

      Om den som har meddelats betalningsförbud inte iakttar ett betalningsförbud som denna bevisligen delfått, får utmätningsmannen hos den som har meddelats förbudet utmäta det belopp som inte har betalats till utmätningsmannen. Bestämmelsen kan bli tillämplig t.ex. om

      • pensionsanstalten i strid med betalningsförbudet har betalat hela pensionen till gäldenären eller
      • om t.ex. den del av pensionen som tillkommer gäldenären har betalats till denne, men den del som hör till utmätningen av någon anledning helt eller delvis har lämnats obetald.

      Utmätningen förutsätter att betalningsskyldigheten för den som har meddelats betalningsförbudet är klar. (utsökningsbalken 4:68 §)

      Giltighetstid för och ändring av betalningsförbud

      Ett betalningsförbud gäller en viss tid eller tills vidare, till dess utmätningsmannen skriftligen meddelar pensionsbetalaren att betalningsförbudet har upphört. Förändras de omständigheter som ligger till grund för betalningsförbudet, ska utmätningsmannen ändra förbudet genom ett nytt betalningsförbud. (utsökningsbalken 4:57 § 1)

      Betalningsförbudet ska ändras t.ex. om

      • gäldenärens skyddade belopp ändras eller
      • utmätningens belopp begränsas.

      Det nya betalningsförbudet ersätter det tidigare betalningsförbudet.

      Fria månader

      En utmätning kan avbrytas på grund av fria månader som beviljas gäldenären. Utmätningsmannen kan ge besked om beviljade fria månader skriftligen eller på överenskommet sätt elektroniskt utan att ge någon nytt betalningsförbud. I så fall ska det tidigare betalningsförbudet iakttas också efter avbrottet.

      Pensionsanstalten kan inte på eget initiativ avvika från utsökningsmyndighetens betalningsförbud eller eurobeloppen och de övriga anvisningarna i detta, utan de ska alltid följas.

      Pensionsanstalten kan kontrollera riktigheten hos uppgifterna i betalningsförbudet hos utmätningsmyndigheten, om betalningsförbudet verkar vara klart felaktigt.

      Del som utmäts från pension

      De bestämmelser som gäller för utmätning av lön gäller också för utmätning av pension. Särskilda bestämmelser om utmätning av lön och pension finns i 4 kap. 56–58 § i utsökningsbalken. Enligt förarbetena till utsökningsbalken avses med lön också förvärvspension och annan återkommande inkomst som i utsökningslagen jämställs med lön.

      Den del som utmäts från pensionen beräknas utifrån det sammanlagda beloppet av pensionstagarens inkomster och utkomstförmåner (inkomstbasen). Från inkomstbasen avdras förskottsinnehållning av skatt och eventuell arbetspensionsavgift och arbetslöshetsförsäkringspremie som gäldenären ska betala. Det belopp som utmäts från en pension räknas utgående från pensionens nettobelopp. Minst det skyddade beloppet ska dock lämnas till pensionstagaren.

      Om utmätningen grundar sig på en fordran som gäller underhållsbidrag, får ett belopp som är större än det regelmässiga utmätas. (utsökningsbalken 4:54 §)

      Skyddsandel

      Med skyddat belopp avses det minimibelopp som vid utmätning måste kvarlämnas hos gäldenären. Det skyddade beloppet räknas per dag och gäller således endast lön eller pension som betalas regelbundet.

      Vid utmätning av lön som betalas regelbundet är den skyddade andelen fram till följande löneutbetalningsdag (enligt 2014 års nivå)

      • 22,59 euro om dagen för gäldenären själv och
      • 8,11 euro om dagen för gäldenärens make, eget barn och makens barn som gäldenären försörjer.

      Det skyddade beloppet beräknas för 30 dagar per månad. (utsökningsbalken 4:48 §)

      Med make avses

      • äkta make
      • person med vilken gäldenären lever i äktenskapsliknande förhållanden (sambo)
      • registrerad partner
      • person med vilken gäldenären lever i annat parförhållande i samma hushåll, dvs. ett par av samma kön som bor tillsammans, men inte har registrerat sitt förhållande.

