En förutsättning för att få arbetslivspension är att arbetstagaren eller företagaren i huvudsyssla har arbetat i minst 38 år i ansträngande och slitsamt arbete.
För att arbetslivspension ska beviljas krävs att arbetet under de 38 åren helt har bestått av ansträngande och slitsamt heltidsarbete.
De krav på ansträngande och slitsamt arbete som ställs i lagen grundar sig på aktuell arbetsmedicinsk forskning och evidensbaserad kunskap om belastningsfaktorer i arbete och deras inverkan på arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga.
Fysiska ansträngnings- och belastningsfaktorer är
- arbetsrörelser som kräver stor muskelstyrka eller som belastar musklerna långvarigt
- särskilt hög belastning på andnings- och cirkulationsorganen
- belastande och besvärliga arbetsställningar,
- upprepade arbetsrörelser som kräver styrka eller stor snabbhet
- arbetsrörelser som samtidigt kräver att handen griper, gör en vridande rörelse och använder kraft.
Psykosociala ansträngnings- och belastningsfaktorer är
- interaktivt arbete som är särskilt krävande och medför exceptionell psykisk belastning
- arbete med uppgifter som kräver ständig vaksamhet eller särskild uppmärksamhet och där det finns hög risk för olycksfall eller olycka eller uppenbar risk för våld.
Som faktorer som ökar ansträngningen och slitaget beaktas också
- exceptionella fysikaliska faktorer
- användning av skyddsutrustning som ökar belastningen, skiftarbete som inbegriper återkommande nattarbete eller som på annat sätt är belastande
- återkommande långa arbetspass
- fortgående belastande bundenhet dygnet runt orsakad av hållning av produktionsdjur som en faktor som ökar ansträngningen och slitaget för företagare.
Arbetets innehåll och hur ansträngande och slitsamt arbetet är utreds utgående från företagshälsovårdens utlåtande och arbetsgivarens beskrivning, företagarens utredning om företagarverksamheten och övriga motsvarande utredningar.
Hurdant är ansträngande och slitsamt arbete?
Vid bedömningen av om arbetet varit ansträngande och slitsamt förutsätts att en eller flera av följande 6 faktorer har ingått i betydande grad i arbetet:
1. arbetsrörelser som kräver stor muskelstyrka eller som belastar musklerna långvarigt
Om övriga kriterier uppfylls har en person rätt till arbetslivspension, om han eller hon har haft arbete som innehåller rörelser som kräver stor muskelstyrka eller som belastar musklerna långvarigt.
Med kriterierna avses tungt muskelarbete, vilket innebär t.ex. arbete
- som förutsätter stor kraftanvändning och
- där man hanterar tunga bördor och
- där man måste tillbringa långa tider i arbetsställningar som är besvärliga och belastar musklerna.
Arbete som innehåller arbetsrörelser som kräver stor muskelstyrka eller belastar musklerna långvarigt innebär ofta också särskilt kraftig belastning på andnings- och cirkulationsorganen (se krav 2 Särskilt kraftig belastning på andnings- och cirkulationsorganen).
2. särskilt hög belastning på andnings- och cirkulationsorganen
Om övriga kriterier uppfylls, har en person rätt till arbetslivspension, om han eller hon har haft arbete som medför särskilt hög belastning på andnings- och cirkulationsorganen.
Tungt, dynamiskt muskelarbete med stora muskelgrupper belastar i synnerhet cirkulationsorganen. När man hanterar, t.ex. lyfter, bär, skuffar och drar, tunga bördor fungerar stora muskelgrupper både dynamiskt och statiskt.
Stora muskelgruppers dynamiska och statiska arbete behövs till exempel i tunga arbeten inom
- lantbruk
- skogsbruk
- byggbranschen
- städning
- vård
- omsorg
- brandbekämpning
- räddningsbranschen.
Den fysiska belastningen i arbetet påverkas i hög grad av arbetsförhållandena. Den fysiska belastningen är mindre, om arbetet är mycket automatiserat eller om belastningen har minskats med hjälpredskap eller andra åtgärder.
3. belastande och besvärliga arbetsställningar
Om de övriga kriterierna uppfylls, har en person rätt till arbetslivspension, om han eller hon har haft arbete med belastande och besvärliga arbetsställningar.
Belastande och besvärliga arbetsställningar kan förekomma t.ex. i en del
- monteringsarbeten
- arbeten inom byggbranschen
- arbeten inom vård
- arbeten inom avfallshanteringen.
