Anvisningen har uppdaterats med att primärtiden inte fastställs för personer som uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder. Rätt till sjukdagpenning vid sidan av pension har man i allmänhet till och med den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten enligt arbetspensionslagarna. Penningbeloppen har uppdaterats enligt 2017 års nivå.
Sjukdagpenningen är en primär förmån i förhållande till invalidpensionen
Voimassa 01.01.2017 - 31.12.2017
Soveltamisohje, Julkaisuaika 20.06.2017 Julkisuus: Julkinen
Sjukdagpenningen kompenserar för inkomstbortfall på grund av arbetsoförmåga under kortare tid än ett år.
Sjukdagpenning betalas för högst 300 vardagar. Sjukdagpenning betalas efter en självrisktid.
Sjukdagpenningen är en primär förmån i förhållande till invalidpensionen.
Sjukdagpenning betalas inte ut för följande självrisktid (karenstid) som följer på arbetsoförmågan:
- dagen för insjuknandet och följande 9 vardagar
- 1 vardag, om arbetsoförmågan börjar på nytt av samma orsak inom 30 dagar från betalningen av föregående sjukdagpenning
- insjukningsdagen och de tre påföljande vardagarna om personen är försäkrad enligt FöPL eller
- insjukningsdagen och de tre påföljande kalenderdagarna, om personen är försäkrad enligt LFÖPL.
Det finns ingen självrisktid om arbetsoförmågan som ger rätt till sjukdagpenning börjar eller fortsätter omedelbart efter partiell sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning.
Med rehabiliteringspenning avses
- rehabiliteringspenning som betalas av FPA
- rehabiliteringspenningen enligt arbetspensionslagarna, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning som betalas som rehabiliteringsunderstöd
- ersättningar för inkomstbortfall enligt bestämmelserna om rehabilitering i lagen om olycksfallsförsäkring, trafikförsäkringslagen, militärskadelagen eller militärolycksfallslagen.
Hur bestäms sjukdagpenningen?
Sjukdagpenningen till arbetstagare bestäms utifrån
- de arbetsinkomster som har fastställts i beskattningen eller
- arbetsinkomsterna under de sex månader som har föregått arbetsoförmågan.
Sjukdagpenningen till företagare bestäms utifrån
- FöPL-arbetsinkomsten eller
- FöPL-arbetsinkomsten under de sex månader som har föregått arbetsoförmågan.
Sjukdagpenningen till lantbruksföretagare bestäms utifrån
- LFöPL-arbetsinkomsten eller
- LFöPL-arbetsinkomsten under de sex månader som har föregått arbetsoförmågan.
Sjukdagpenning till personer utan eller med låga inkomster betalas till ett belopp om minst 593,25 euro i månaden (enligt 2017 års nivå) efter det att arbetsoförmågan har fortgått i över 55 dagar utan avbrott.
Sjukdagpenningen är en primär förmån i förhållande till invalidpension
Sjukdagpenningen är en primär förmån i förhållande till invalidpension. Det innebär att sökanden först har rätt till sjukdagpenningen under ett års tid och först efter ett år kan invalidpensionen börja. Denna tid kallas för primärtid.
När en ansökan om arbetspension behandlas måste man känna till primärtiden. Primärtiden fastställs för bestämningen av den tidpunkt när full invalidpension börjar betalas.
Full invalidpension börjar betalas efter att primärtiden har löpt ut.
Sjukpension enligt folkpensionslagen beviljas från det att utbetalningen av sjukdagpenning har upphört.
Sjukpension från FPA kan börja från samma tidpunkt som en invalidpension enligt arbetspensionslagarna börjar om sjukdagpenningen inte har beviljats till maximitiden. Om rätten till sjukdagpenning eller arbetspension inte finns, börjar sjukpensionen från FPA efter att tiden som motsvarar sjukdagpenningens maximitid löpt ut.
Primärtiden påverkar varken definitionen av arbetsoförmåga eller tidpunkten för när arbetsoförmågan anses ha inträtt, dvs. fastställandet av pensionsfallet.
Primärtidens utgångsdatum binder pensionsanstalten.
Sjukdagpenning som betalas efter primärtidens utgång är en sekundär förmån i förhållande till invalidpension
Sjukdagpenning som betalas efter primärtiden är en sekundär förmån i förhållande till invalidpension, såvida det inte går att fastställa en ny primärtid för sjukdagpenningen.
Utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenningen är en primär förmån i förhållande till invalidpension
En utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenningen är primär i högst ett års tid, även om den utländska förmånen som motsvarar sjukdagpenningen betalas för en längre tid.
Om en arbetstagare har rätt till en utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenningen beaktas den utländska förmånen på samma sätt som sjukdagpenning när invalidpensionens begynnelsetidpunkt fastställs.
