Företagarens totalarbetsinkomst fastställs separat för varje kalenderår. Den intjänade pensionen för varje kalenderår räknas utifrån det.
När den totala arbetsinkomsten fastställs beaktas alla följande faktorer:
-
den fastställda arbetsinkomsten för kalenderåret och ändringar av den
-
om företagarverksamheten fortgått under hela kalenderåret
-
flexibla försäkringsavgifter under kalenderåret i fråga (tillskottsarbetspensionsavgift och minskad arbetspensionsavgift)
-
obetalda och preskriberade arbetspensionsförsäkringsavgifter för kalenderåret i fråga.
Mera
Totalarbetsinkomst under ett sådant kalenderår då företagaren inte har utnyttjat möjligheten till flexibel försäkringsavgift
Om företagaren under kalenderåret inte har utnyttjat möjligheten till flexibla försäkringsavgifter är den totala arbetsinkomsten för kalenderåret det med arbetsinkomstperiodernas längd vägda medeltalet av de fastställda arbetsinkomsterna som varit i kraft under året i fråga, efter justering med lönekoefficienten.
Mera
För ett ofullständigt kalenderår, t.ex. för det år då företagarverksamheten har inletts eller upphört, uträknas den totala arbetsinkomsten genom att multiplicera den fastställda eller vägda arbetsinkomsten per år med en kvot, där täljaren är den tid företagarverksamheten pågått under respektive år och nämnaren är 360.
Mera
Till slutet av år 2025 delas den totala arbetsinkomsten upp under kalenderåret då företagaren fyller 53 eller 63 år
Under åren 2017 - 2025 tjänar företagare in pension för den totala arbetsinkomsten med 1,7 procent om året från och med kalendermånaden efter den då 53 års ålder uppnåtts till och med slutet av den kalendermånad då företagaren fyller 63 år.
Mera
Under kalenderåret då företagaren fyller 53 eller 63 år stiger intjäningsprocentsatsen för arbetsinkomsterna fr.o.m. början av den månad som följer efter att respektive ålder uppnåtts.
För uträkning av den intjänade pensionen för året i fråga delas den totala arbetsinkomsten in i delar enligt den intjäningsprocentsats som tillämpas under året i fråga. Fördelningen baserar sig på arbetsinkomstmånader och månaden då företagaren har födelsedag. En arbetsinkomstmånad är en månad under vilken företagarförsäkringen har varit i kraft i minst en dag.
Om företagarens fastställda arbetsinkomst har justerats under kalenderåret i fråga räknas först den totala arbetsinkomsten för året i fråga, d.v.s. det enligt försäkringsperioderna vägda medeltalet av de fastställda arbetsinkomsterna, efter justering med lönekoefficienten.
Mera
Totalarbetsinkomst under ett sådant kalenderår då företagaren har utnyttjat möjligheten till flexibel försäkringsavgift
När beaktas flexibiliteten?
I regel tas tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften och den minskade arbetspensionsförsäkringsavgiften i beaktande till sina fulla belopp då den totala arbetsinkomsten räknas ut. Det finns emellertid ett undantag:
-
När den totala arbetsinkomsten för året före invalidpensionsfallet räknas tas inte tillskottsförsäkringsavgiften och den minskade arbetspensionsförsäkringsavgiften i beaktande. Då räknas den totala arbetsinkomsten för året i fråga enligt den för företagaren fastställda arbetsinkomsten.
I motsats till vad som sades ovan, om inkomsten för återstående tid för invalidpension räknas så att även inkomsterna för det år då invalidpensionsfallet inträffade räknas med när inkomsten för den återstående tiden fastställs, tas tillskottsförsäkringsavgiften och den minskade arbetspensionsförsäkringsavgiften i beaktande då den totala arbetsinkomsten räknas ut för året som föregår pensionsfallet.
Mera
Totalarbetsinkomst för det år då flexibiliteten utnyttjats
Om företagaren har betalat tillskottspensionsförsäkringsavgiften beräknas ränta på tillskottsavgiften från förfallo- eller betalningsdagen fram till den 1 juli i kalenderåret. På arbetspensionsförsäkringsavgifterna enligt den fastställda arbetsinkomsten räknas ränta från förfallo- eller betalningsdagen fram till deras teoretiska förfallodagar.