4. upprepade arbetsrörelser som kräver styrka eller stor snabbhet eller arbetsrörelser som samtidigt kräver att handen griper, gör en vridande rörelse och använder kraft
Om de övriga kriterierna uppfylls, har en person rätt till arbetslivspension, om han eller hon har haft arbete som innehåller
- upprepade arbetsrörelser som kräver styrka eller stor snabbhet eller
- arbetsrörelser som samtidigt kräver att handen griper, gör en vridande rörelse och använder kraft.
Sådana arbetsrörelser kan förekomma t.ex.
- inom industrin
- inom lagerhållning
- inom spedition
- inom städning
- inom renhållningstjänster
- inom livsmedelsindustrin
- inom köksarbete.
5. interaktivt arbete som är särskilt krävande och medför exceptionell psykisk belastning eller
Om de övriga kriterierna uppfylls har en person rätt till arbetslivspension, om han eller hon har haft arbete som innehåller interaktivt arbete som är särskilt krävande och medför exceptionell psykisk belastning.
Sådant arbete kan vara t.ex. klient- och patientarbete inom social- och hälsovården, där klient- och patientbeståndet och arbetssituationerna är särskilt utmanande, t.ex.
- arbete inom terminalvården
- arbete inom psykiatrisk anstaltsvård
- krävande socialt arbete t.ex. vid omhändartagande av barn
- arbete med utmanande klientel på missbrukarkliniker
- exceptionellt utmanande undervisningsarbete t.ex. med elever med svåra beteendestörningar.
Dessa arbeten innehåller krävande arbete med mänskliga relationer, vilket ökar den psykiska belastningen. Belastningen ökar också på grund av situationer med svåra etiska och moraliska val.
6. arbete med uppgifter som kräver ständig vaksamhet eller särskild uppmärksamhet och där det finns hög risk för olycksfall eller olycka eller uppenbar risk för våld.
Om de övriga kriterierna uppfylls, har en person rätt till arbetslivspension, om personen har haft arbete som kräver ständig vaksamhet eller särskild uppmärksamhet. Dessutom krävs att det i arbetet finns hög risk för olycksfall eller olycka eller återkommande uppenbar risk för våld.
Som sådant arbete kan betraktas t.ex.
- transport och hantering av farliga substanser, som kräver särskild uppmärksamhet för att undvika olyckor
- vissa byggnadsarbeten, såsom arbete som utförs på byggnadsställningar, som kräver ständig vaksamhet för att undvika olycksfall.
Uppenbar risk för våld
Med uppenbar risk för våld avses enligt motiven till 29 § i arbetarskyddslagen (738/2002) arbete där risken för våld är klart större än den normala, allmänna risken för våld. I bedömningen spelar in bland annat
- hur mycket våldssituationer det enligt statistiken förekommer inom branschen/i arbetsuppgifterna och
- om det i arbetet finns faktorer som ökar risken för våld.
Faktorer som ökar risken för våld är t.ex.
- ensamarbete i synnerhet kvälls- och nattetid i lokaliteter dit alla har tillträde
- arbetsplatsens läge på riskområden, bl.a. på områden med en hög vålds- och brottsprofil
- mottagning och behandling av berusade eller våldsamma klienter och deras ledsagare
- uppgifter som innebär begräsning av individens självbestämmanderätt
- hantering av pengar
- hantering av läkemedel.
Bedömningen av om det förekommer uppenbar risk för våld ska bygga på en objektiv bedömning, inte arbetstagarens egen uppfattning om saken.
Arbete som kräver ständig vaksamhet och där det förekommer uppenbar risk för våld finns mest typiskt inom t.ex. säkerhetsbranschen. Också i vissa uppgifter inom social- och hälsovården kan den anställda bli utsatt för risk för våld.
Vilka ytterligare faktorer beaktas vid bedömningen av ansträngande och slitsamt arbete?
Vid bedömning av om en eller flera av de faktorer som nämns i punkterna 1-6 i betydande grad ingår i ett arbete beaktas som faktorer som ökar belastningen och slitaget
- exceptionella fysikaliska faktorer
Som fysikaliska faktorer som ökar ansträngningen och slitaget beaktas t.ex.
- exceptionella temperaturförhållanden
- maskinella skakningar
- buller
- övertryck.
Exponeringen för en fysikalisk faktor kan bero t.ex. på
- produktionsmetoder
- arbetets natur
- maskiner och apparater
- arbetsmiljö.
Exponering för köld och hetta sker mest typiskt i utomhusarbeten. T.ex, i olika underhålls- och reparationsarbeten, som måste utföras i alla omständigheter, exponeras arbetarna för köld utan betydande värme som produceras av muskelarbete.