      Som person som gäldenären försörjer anses en person som har inkomster som understiger det skyddade beloppet som räknas för gäldenärens egen del, dvs. en person med nettoinkomster på högst 22,59 euro per dag.  (2014). Ett barn som förtjänar högst ett sådant belopp anses vara beroende av försörjning oavsett om även den andra maken deltar i försörjningen.

      Vid beräkningen av det skyddade beloppet beaktas inte

      • barn som bor någon annanstans än hos gäldenären och som gäldenären är skyldig att betala underhållsbidrag till.
      • barn, som inte längre försörjs av gäldenären, t.ex. myndiga barn.

      Det skyddade beloppet justeras årligen genom förordning av justitieministeriet enligt vad som bestäms i lagen om folkpensionsindex (456/2001).  (utsökningsbalken 4:48 §)

      Inkomstbas

      Det belopp som ska utmätas räknas vid utmätning av lön och pension utgående från det sammanlagda beloppet av gäldenärens inkomster och utkomstförmåner, vilket kallas inkomstbas.

      I inkomstbasen ingår

      • alla löner och naturaförmåner som gäldenären får och
      • utmätningsbara och icke utmätningsbara pensioner och andra utkomstförmåner som betalas i stället för lön, t.ex. folkpension och arbetslöshetsdagpenning. (utsökningsbalken 4:45 §)

      Av en enskild utmätningsbar inkomst eller förmån får då utmätas ett belopp som är större än det regelmässiga beloppet.

      Vid beräkningen av det skyddade beloppet beaktas inte

      • understöd eller kostnadsersättning enligt 4 kap. 19 § i utsökningsbalken, som har beviljats för ett visst ändamål enligt pensions- eller sociallagstiftningen, såsom utkomststöd, underhållsbidrag och bostadsbidrag eller
      • andra tillgångar som avses i 4 kap. 19 § i utsökningsbalken.

      Från inkomstbasen dras av förskottsinnehållning av skatt och arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift och arbetslöshetsförsäkringsavgift som gäldenären ska betala. Det belopp som utmäts från en pension räknas sålunda utgående från pensionens nettobelopp. (utsökningsbalken 4:45 §)

      Belopp som utmäts från lön och pension som betalas regelbundet

      Lönerna (gäldenärens hela sammanlagda inkomstbas) delas enligt storlek in i tre olika inkomstklasser. Utmätningsbeloppet är olika i de olika inkomstklasserna.

      Utmätningsbelopp

      • Om lönen är mindre än det skyddade beloppet, utmäts ingenting från den.
      • Om lönen överstiger det skyddade beloppet, men uppgår högst till det dubbla skyddade beloppet, utmäts 2/3 av den lön som överstiger det skyddade beloppet (inkomstgränsutmätning 2/3 x (lönen - det skyddade beloppet)).
      • Om lönen är större än det dubbla skyddade beloppet, men högst fyra gånger det skyddade beloppet, utmäts 1/3 av nettolönen.
      • Om lönen är större än fyra gånger gäldenärens skyddade belopp, utmäts 1/3 av den del som motsvarar det fyrfaldiga skyddade beloppet och dessutom 4/5 av den överskjutande lönedelen. Av lönen utmäts dock högst hälften. (utsökningsbalken 4:49 § 1 mom. 1-3 och statsrådets förordning om utsökningsförfarande (1322/2007) 4:14 §)

      Belopp som utmäts från annan än regelbundet återkommande lön och pension

      Av annan lön än sådan som betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen undantas 2/3 av varje lönepost från utmätningen.

