Den som vid sidan av sitt arbete som offentligt anställd samtidigt arbetar som arbetstagare eller företagare i ett eller flera EU-länder omfattas av den sociala tryggheten i det EU-land där personen betraktas som offentligt anställd. I detta fall är det således arbetet som offentligt anställd som avgör vilket EU-lands lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas.
Mera: Offentligt anställd i Finland och arbetstagare i Estland
Exempel: En person är anställd i tjänsteförhållande till finska staten och arbetar för denna arbetsgivare i Finland. Dessutom är personen anställd av en estnisk arbetsgivare, för vilken personen arbetar i Estland. Personen omfattas av den finska sociala tryggheten. Finska staten och den estniska arbetsgivaren ska betala de lagstadgade socialförsäkringsavgifterna till Finland.
Mera: Offentligt anställd i Sverige och arbetstagare i Finland
Exempel: En person arbetar för en finsk privat arbetsgivare i Finland. Dessutom arbetar personen som offentligt anställd hos en lokal arbetsgivare i Sverige. På personen tillämpas den svenska lagstiftningen om social trygghet, och också den finska arbetsgivaren ska ordna personens sociala trygghet enligt den svenska lagstiftningen.
Mera: Offentligt anställd i Finland och företagare i Estland
En person är anställd i tjänsteförhållande till finska staten och arbetar för denna arbetsgivare i Finland. Dessutom verkar personen som företagare i Estland. Den finska lagstiftningen om social trygghet ska tillämpas på arbetet i vartdera landet. Företagarverksamheten i Estland ska sålunda arbetspensionsförsäkras i Finland. För företagarverksamheten får inte samtidigt betalas socialförsäkringsavgifter till Estland.
Om arbetet i något land är marginellt, beaktas inte detta arbete när den tillämpliga lagstiftningen fastställs.
Den som arbetar i flera EU-länder ska alltid meddela de myndigheter som har hand om den sociala tryggheten i bosättningslandet om detta. A1-intyget utfärdas av det EU-land vars lagstiftning om social trygghet ska tillämpas.
Tillämpningen av bestämmelsen förutsätter att arbetet de facto utförs i flera EU-länder. Om arbetet de facto utförs i endast ett land är huvudregeln att personen ska försäkras i detta arbetsland.