Sen beräknas beloppet av den totala arbetsinkomsten för det år då flexibiliteten utnyttjats genom att dividera de försäkringsavgifter som företagaren sammanlagt har betalat för det givna kalenderåret med en hundradel av den avgiftsprocentsats som fastställts för året.
Om företagaren har betalat den minskade arbetspensionsförsäkringsavgiften beräknas den totala arbetsinkomsten genom att dividera summan av de arbetspensionsförsäkringsavgifter som fastställts för företagaren med en hundradel av avgiftsprocentsatsen, oberoende av om företagaren har betalat de fastställda arbetspensionsförsäkringsavgifterna eller inte.
Mera
Totalarbetsinkomst, när företagaren har utnyttjat flexibel arbetspensionsförsäkringsavgift det år då han eller hon fyllt 53 år
Det kalenderår då företagaren fyller 53 år fastställs hans eller hennes arbetspensionsförsäkringsavgift enligt avgiftsprocentsatsen för arbetspensionsförsäkringen för personer under 53 år fram till utgången av kalenderåret. Intjäningsprocenten ändras dock från början av den månad som följer efter det att företagaren har fyllt 53 år.
Totalarbetsinkomsten för kalenderåret beräknas enligt exemplen ovan. Denna totalarbetsinkomst används då den intjänade pensionen beräknas för perioden efter och före månaden då företagaren fyller 53 år.
Mera
Uträkning av ränta på flexibla avgifter
Före beräkningen av totalarbetsinkomsten måste det räknas ränta på tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften till den 1 juli under kalenderåret i fråga. Räntan beräknas enligt följande principer:
-
Då räntetiden beräknas är en full kalendermånad 30 dagar och ett år 360 dagar. Om förfallodagen inträffar på ett veckoslut flyttas förfallodagen till den första vardagen efter den ursprungliga förfallodagen.
-
På tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften räknas ränta till den 1 juli från förfallo- eller betalningsdagen. Om företagaren betalar tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften efter förfallodagen eller förfallodagen inte är bestämd, räknas räntan från betalningsdagen till den 1 juli.
-
Räntetiden inkluderar den 1 juli men inte den verkliga förfallodagen/betalningsdagen.
-
Som ränta används beräkningsräntan (1.1.vu).
Den betalda tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften med ränta från förfallo- eller betalningsdagen till den 1 juli får man genom formeln:
betalning (1.7) = betalning (tot.) x (1 + ränte% / 100) ^ (räntedagar / 360)
Om företagaren betalar tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften efter förfallodagen uppbärs ingen dröjsmålsränta för perioden mellan förfallodagen och betalningsdagen. Därför räknas ränta på tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften från den verkliga betalningsdagen till den 1 juli.
Mera
Företagarens obetalda, preskriberade arbetspensionsförsäkringsavgifter minskar på den totala arbetsinkomsten
Obetalda och preskriberade arbetspensionsförsäkringsavgifter tas i beaktande som minskande faktorer på den totala arbetsinkomsten. Om obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter har preskriberats minskas den totala arbetsinkomsten så att den multipliceras med kvoten av de arbetspensionsförsäkringsavgifter som företagaren har betalat och som förordnats honom eller henne.
Arbetspensionsförsäkringsavgifterna måste indrivas inom 5 år räknat från början av året som följer efter debiteringen. I annat fall preskriberas arbetsförsäkringsavgiften. Vid utmätning kan avräkningar komma även efter preskriptionstiden på 5 år. Avräkningarna beaktas då man beräknar den minskade totala arbetsinkomsten.
Mera
Obetalda FöPL-avgifter som inte ännu preskriberats kan kvittas från den pension som betalas till företagaren.
Preskriptionstiden för företagarens arbetspensionsförsäkringsavgifter samt den totala arbetsinkomsten fastställs enligt datumet som det första pensionsbeslutet är utfärdat
Femårsperioden för preskribering av arbetspensionsförsäkringsavgifter (året då pensionsbeslutet utfärdas och fem föregående år) räknas enligt tidpunkten för det första pensionsbeslut som utfärdas åt företagaren. Det första pensionsbeslutet kan gälla:
-
full invalidpension eller delinvalidpension
-
rehabiliteringsstöd
-
arbetslivspension
-
partiell förtida ålderspension
-
ålderspension
-
förtida ålderspension
-
rehabiliteringspenning
-
avträdelsestöd
-
familjepension, om förmånslåtaren inte ansökt om pension under sin livstid.