Eventuella avbrott i en utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenning beaktas inte, utan perioden med utländsk dagpenning betraktas som sammanhängande.
Till skillnad från sjukdagpenning som betalas i Finland fastställs ingen primärtid för en motsvarande förmån från utlandet.
Fastställande av sjukdagpenningens primärtid och maximitid
När sjukdagpenningen har beviljats för 150 dagar fastställer FPA eller arbetsplatskassan i förväg den dag då primärtiden löper ut.
Sjukdagpenningens primärtid är en period som omfattar
- de första 150 dagarna av sjukdagpenningens maximitid och
- de därpå följande fem hela kalendermånaderna.
Primärtiden löper ut vid utgången av den fjärde kalendermånaden, om också maximitiden med utbetald sjukdagpenning vid utbetalning av sjukdagpenning utan avbrott upphör då.
Fortsatt sjukdagpenning efter primärtiden
Sjukdagpenningen kan fortsätta efter primärtiden, såvida sjukdagpenningen inte betalas ut utan avbrott efter 150 dagar (maximitiden).
I maximitiden inräknas alla dagar under vilka personen har haft rätt till sjukdagpenning under de föregående två åren.
Den tid på två år som räknas in i maximitiden räknas från dagen för inträdet av den senaste arbetsoförmågan på vilken den normala karenstiden på nio dagar har tillämpats vid utbetalning av sjukdagpenning. Den sjukdom på basis av vilken sjukdagpenning har beviljats saknar betydelse.
När fastställs ingen primärtid för sjukdagpenningen?
Ingen primärtid för sjukdagpenningen fastställs för den som fyller eller redan har fyllt sin åldersklass lägsta pensionsålder när maximitiden på 150 utbetalningsdagar nås (12 kap. 3 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen).
När fastställs en ny primärtid för sjukdagpenningen?
En ny primärtid kan fastställas när det har gått över sex månader från det att den föregående primärtiden löpte ut.
Rätt till sjukdagpenning för tilläggsdagar efter maximitiden
Efter maximitiden kan sjukdagpenning beviljas på basis av samma sjukdom för högst 50 vardagar.
Sjukdagpenning kan beviljas efter maximitiden om
- personen återgår till arbetet och
- samma sjukdom återkommer efter det att personen har arbetat i minst 30 dagar utan avbrott.
Med arbete avses lönearbete och företagarverksamhet. Med dagar avses kalenderdagar. I kalenderdagarna ingår
- söndagar
- helgdagar
- söckenhelgdagar.
Sjukdagpenning kan beviljas för en eller flera perioder. När sjukdagpenning beviljas ska självrisktiderna enligt sjukförsäkringslagen iakttas.
När har en person rätt till ny sjukdagpenning?
Om den försäkrade efter maximitidens utgång har fått sjukdagpenning för 50 vardagar, förutsätts för att den försäkrade ska kunna få rätt till sjukdagpenning på basis av samma sjukdom på nytt att han eller hon har varit arbetsför i tolv månader utan avbrott.
På basis av en ny sjukdom kan rätten till sjukdagpenning uppkomma redan tidigare.
Som ny sjukdom betraktas en sjukdom
- som inte har orsakat arbetsoförmåga under maximitiden
- som inte har samband med tidigare arbetsoförmåga.
Rätt till sjukdagpenning för tilläggsdagar efter rehabiliteringsstöd
En försäkrad som har fått sjukdagpenning för maximitiden och därefter tidsbegränsat rehabiliteringsstöd kan vara berättigad till sjukdagpenning för 50 tilläggsdagar. En förutsättning är att den försäkrade efter pensionens utgång återgår till arbetet för minst 30 dagar.
Pensionsanstalterna ser uppgifterna om sjukdagpenning för tilläggsdagar i registret
Pensionsanstalterna kan se registeruppgifter om sjukdagpenning som beviljats för tilläggsdagar. Uppgifterna syns via FPA:s användargränssnitt.
Sjukdagpenningsrätten för arbetande pensionstagare
I princip har en person som inte har uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder rätt till sjukdagpenning.
Personen har rätt till sjukdagpenning före åldersklassens lägsta pensionsålder om
- pensionstagaren arbetar efter sin pensionering och
- personen förlorar sin förmåga att utföra det aktuella arbetet.
En pensionstagare som har fått sjukdagpenning för maximitiden har rätt till sjukdagpenningen först efter att pensionstagaren under tiden med invalidpension har arbetat i tolv månader utan avbrott före arbetsoförmågans inträde. Om det är fråga om en ny sjukdom, kan rätten till dagpenning uppkomma tidigare.
Om en pensionstagare på basis av arbete vid sidan av pensionen får dagpenning för maximitiden och därefter återgår till arbetet för 30 dagar, har han eller hon rätt till dagpenning för ytterligare 50 dagar.