      Om pension betalas ut i form av engångsbelopp, förrättas således alltid lagenlig utmätningsinnehållning enligt 1/3 av engångsbeloppet. På ett engångsbelopp beräknas inget skyddat belopp. (utsökningsbalken 4:50 §)

      Utsökningsinnehållning av pensioner som betalas retroaktivt görs på samma sätt som utsökning av engångsbelopp. Pensionsanstalten kan också rätta förskottsinnehållning av skatt retroaktivt så att den till pensionstagaren antingen i samband med följande pensionsutbetalning eller som en separat post återbetalar skatt som har innehållits från pensionen till för stort belopp. Av en sådan återbetalning innehålls också 1/3 utan att beräkna något skyddat belopp. 

      Om gäldenären får en stor, men oregelbunden lön eller pension, ska utmätningsmannen uppskatta, vilken gäldenärens genomsnittliga månadslön under året sannolikt kommer att vara. Då beaktas de inkomster som gäldenären haft vid tidpunkten i fråga och deras sannolika utveckling under resten av året.

      Om gäldenärens lön under året sannolikt i genomsnitt uppgår till det belopp som avses i 4 kap. 49 § 1 mom. 3 punkten utsökningsbalken, förrättas utmätningen enligt punkten i fråga.

      Om gäldenärens inkomster senare visar sig vara mindre än uppskattat, ska utmätningsmannen på motsvarande sätt minska utmätningens belopp.

      Begränsad utsökning av periodisk inkomst

      Borgenären kan nöja sig med begränsad utsökning, där utmätningsmannen söker egendom som kan utmätas genom att kontrollera uppgifter om gäldenärens förmögenhet i register.

      Vid begränsad utsökning kan periodisk inkomst, såsom lön eller pension, återbäring av skatteförskott eller annan motsvarande egendom utmätas. Från utmätningen undantas egendom som man skulle bli tvungen att förvandla i pengar. (utsökningsbalken 3:105 §)

      Betalningsplan och -avtal

      Med betalningsplan avses en av utmätningsmannen uppgjord betalningsplan, enligt vilken gäldenären på eget initiativ betalar av på sökandens (fordringsägarens) fordran till utmätning.  (utsökningsbalken 4:59 §)

      Med betalningsavtal avses ett avtal mellan parterna, dvs. gäldenären och borgenären, genom vilket man kan avvika från lagstadgad utmätning. (utsökningsbalken 4:60 §)

      Fullföljandet av en betalningsplan och ett betalningsavtal förutsätter normalt att gäldenären har utmätningsbara löneinkomster eller andra inkomster, till exempel pensionsinkomster.

      Genom betalningsavtal kan man dock inte avtala om att pension överförs till en annan. Även avtal om pantsättning av pension är ogiltigt.

      Betalningsplan

      Utmätningsmannen kan i stället för utmätning av lön (pension) för gäldenären fastställa en skriftlig betalningsplan, om gäldenären gör det troligt att han eller hon till utmätningsmannen betalar

      • det planenliga beloppet
      • det belopp som avses i 4 kap. 51–54 § i utsökningsbalken.

      För gäldenären kan det av olika orsaker vara viktigt att han utan utmätning av pensionen och betalningsförbud till pensionsanstalten på egen hand kan betala sin skuld till utsökningen.

      Utmätningsmannen kan besluta att låta betalningsplanen förfalla och omedelbart utmäta lönen eller pensionen om

      • gäldenären utan godtagbar orsak underlåter att iaktta betalningsplanen och
      • underlåtelsen inte kan anses vara obetydlig.

      Betalningsavtal

      Utmätningsmannen kan förrätta utmätning av pension på basis av ett skriftligt betalningsavtal mellan gäldenären och sökanden (borgenären).

      I betalningsavtalet kan parterna

      • avtala om utmätningens belopp, som kan vara större eller mindre än det lagenliga beloppet
      • begränsa beloppet av sökandens fordran eller utmätningstidens längd
      • avtala om hur medlen ska avräknas på sökandens fordran eller delar av fordran.

      Av avtalet måste framgå, om sökanden avstår från sin fordran till dessa delar slutgiltigt eller om sökanden begränsar endast sin utmätningsansökan.