Efter det första pensionsbeslutet kan företagarens pension fortsätta som en pension av annat slag, till exempel som en invalid- eller ålderspension.
Ett sådant pensionsbeslut likställs med ett pensionsbeslut med vilket pension beviljas men som inte betalas ut på grund av avdrag av primär förmån. En pensionsansökan som avslagits påverkar inte på ovannämnda sätt.
Beloppet på företagarens totalarbetsinkomst justeras inte efter pensionsbeslutet efter det att de följande försäkringsavgifterna preskriberas, även om alla obetalda avgifter inte indrivits under indrivningsperioden genom avdrag från pensionen. Undantagsfallen utgörs av fall där
-
företagaren beviljas en ny pension på nya grunder efter en pension som upphört, eller
-
företagaren engagerar sig vid sidan av pension i företagarverksamhet som försäkras enligt FöPL och för vilket pension beviljas.
Mera
Om företagarens första pensionsbeslut upphävs till följd av sökande av ändring (ett självrättande beslut utfärdat av pensionsanstalten eller ett beslut utfärdat av en besvärsinstans), beräknas tidsfristen i regel enligt det beslut som ersätter det första pensionsbeslutet.
Pension som beviljas efter deltidspension
Om personen efter det första pensionsbeslutet beviljas en ny pension som räknas på nya grunder, beräknas tidsfristen enligt det nya pensionsbeslutet. Sådan pension beräknad på nya grunder är, till exempel en ålders- eller invalidpension som beviljats efter en deltidspension.
Mera
Inverkan av skuldsanering och konkurs på företagarens arbetsinkomst och arbetspensionsförsäkringsavgifter
Försäkringsavgifter som efterskänkts med stöd av skuldsaneringslagar betraktas dock som betalda avgifter. Då inverkar de inte minskande på företagarens arbetsinkomst. För att FöPL-avgifter som efterskänkts med stöd av skuldsaneringslagar ska betraktas som betalda avgifter vid beräkningen av totalarbetsinkomsten bör efterskänkningen ha skett i samband med en skuldsanering eller företags skuldsanering som gäller den FöPL-försäkrade personligen.
Om avgifterna har preskriberats före skuldsaneringen eller saneringsförfarandet omfattas de inte av skuldsaneringen eller saneringsförfarandet och de behandlas därför som övriga försäkringsavgifter som försummats.
Trots konkurs är företagaren skyldig att betala sina FöPL-försäkringsavgifter. Obetalda försäkringsavgifter minskar arbetsinkomsten.
Om fordran har bevakats i konkurs i fem års tid utgör det förhållande att tidsfristen gått ut inte ett hinder för att få ut betalning ur de medel som överlämnats till konkurs, enligt 21 § i lagen om verkställighet av skatter och avgifter. Medel som erhållits på denna grund från en konkurs ska användas till att kvitta obetalda försäkringsavgifter och betalningarna ska beaktas i pensionstagarens arbetsinkomster och pensionens del.
Registrering av FöPL arbetsinkomst för företagarverksamhet som upphört
Om företagaren har försummat försäkringsavgifter utan att det är fråga om en situation där företagare ansöker om pension, följer pensionsanstalten upp när man på basis av den upphörda företagarperioden kan beräkna det slutliga beloppet på arbetsinkomsten och pensionen.
Beloppet på arbetsinkomsten enligt FöPL är öppet i registret ända tills fribrevets slutliga belopp är beräknat. I registret görs en anteckning om orsaken till att beloppet i fribrevet är öppet. I sådana fall bör pensionsanstalten och PSC skicka, i samband med en uppskattning av pensionen (t.ex. ett pensionsutdrag), uppgifter till företagaren om hur de obetalda försäkringsavgifterna påverkar den slutliga intjänade pensionen.
Pensionsanstalten informerar företagaren om minskning av arbetsinkomsten
Pensionsanstalten informerar företagaren om att försummade försäkringsavgifter minskar den intjänade pensionen.
Pensionsanstalten informerar företagaren skriftligen om obetalda försäkringsavgifter och den minskning av arbetsinkomst som det leder till i god tid innan försäkringsavgifterna preskriberas. Brevet skickas senast i början av juli före preskriptionstillfället så att företagaren har en tillräckligt lång tid på sig att betala försäkringsavgiften. Om företagarens adress är okänd får företagaren inte meddelandet från pensionsanstalten om minskningen av arbetsinkomsten.