Inomhus förekommer exponering för drag och köld t.ex. inom livsmedelsindustrin.
De som deltar i räddningsverksamhet, bl.a. dykare, yträddare och brandmän, exponeras ofta för extrem kyla och hetta.
Arbete i exceptionella temperaturförhållanden förekommer också t.ex. inom
- hotellbranschen
- restaurangbranschen och
- köksarbete inom måltidstjänstbranschen.
I växthus arbetar man i utrymmen som är både varma och fuktiga.
Arbete där man exponeras för skakningar och buller förekommer mest typiskt inom byggnads- och maskinindustrin.
Arbete i utrymmen med övertryck förekommer i gruv- och dykningsarbeten.
Som en exceptionell fysikalisk faktor som drabbar företagare kan dessutom betraktas arbete där ryggraden utsätts för kraftigare belastning än skakningar t.ex.
- i samband med jordbearbetning eller
- i skogsarbete.
- användning av skyddsutrustning som ökar belastningen.
Som en faktor som ökar ansträngningen och slitaget beaktas användning av skyddsutrustning som ökar belastningen.
I synnerhet användning av tung och täckande skyddsutrustning belastar andnings- och cirkulationsorganen och ökar arbetstagarens värmebelastning.
Belastningen ökar, när skyddsutrustningen måste användas i arbeten som kräver besvärliga arbetsställningar. Skyddsutrustning används t.ex. i
- räddningsarbeten
- inom lantbruk
- inom skogsbruk.
Enbart användningen av ett skydd, t.ex. andningsskydd, ökar inte nödvändigtvis belastningen som en faktor som ökar ansträngningen och slitaget
- skiftarbete som inbegriper återkommande nattarbete eller som på annat sätt är belastande
Som en faktor som ökar ansträngningen och slitaget beaktas skiftarbete som inbegriper nattarbete eller som på annat sätt är belastande.
Bestämmelser om arbetstider finns i arbetstidslagen (605/1996). I 3 kapitlet finns bestämmelser om bl.a. regelbunden arbetstid och i 4 kapitlet om situationer då den regelbundna arbetstiden kan överskridas. I 5 kapitlet finns bestämmelser om natt- och skiftarbete.
I 30 § i lagen om skydd i arbete (738/2002) finns bestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter vid nattarbete. Arbetstiderna kan medföra belastning, även om arbetet i sig utförs helt enligt arbetstidslagen och med iakttagande av förpliktelserna enligt arbetarskyddslagstiftningen.
Skiftarbete som inbegriper nattarbete och långa arbetstider ökar risken för kroniska sjukdomar.
Exponeringen för skiftarbete har också långtidseffekter på sömnkvaliteten och den kognitiva prestationsförmågan. Belastningen i skiftarbete ökar i allmänhet på grund av dåliga möjligheter att påverkar arbetstiderna.
Arbeten som inbegriper nattarbete är i allmänhet också fysiskt och psykiskt belastande. Därför betraktas skiftarbete som inbegriper nattarbete som en belastningsökande faktor, som bör beaktas vid helhetsbedömningen.
Nattarbetet ska vara återkommande. T.ex. Arbetshälsoinstitutet anser att skiftarbete ofta inbegriper nattarbete, om 25 procent eller mer av arbetsskiften under ett år är nattarbete.
Också annat skiftarbete än sådant som inbegriper nattarbete beaktas som en faktor som ökar ansträngningen och slitaget om skiftarbetet är belastande. Vid bedömningen av belastningen i skiftarbetet bör uppmärksamhet fästas t.ex. vid
- antalet arbetsdagar
- den totala arbetstiden
- mängden övertidsarbete.
Faktorer som bör beaktas är också
- rytmen för arbetstid och vilotid samt
- arbetsskiftens rotationsriktning.
Ett snabbt framåtroterande system, där det finns lite på varandra följande morgon- och kvällsskift belastar i allmänhet mindre.
- återkommande långa arbetspass
Återkommande långa arbetspass beaktas som en faktor som ökar ansträngningen och slitaget.
Med långa arbetspass avses i princip arbetspass som är längre än 10 timmar. Återkommande långa arbetspass ökar ansträngningen och slitaget.
Arbetsdagarnas längd bör ställas i relation till arbetstagarens regelbundna årsarbetstid. T.ex. när mer än 25 procent av arbetsveckorna är överlånga, mer än 48 timmar, kan arbetstiden i helhetsbedömningen beaktas som en faktor som ökar belastningen och slitaget.
