Under vissa förutsättningar har företagaren en möjlighet att utnyttja en flexibilitet i arbetspensionsförsäkringsavgifter genom att betala arbetspensionsförsäkringsavgifter som är
- större än den fastställda arbetsinkomsten förutsätter (tillskottsavgift)
- mindre än den fastställda arbetsinkomsten förutsätter (minskad avgift).
Tillskottsavgiften eller den minskade avgiften gäller hela arbetspensionsförsäkringsavgiften under ett visst kalenderår.
Denna flexibilitet gäller endast företagare som är försäkrade enligt FöPL. I LFöPL finns inte motsvarande bestämmelser.
Med hjälp av denna flexibilitet kan företagaren anpassa sig till tillfälliga och konjunkturmässiga variationer i företagarverksamheten. Den har inte avsetts att ersätta justering av arbetsinkomsten så att den motsvarar företagarens verkliga arbetsinsats. Om det sker sådana förändringar i företagarverksamheten som väsentligt inverkar på den fastställda arbetsinkomsten, ska företagaren utan dröjsmål underrätta pensionsanstalten om det och ansöka om ändring av den fastställda arbetsinkomstnivån.
Om företagaren kontinuerligt eller upprepade gånger använder sin rätt att betala tillskottsavgift eller sin rätt till minskad avgift, ska pensionsanstalten för sin del medverka till att arbetsinkomsten fastställs på en nivå som motsvarar företagarens faktiska arbetsinsats. En arbetsinkomst som fastställts på rätt nivå är den bästa garanten för att företagarens pensionsskydd och övriga sociala trygghet ligger på rätt nivå. Det minskar dessutom behovet av att utnyttja flexmöjligheten och minskar följaktligen också pensionsanstaltens förvaltningskostnader.
Företagaren gör en flexanmälan till pensionsanstalten för att meddela att han eller hon vill betala en tillskottsavgift eller en minskad avgift. Utnyttjandet av flexibiliteten har begränsats i vissa fall och det finns också begränsningar av avgifternas storlek. När pensionsanstalten har fått flexanmälan, undersöker den om företagaren har rätt att utnyttja flexibiliteten och meddelar att överklagbart beslut om totalarbetsinkomsten för kalenderåret i fråga.
Antalet kalenderår då företagaren kan betala en minskad avgift
Antalet kalenderår då företagaren kan betala en minskad avgift är begränsat.
Under de sju på varandra följande kalenderår som granskas vid respektive tillfälle kan företagaren betala en minskad avgift för högst tre år. I granskningsperioden (sju år) ingår alltid det innevarande kalenderåret. Under det innevarande kalenderåret kan företagaren inte betala en minskad avgift, om han eller hon redan har betalat en minskad avgift under tre av de föregående sex kalenderåren.
Ett avbrott i FöPL-försäkringen avbryter inte beräkningen av kalenderår med minskad avgift. Rätten till flexibel betalning är individuell och bestäms inte per försäkringsperiod.
Exempel:
Företagaren skulle inte ha rätt att betala en minskad avgift år 2014, men år 2015 skulle det vara tillåtet igen.
Antalet kalenderår då företagaren kan betala en tillskottsavgift är inte begränsad. Om företagaren upprepade gånger betalar tillskottsavgift kan det dock tyda på att det finns skäl att justera företagarens fastställda arbetsinkomst uppåt.
Företagare med pension har inte rätt till flexibel betalning
Företagaren har inte rätt till flexibel arbetspensionsförsäkringsavgift, om han eller hon
- får finsk invalid- eller ålderspension som grundar sig på anställningar eller företagarverksamhet
- får deltidspension och bedriver företagarverksamhet vid sidan av den.
Rätt till flexibel arbetspensionsförsäkringsavgift föreligger alltså inte om företagaren får ålderspension och har tecknat en frivillig FöPL-försäkring för företagarverksamhet vid sidan av pensionen.
Däremot är pension från utlandet inte något hinder för flexmöjligheten.
Avgiftsrabatten för nyetablerade ett hinder för flexrätten
Företagaren har inte rätt att utnyttja flexibiliteten under ett sådant kalenderår, då
- han eller hon har rätt till avgiftsrabatt för nya företagare
- den tid som berättigar till avgiftsrabatt för nya företagare går ut under kalenderårets lopp.
En tvångsförsäkrad företagare har inte rätt till avgiftsrabatt för nya företagare och kan alltså utnyttja flexibiliteten under den tid då han eller hon utan tvångsförsäkringen skulle ha rätt till avgiftsrabatten för nya företagare.
Ingen rätt till flexibilitet, om företagarverksamheten är försäkrad endast en del av året
Företagaren kan utnyttja flexibiliteten endast under sådana kalenderår, då hans eller hennes försäkring är i kraft hela kalenderåret.
Företagaren kan inte utnyttja flexibiliteten under det år då företagarverksamheten börjar eller avslutas och inte heller under pensionsfallsåret, om företagarverksamheten börjar eller avslutas under det pågående kalenderåret.
Om försäkringen upphör den sista dagen under kalenderåret, 31.12, och försäkringsperioden har börjat senast den 1 januari samma år, anses försäkringen ha varit i kraft hela kalenderåret.
Om försäkringen i ett motsvarande fall upphör redan 30.12, är flexibiliteten inte möjlig, eftersom den förutsätter att FöPL-försäkringen är i kraft under hela kalenderåret. Ett års tid räknas enligt de verkliga kalenderdagarna.
