Tiden för sökande av ändring är 30 dagar från den dag då parten har fått del av pensionsanstaltens eller Besvärsnämndens för arbetspensionsärenden beslut.
En part anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den dag då beslutet postades till den adress som parten har uppgett, om det inte visas något annat i samband med sökandet av ändring. Fastän tiden för sökande av ändring börjar löpa från delfåendet av beslutet, räknas dagen för delfåendet inte med i tiden för sökande av ändring, utan tiden för sökande av ändring börjar den dag som följer på dagen för delfåendet (2 § i lagen om beräknande av laga tid).
För att undvika missförstånd finns det skäl att i tiden för sökande av ändring räkna med beslutets postningstid samt tiden för sökande av ändring (7 + 30 dagar), det oaktat att ändringssökanden har uppgett att han eller hon tagit del av beslutet tidigare än så.
Om beslutet har delgivits genom vanlig elektronisk delgivning, anses en part ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den dag då beslutet postades till den adress som parten har uppgett, om det inte visas något annat i samband med sökandet av ändring.
Om delgivning genom mottagningsbevis, mellanhandsdelgivning eller offentlig delgivning finns det egna bestämmelser.
Parten kan påvisa att han eller hon tagit del av handlingen senare än delgivningstiden enligt bestämmelserna. Då ska parten lägga fram en motiverad redogörelse och också på något sätt verifiera att tidpunkten för delfåendet senarelagts (t.ex. resebiljetter, sjukhusräkning, logguppgifter i en elektronisk tjänst mm.).
Utlandsvistelse och det att beslutet skickats till en felaktig adress senarelade tidpunkten för delfåendet.
Parten kan också påvisa att han eller hon inte alls tagit del av beslutet. I så fall sänder man till parten en ny handling med besvärsanvisningar, varvid tiden för sökande av ändring börjar löpa först från delfåendet av de nya besvärsanvisningarna.
En part ansågs ha fått del av ett beslut som sänts till honom till en poste restante-adress den sjunde dagen efter den då beslutet hade postats, när posten inte hade återsänt beslutet till avsändaren (HD 2008:26, beslutssammanfattningen finns inte i Författningstjänsten).
För att tiden för sökande av ändring skall börja löpa, förutsätts det också att beslutet delges rätt mottagare.
Personen hade vid rättelseyrkandeförfarandet anlitat en advokat som ombud. Ombudet hade i rättelseyrkandet bett att beslutet sänds till honom. Beslutet hade emellertid sänts till parten och inte till ombudet. Tiden för sökande av ändring började inte löpa från det att huvudmannen delgavs beslutet, utan från det att ombudet delgavs beslutet (HFD 2003 T 3024, beslutssammanfattningen finns inte i Författningstjänsten).
En myndighet anses ha tagit del av ett beslut den dagen då beslutet inkommit.
Pensionsanstalten ansågs ha tagit del av pensionsnämndens beslut på dagen för pensionsanstaltens ankomststämpel.
Besvär som anförts på elektronisk väg anses ha inkommit till myndigheten, när meddelandet är tillgängligt för myndigheten i en mottagaranordning eller i ett datasystem så att meddelandet kan behandlas. Om ankomsttidpunkten inte redas ut på grund av att myndighetens elektroniska dataöverföringsmetod varit i olag eller ur bruk eller utredning inte kan läggas fram av någon annan motsvarande orsak, anses beslutet ha anlänt vid den tidpunkt då det har avsänts, om tillförlitlig utredning om avsändningstidpunkten kan läggas fram.
Hur tidsfristen fastställs
Vid beräkning av tidsfrister iakttas i tillämpliga delar lagen om beräknande av laga tid (LagatidL 150/1930).
På tiden för sökande av ändring tillämpas bland annat 5 § i lagen om beräknande av laga tid. Om den sista dagen av den bestämda tiden infaller på
- en helgdag
- självständighetsdagen
- Första maj
- jul- eller midsommarafton eller
- en helgfri lördag
får besvären enligt lagrummet lämnas in ännu den första vardagen därpå.
På tidsfristen för delfåendet tillämpas lagen om beräknande av laga tid inte. Tiden för sökande av ändring kan inte förlängas så att säga två gånger genom att förskjuta både delfåendet och tidsfristen för ändringssökandet enligt lagen om beräknande av laga tid, till exempel över veckoslutet till följande vardag.
Enligt etablerad rättspraxis ska besvärsskriften vara hos pensionsanstalten senast på tidsfristens sista dag under pensionsanstaltens öppethållningstid (LagatidL 6 §).
Oberoende av på vilket sätt besvärsskriften lämnas in ska den inkomma i tid. Både när besvärsskrivelsen sänds per post och till exempel per fax eller e-post ska den vara framme hos pensionsanstalten under öppethållningstiden. Vid behov kan besvärsskriften i original lämnas in efter den utsatta tiden.
En besvärsskrift som sänts per fax och kommit fram på besvärstidens sista dag efter tjänstetid lämnades utan prövning på grund av att den hade lämnats in för sent. (FSD 8343/95 och 6154/94, beslutssammanfattningarna finns inte i Författningstjänsten.)
Pensionsnämnden upptog till prövning en besvärsskrift som lämnats in som telekopia kl. 16.54 på den dag då besvärstiden gick ut, då ändringssökanden i sitt utlåtande angett att maskinens klocka följde sommartid och att klockslaget kopieras på försändelsen från den sändande maskinen. Som bilaga till utlåtandet fanns den tekniska sekreterarens intyg över detta. (PND 0407/03, beslutssammanfattningen finns inte i Författningstjänsten)
En besvärsskrift som inkommit till pensionsanstalten efter öppethållningstiden den sista dagen under besvärstiden lämnades utan prövning på grund av att den hade lämnats in för sent. Eftersom pensionsanstaltens öppethållningstid var den vanliga öppethållningstiden för företag, kunde man inte i detta fall anse det att besvärsanvisningen inte innehöll exakta klockslag vara en orsak för att behandla besvären.
Besvär som inkommit efter att besvärstiden gått ut
Om besvären har inkommit till pensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen efter att besvärstiden gått ut, kan besvären trots det upptas till prövning, om det har funnits vägande skäl till förseningen.
Besvärsinstansen prövar om det har funnits vägande skäl till förseningen. Ändringssökanden är i regel skyldig att bevisa att det har funnits vägande skäl till att besvären har inkommit för sent.
Exempel: Vägande och icke-vägande skäl till att besvär inkommer för sent
En person som vistades i Sverige utan stadigvarande bostad ansågs ha haft vägande skäl och besvären prövades fast de inkommit för sent.
En besvärsskrift som skickats som rekommenderat brev och anlänt för sent på grund av strejk prövades.
Sjukdom godkändes inte som vägande skäl och besvär som inkommit för sent lämnades utan prövning.
Advokatens långsamma agerande betraktades inte som vägande skäl till att besvärsskrivelsen inkommit för sent.
Som vägande skäl till att besvären inlämnats för sent betraktades inte heller bristande språkkunskaper då ärendet gällde en person som bedrev företagsverksamhet i Finland och besvärsärendet gällde skötseln av lagstadgade skyldigheter i samband med hans verksamhet (PND 3509/02 och 3510/02, beslutssammanställningarna finns inte i Författningstjänsten).