- fortgående belastande bundenhet dygnet runt orsakad av hållning av produktionsdjur som en faktor som ökar ansträngningen och slitaget för företagare
I fråga om FöPL- och LFöPL-företagare beaktas fortgående bundenhet dygnet runt orsakad av hållning av produktionsdjur som en ytterligare faktor som ökar ansträngningen och slitaget.
Endast arbete i huvudsyssla är ansträngande och slitsamt arbete
Arbetet ska vara huvudsyssla, för att det ska betraktas som ansträngande och slitsamt på det sätt som förutsätts för arbetslivspension.
Vid bedömningen kan man beakta t.ex.
- inkomsterna under yrkesbanan
- inkomster som är typiska för branschen
- inkomststatistiken för regelbunden arbetstid, enligt vilken inkomsten för regelbunden arbetstid beskriver inkomstnivån i heltidsarbete.
Inkomststatistik för regelbunden arbetstid finns i Finlands officiella statistik på Statistikcentralens webbplats. Lönestatistik finns också på Finlands Näringsliv EK:s webbplats.
Om arbetet i övrigt är ansträngande och slitsamt, men arbetstagaren eller företagaren inte har haft det som huvudsyssla, kan arbetet som helhet bedömt inte anses vara så ansträngande och slitsamt att det uppfyller kriterierna för beviljande av arbetslivspension.
Arbete i flera olika anställningar eller som företagare kan som helhet bilda ansträngande och slitsamt arbete
Om en arbetstagare arbetar i flera olika anställningar, ska den sammanlagda arbetsmängden som helhet bedömt motsvara den arbetsmängd som krävs för arbetslivspension. Ansträngande och slitsamt arbete kan också bestå av samtidigt arbete som arbetstagare och företagare.
Det har inte fastställts något entydigt timantal, eftersom arbetstiderna och antalet timmar som betraktas som heltidsarbete varierar något mellan olika branscher.
Helheten avgör bedömningen av ansträngande och slitsamt arbete
Ansträngande och slitsamt arbete bedöms med hänsyn till olika faktorers samverkan som helhet.
För att arbetslivspension ska beviljas förutsätts alltid av någon av de 6 faktorer som enligt lagen medför ansträngning och slitage förekommer.
Ytterligare faktorer beaktas endast som faktorer som ökar ansträngningen och slitaget.
Enbart på grund av en ytterligare faktor betraktas arbetet inte som ansträngande och slitsamt.
T.ex. nattarbete uppfyller i sig inte kravet på ansträngande och slitsamt arbete, om arbetet inte inbegriper ett eller flera av de drag som i lagen bestämts som kriterier för ansträngade och slitsamt arbete, dvs.
- arbetsrörelser som kräver stor muskelstyrka eller som belastar musklerna långvarigt
- särskilt hög belastning på andnings- och cirkulationsorganen
- belastande och besvärliga arbetsställningar
- upprepade arbetsrörelser som kräver styrka eller stor snabbhet eller arbetsrörelser som samtidigt kräver att handen griper, gör en vridande rörelse och använder kraft
- interaktivt arbete som är särskilt krävande och medför exceptionell psykisk belastning eller
- arbete med uppgifter som kräver ständig vaksamhet eller särskild uppmärksamhet och där det finns hög risk för olycksfall eller olycka eller uppenbar risk för våld.
Nattarbete beaktas som en ytterligare faktor som ökar ansträngningen och slitaget.
Vid bedömningen av hur ansträngande och slitsamt arbetet är beaktas inte arbetstagarens individuella egenskaper. Ansträngningen och belastningen i arbetet bedöms objektivt utgående från att arbetet utförs av vem som helst, oberoende av t.ex.
- personens ålder
- kön eller
- någon annan faktor som hänför sig till personen,
Bedömningen påverkas inte av arbetstagarens egen upplevelse av ansträngningen och slitaget i arbetet.
De faktorer som visar att arbetet är ansträngande och slitsamt har inte bundits till vissa yrken.
I motiven till regeringens proposition har endast lyfts fram några exempel på branscher och arbetsuppgifter, där faktorer som medför ansträngning och slitage typiskt förekommer. Det har inte gjorts upp någon förteckning av yrken.
Bedömningen av ansträngningen och slitaget i arbetet påverkas inte heller av omständigheter på arbetsplatsen som inte hänför sig till arbetsuppgifterna.
Omständigheter på arbetsplatsen som inte hänför sig till arbetsuppgifterna är t.ex.
- arbetsklimatet
- omorganiseringar på arbetsplatsen
- förflyttning av arbetsplatsen till en annan ort
- osv.