      Vid utmätning av lön och pension förutsätter iakttagandet av avtalet att avtalsinnehållet är sådant att det kan fullföljas vid utmätningsförfarandet. Vid utmätningen kan man inte verkställa ett betalningsavtal som inte är precist.

      För att ett avtal ska kunna iakttas förutsätts dessutom att avtalet inte kan anses vara oskäligt, i praktiken endast med hänsyn till gäldenären.

      Utmätningsmannen ska bedöma om den avtalsenliga utmätningen till belopp och tid är oskälig jämfört med lagenlig utmätning. Gäldenären ska få behålla minst det skyddade beloppet enligt utsökningsbalken, men även ett mildare betalningsavtal kan vara oskäligt som helhet.

      Om det från lönen eller pensionen indrivs flera sökandes fordringar, förutsätter verkställande av avtalet att alla sökande förbinder sig till det.

      I allmänhet utmäter utmätningsmannen gäldenärens lön eller pension enligt betalningsavtalet. I praktiken torde detta innebära att utmätningsmannen sänder pensionsanstalten ett betalningsförbud, vars innehåll bestäms utgående från avtalet mellan parterna. I dessa fall kan det belopp som utmäts alltså avvika från de gränser som sätts i lagen.

      Utmätningsmannen kan ge gäldenären lov att betala prestationerna enligt avtalet själv till utmätningsmannen. Det förutsätter dock att gäldenären gör det troligt att han kommer att iaktta betalningsavtalet.

      Utmätningsmannen kan återta tillståndet och omedelbart utmäta lönen eller pensionen, om gäldenären utan godtagbar orsak underlåter att betala posterna och detta inte är obetydligt.

      Ändringar av betalningsavtalet

      Ett betalningsavtal mellan parterna är bindande. Även utmätningsmannen ska iaktta ett betalningsavtal som han eller hon har godkänt.

      De omständigheter som ligger till grund för avtalet kan dock förändras senare under avtalets giltighetstid. Förändringen kan innebära att det inte längre är motiverat att iaktta betalningsavtalet.

      Utsökningsbalken innehåller tvingande bestämmelser om hur förändringar av omständigheterna inverkar på saken. Parterna kan inte i ett betalningsavtal inta villkor som är i strid med de tvingande bestämmelserna.

      På begäran av en avtalspart kan utmätningsmannen besluta att betalningsavtalet inte iakttas, om

      • den andra parten väsentligt har underlåtit att iaktta avtalet utan godtagbar anledning
      • lönen har utmätts enligt 4 kap. 61 § 1 mom. i utsökningsbalken för en annan fordran och det därför inte är motiverat att längre iaktta avtalet eller
      • det finns en annan grundad anledning till det.

      En annan grundad anledning kan vara t.ex. att gäldenärens betalningsförmåga har förbättrats eller försämrats efter att avtalet ingicks. Förändringen i betalningsförmågan ska vara väsentlig innan den kan betraktas som en grundad anledning till att sluta iaktta betalningsavtalet. Det primära alternativet är då att ändra betalningsavtalet.

      Om lön eller pension utmäts för annan fordran efter det att betalningsavtalet har ingåtts, iakttas inte betalningsavtalet under indrivningen av denna fordran. I dessa fall kommer det en ny anmälan från utmätningsmannen (betalningsförbud).

      Pensionsanstalten är inte skyldig att med stöd av ett betalningsavtal mellan gäldenären och utmätningsmannen eller fordringsägaren eller en betalningsplan betala in pension annanstans än till utmätning eller på pensionstagarens konto.   I betalningsavtalet kan pensionsanstalten alltså inte åläggas att betala pensionen till borgenärens konto.

      Systemet med fria månader

      Grunderna för fria månader

      När utmätning av lönen har fortgått utan avbrott eller nästan utan avbrott i ett år, ska utmätningen avbrytas för en viss tid (fria månader), om

      • utmätningen har förrättats som inkomstsgränsutmätning enligt 4 kap. 49 § 1 mom. 1 punkten i utsökningsbalken (gäldenärens nettolön är högst det dubbla skyddade beloppet)
      • gäldenärens nödvändiga boendekostnader eller andra levnadskostnader är höga i förhållande till det belopp som återstår efter utmätningen eller
      • det finns någon särskild orsak till avbrott, t.ex. en för gäldenären eller dennes familjemedlem viktig engångsanskaffning, såsom glasögon.

