Muutokset edelliseen

När dras livränta och bullerskadeersättning av från pensionen?

Livränta och bullerskadeersättning dras av från pension

• vars pensionsfall är 1.1.2005 eller senare och som börjat före 1.1.2007
• som har fastställts enligt 2004 års bestämmelser
• som har börjat 1.1.2007 eller senare och bestämts på tidigare grunder på basis av de ovan nämnda pensionerna.

Från dessa pensioner dras följande av:

• livränta, både grund- och kompletteringsränta
• bullerskadeersättning
• försörjningspension som betalas till anhöriga i samordningen av familjepensionen.
  
  som grundar sig på bestämmelserna i lagen om olycksfallsförsäkring som gällde före år 1982.

Dessa förmåner dras alltså även av från sådana pensioner som beviljats enligt 2004 års bestämmelser. Förmånerna dras av från grundbeloppet eller, om ett direkt avdrag från grundbeloppet leder till en mindre pension än enligt samordningen enligt 2004 års bestämmelser, beaktas i samordningen enligt 2004 års bestämmelser.

Vid samordningen av förmåner tillämpas också den så kallade treårsregeln.

Mera

Livränta

Livräntan består av en grundränta som bestäms enligt invaliditetsgraden och en kompletteringsränta enligt nedsättningen av arbetsförmågan.  I samordningen beaktar man både grundräntan och kompletteringsräntan.

Däremot beaktar man i samordningen inte tillägg som betalas i anslutning till livräntan (t.ex. anhörigtillägg).

Mera

Grundräntans och kompletteringsräntans belopp

Grundräntan är högst 30 procent av årsarbetsinkomsten och kompletteringsräntan 30 procent av årsarbetsinkomsten. Om invaliditetsgraden är 30 procent eller mera, betalas förutom grundräntan i allmänhet också kompletteringsränta.

Om förmånstagaren betalas en kompletteringsränta ökas den med anhörigtillägg om det finns anhöriga. Anhörigtilläggets maximibelopp är lika stort som beloppet på den kompletteringsränta som betalas. Anhörigtillägg beaktas inte vid samordningen.

Om invaliditetsgraden är minst 30 procent, betalas livräntan alltid fortlöpande.

Engångsersättning

Om invaliditetsgraden är 10–25 procent, betalas en engångsersättning i stället för livränta, utom när det finns särskilda skäl att betala livränta fortlöpande. Efter olycksfall betalas livränta ofta på viss tid till en början. Vid yrkessjukdomar är det också vanligt.

Om livräntan ändras till engångsersättning (vanligtvis på pensionens begynnelsedatum), görs ingen ny samordning på arbetspensionen. Engångsersättningen betraktas som en ändring av betalningssättet för livräntan, trots att det inte är en kapitaliserad ersättning.

En permanent liten livränta, vars gränser har fastställts i lagen om olycksfallsförsäkring, kan kapitaliseras. Kapitalvärdet räknas ut med en ålderskoefficient.

Bestämmelserna om livränta enligt lagen om olycksfallsförsäkring som gällde före år 1982 tillämpas också på bullerskador, om olycksfallet inträffat eller yrkessjukdomen uppkommit före 1.1.1982. Avgörande är när yrkessjukdomen uppkommit.

Ersättningsansökan för yrkessjukdomar, till exempel bullerskador, görs ofta först efter att skadan har framskridit i sådan grad att sökanden har rätt till ersättning.  På så sätt kan det fortfarande bli aktuellt att börja betala ut bullerskadeersättningar enligt lagen om olycksfallsförsäkring som gällde före år 1982.

Mera

Invaliditetsgraden för bullerskada är i allmänhet 10–30 procent, ibland större. Om invaliditetsgraden är minst 30 procent, betalas bullerskadeersättningen alltid fortlöpande.

Bullerskadeersättning betalas för viss tid så länge som det finns risk för att skadan förvärras, dvs. så länge som arbetstagaren är i arbetslivet.

Engångsersättning

När bullerskadan inte längre är en olägenhet i arbetet i och med att personen går i pension, betalas en engångsersättning för bullerskadan vid en invaliditetsgrad på 10–25 procent.

En engångsersättning betalas i allmänhet från och med den dag då personen går i pension. Ersättningen för bullerskada kan börja med en engångsersättning när personen övergår i pension om ett nytt hörseltest visar att skadan har förvärrats i sådan grad att personen har rätt till ersättning.

Engångsersättningens storlek bestäms utifrån invaliditetsgraden, årsarbetsförtjänsten och eventuella anhöriga. Engångsersättningen kapitaliseras inte, eftersom ersättningstagarens ålder inte inverkar på engångsersättningens belopp.

Bullerskadeersättningen upphör när arbetsbullret upphör. Det betalas inte/ska inte betalas någon livränta för bullerskada samtidigt med arbetspension. Om olycksfallsförsäkringsbolaget inte får uppgift om att personen får pension, kan utbetalningen av livränta fortsätta och ändras till engångsersättning först senare.

Samordning av bullerskadeersättning som betalas som engångsersättning

Vid betalning av engångsersättning för bullerskada är det inte fråga om sådan ändring av betalningssätt som sker när en fortlöpande ersättning kapitaliseras.

För att en samordning av en engångsersättning inte ska minska på personens arbetspension för resten av livet, anses engångsersättningen motsvara antalet år i omvandlingstabellen (3-6 år, alltså engångsersättningens belopp utan anhöriga). Efter dessa år görs en ny samordning av arbetspensionen utan bullerskadeersättning.

Omräkningstabell för engångersättning

Omräkningstabell för engångsersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Tabellen visar hur lång livräntetid engångsersättningen motsvarar:

Tarkemmat tiedot