Ingen rätt till flexibilitet, om FöPL-försäkringen inte fortgår hela kalenderåret i samma pensionsanstalt
Om företagarverksamheten har försäkrats i flera än en pensionsanstalt under kalenderåret, är flexibiliteten inte möjlig.
Utnyttjandet av flexibiliteten påverkar totalarbetsinkomsten för hela kalenderåret. Om företagaren har meddelat till pensionsanstalten att han eller hon utnyttjar flexibiliteten och eventuellt också betalar avgifter enligt flexanmälan och sedan flyttar sin FöPL-försäkring till en annan pensionsanstalt, annulleras utnyttjandet av flexibiliteten.
Ingen rätt till flexibilitet, om företagaren har obetalda FöPL-försäkringsavgifter
Om företagaren har obetalda förfallna FöPL-försäkringsavgifter, kan han eller hon inte utnyttja flexibiliteten i försäkringsavgifter. Om en sådan företagare meddelar till pensionsanstalten att han eller hon vill utnyttja flexibiliteten, har företagaren inte rätt till det förrän de förfallna FöPL-försäkringsavgifterna har betalats.
Dröjsmålsränta på försäkringsavgiften räknas inte som obetald försäkringsavgift, men däremot nog en försummelseförhöjning av avgiften.
FöPL-försäkringsavgifter som omfattas av en skuldsanering eller har preskriberats är inget hinder för flexibiliteten
Hinder för flexibiliteten är inte
- obetalda FöPL-försäkringsavgifter, som pensionsanstalten inte längre har rätt till på grund av preskription
- obetalda FöPL-försäkringsavgifter som omfattas av företagarens skuldsanering
- obetalda FöPL-försäkringsavgifter för en företagarägare till ett företag som omfattas av företagssanering, om företagaren bedriver företagarverksamet som näringsidkare eller under firma.
Om däremot företagarverksamheten bedrivs i aktiebolagsform, ändrar inte det faktum att aktiebolaget undergår företagssanering företagarens eget ansvar för obetalda FöPL-försäkringsavgifter. Obetalda försäkringspremier betraktas då som företagarens öppna betalningar, som hindrar flexmöjligheten.
Försäkringsdomstolen ansåg i sitt beslut 9930:2005 att det i fråga om försäkringsavgifter enligt FöPL inte handlar om en situation enligt 4 § 2 mom. i lagen om företagssanering, där bolagsmannen enligt lagen är personligen ansvarig för bolagets skuld, utan tvärtom en situation där också företaget ansvarar för bolagsmannens skuld. Således kan en bolagsman inte befrias från sitt ansvar för försäkringsavgifter enligt FöPL på den grunden att bolagets, som också ansvarar för försäkringsavgifterna, försäkringsavgiftsskulder har reglerats genom företagssanering i fråga om bolagets betalningsskyldighet. Således påverkades en ansvarig bolagsmans ansvar för FöPL-försäkringsavgiftsskulden inte av att försäkringsavgiftsskulden hade reglerats i fråga om företagets ansvar inom ramen för saneringsprogrammet för kommanditbolaget, som också ansvarade för försäkringsavgifterna.
Obetalda försäkringspremier betraktas då som företagarens öppna betalningar, som hindrar flexmöjligheten.
Flexmöjligheten under tvångsförsäkring eller retroaktiv försäkring
En tvångsförsäkring eller retroaktiv försäkring är i sig inte ett hinder för flexmöjligheten. Om företagaren är tvångsförsäkrad eller annars försäkrad retroaktiv, finns flexmöjligheten inte under den tiden. Eftersom företagaren ska göra en flexanmälan under det kalenderår då han eller hon vill utnyttja flexmöjligheten, kan företagaren utnyttja möjligheten endast under det innevarande kalenderåret och kommande år, om förutsättningarna för flexmöjligheten i övrigt finns.
Flexmöjligheten inverkar inte på beloppet av eventuell försummelseförhöjning.
Företagaren har inte rätt att utnyttja flexibiliteten efter det år då han eller hon fyller 62 år
Företagare som har fyllt 63 har inte rätt till flexmöjligheten. Eftersom flexibiliteten alltid gäller hela kalenderåret, finns flexmöjligheten inte heller det år då företagaren fyller 63 år.
Hur den nedre gränsen för FöPL-arbetsinkomsten påverkar flexmöjligheten
En företagare vars arbetsinkomst inte når upp till den nedre gränsen för FöPL och som har tecknat en frivillig FöPL-försäkring har inte rätt till flexmöjligheten. Det beror på att företagarens FöPL-arbetsinkomst inte kan bli lägre än den nedre gränsen.
Företagaren kan inte heller betala tillskottsavgifter så att FöPL-arbetsinkomstens nedre gräns överskrids, eftersom företagaren i så fall blir obligatoriskt försäkringsskyldig och den frivilliga försäkringen upphör.
Avslutad FöPL-försäkring
FöPL-försäkringen ska vara i kraft, för att företagaren ska kunna utnyttja flexmöjligheten. Den kan inte beviljas för en redan avslutad FöPL-försäkring, även om de övriga förutsättningarna finns.
Anhängiga besvär hindrar inte flexmöjligheten
Det är inget hinder för flexmöjligheten att företagaren har besvär anhängiga. Besvären är inget hinder för flexmöjligheten även om de gäller beloppet av företagarens arbetsinkomst.