      Bestämmelsen om att bevilja fria månader är tvingande.

      Om det emellertid är underhållsbidrag till barn som drivs in, kan fria månader beviljas endast av synnerligen vägande skäl.

      Med ett år avses en tidsperiod på 12 månader, inte ett kalenderår.

      Gäldenären är inte tvungen att utnyttja fria månader. (utsökningsbalken 4:52 §)

      Antalet fria månader

      En gäldenär som omfattas av inkomstgränsutmätning ska årligen beviljas två fria månader, när utmätningen har pågått ett år. Korta avbrott i utmätningen hindrar inte erhållandet av fria månader.

      Vid inkomstgränsutmätning ges två fria månader å tjänstens vägnar. I praktiken följs detta genom utsökningens informationssystem.

      Till andra gäldenärer än de som omfattas av inkomstgränsutmätning (UB 4:52 § 1 mom. 2 och 3 punkten, boende- och levnadskostnader och annan särskild orsak) beviljas högst tre fria månader per år. Erhållande av fria månader förutsätter gäldenärens begäran. (utsökningsbalken 4:53 §)

      Mera

      Vid beviljande av fria månader ska utmätningsmannen utöva sin prövningsrätt på ett tillbörligt sätt.

      Om till exempel gäldenärens lön nätt och jämnt överskrider gränsen för inkomstgränsutmätning, borde också en sådan gäldenär i princip ges två fria månader per år. Även en gäldenär som omfattas av inkomstgränsutmätningen kan på ovan nämnda grunder ges en tredje fri månad om året utöver de regelmässiga två månaderna.

      Utmätningsmannen kan själv besluta vilka månader som är fria, om gäldenären inte framställer en begäran om det. Utmätningsmannen uppger de fria månaderna på betalningsförbudshandlingen.

      Med sökandens (borgenärens) samtycke kan högst sex fria månader beviljas per år utan att ansökan förfaller. Om sökanden samtycker till fler än sex fria månader per år, förfaller ansökan. Syftet med detta är att förhindra situationer där ärendet är anhängigt länge och betalningsförbudet i kraft utan att sökanden kräver en tillräcklig prestation av gäldenären.

      I fråga om underhållsbidragsfordringar innehåller utsökningsbalken särskilda bestämmelser om fria månader.

      Utbetalningsordning för pension

      I arbetspensionslagarna finns bestämmelser om utbetalningsordningen för pension när flera aktörer har rätt till pensionen enligt lagen.

      Pensionen betalas enligt utbetalningsordningen oberoende av när

      betalningsförbudet från utsökningen har kommit till pensionsanstaltens kännedom eller
      utsökningsgrunden för fordran har uppstått.

      Således har arbetspensionsanstalten rätt att driva in obetalda företagarpensionsförsäkringsavgifter (2 i ordningen) och pension som betalats utan grund (3 i ordningen) före utsökningsfordran.

      Jaa
      Säädöspalvelu
      • Säädökset, perusteet,
        oikeustapaukset, indeksit ja
        rahamäärät
      Yhteistyöryhmät
      • Yhteistyöryhmien asiakirjat
        Tämä sisältö on tarkoitettu vain eläkelaitosten käyttöön
        Kirjaudu sisään Sulje
      Oppaat ja kertoimet
      • Oppaat
      • Kerrointaulukkohaku
      Apua
      • Kysy asiantuntijalta
        Tämä sisältö on tarkoitettu vain eläkelaitosten käyttöön
        Kirjaudu sisään Sulje
      • Käyttöohjeet
      • Sanasto
      Työeläkelakipalvelu
      • Yhteystiedot
      • Palaute
      • Käyttöehdot ja saavutettavuusseloste
      • © Eläketurvakeskus