Ansökan om sjukdagpenning
Sjukdagpenning ska sökas inom två månader från det att arbetsoförmågan har börjat.
Utbetalning av sjukdagpenning
Sjukdagpenning betalas för vardagar. Sjukdagpenning betalas högst fram till utgången av den kalendermånad som föregår den månad under vilken 300 dagar med sjukdagpenning nås.
Utbetalning efter 90 dagar förutsätter ett utlåtande från företagshälsovården
För att sjukdagpenning ska betalas efter 90 dagar med sjukdagpenning förutsätts att arbetstagaren lämnar in ett utlåtande från företagshälsovården till FPA eller arbetsplatskassan.
Utlåtandet från företagshälsovården ska lämnas in senast efter 90 dagar med sjukdagpenning. Det kan också lämnas in tidigare.
Företagshälsovårdens utlåtande innehåller en uppskattning av
- en bedömning av arbetstagarens återstående arbetsförmåga och
- en utredning av arbetstagarens möjlighet att fortsätta arbeta.
Arbetstagaren kan uppsöka en valfri läkare och få ett utlåtande av läkaren för att ansöka om sjukdagpenning. Den behandlande läkarens uppgift är att bedöma hur den aktuella sjukdomen inverkar på arbetstagarens funktionsförmåga. Företagsläkaren, som känner till arbetsförhållandena, ska i sin tur bedöma arbetstagarens arbetsförmåga i relation till de krav som arbetet ställer och till arbetstagarens återstående arbetsförmåga.
Företagshälsovården samordnar samarbetet och ordnar ett samråd med arbetsgivaren och arbetstagaren. Företagshälsovården bör utarbeta ett utlåtande genast när det föreligger en uppenbar risk att arbetsoförmågan blir längre än 90 dagar.
Arbetsgivaren ska underrätta företagshälsovården om en arbetstagares sjukfrånvaro senast när frånvaron har varat i en månad.
Ett utlåtande från företagshälsovården förutsätts för
- personer i arbetsavtalsförhållande
- personer i tjänsteförhållande
- personer i annat anställningsförhållande
- sådana personer i ledande ställning som jämställs med arbetstagare enligt 7 § i ArPL.
Ett utlåtande från företagshälsovården förutsätts inte för
- företagare
- studerande
- arbetslösa eller
- personer som sköter sitt eget hushåll.
Även dagar då utbetalningen avbrutits räknas in i maximitiden.
Sjukdagpenning kan beviljas för mer än 90 dagar åt gången
Sjukdagpenning kan beviljas för mer än 90 dagar åt gången. Även om sjukdagpenningen har beviljats för mer än 90 dagar förutsätter utbetalning efter 90 dagar ett utlåtande från företagshälsovården.
De 90 dagarna med sjukdagpenning kan följa på varandra eller bestå av korta separata perioder.
Dagar med partiell sjukdagpenning räknas inte in i de 90 dagarna med sjukdagpenning
Dagar med partiell sjukdagpenning räknas inte in i de 90 dagarna med sjukdagpenning.
Avbrytande av utbetalning av sjukdagpenning efter 90 dagar
Utbetalningen av sjukdagpenningen avbryts om arbetstagaren inte lämnar in ett utlåtande från företagshälsovården efter 90 dagar med sjukdagpenning.
Utbetalningen av sjukdagpenningen avbryts ändå inte om
- utlåtandet har uteblivit av en orsak som inte beror på arbetstagaren eller
- det i övrigt vore uppenbart oskäligt att avbryta utbetalningen.
Om utbetalningen av sjukdagpenning har avbrutits kan sjukdagpenningen fortsättningsvis betalas ut retroaktivt från avbrottstidpunkten, om arbetstagaren senare lämnar in företagshälsovårdens utlåtande till FPA.
Primärtidens inverkan på invalidpensionen om utbetalningen av sjukdagpenningen har avbrutits
Den primärtid, som FPA fastställt förblir i kraft även om sjukdagpenning inte längre betalas efter 90 dagar på grund av att ett utlåtande från företagshälsovården saknas. Pensionen beviljas i så fall från början av den månad som följer efter det att primärtiden har löpt ut.
Exempel: Invalidpensionen börjar
Personen har beviljats sjukdagpenning för 150 dagar och primärtiden har fastställts till 30.9.2017. Personen lämnar inte in något utlåtande från företagshälsovården när dagpenningen har betalats för 90 dagar. Därför avbryts utbetalningen av sjukdagpenningen. Den tidigare fastställda primärtiden förblir i kraft, och eventuell pension beviljas från början av den månad som följer på den månad då primärtiden löper ut, dvs. fr.o.m. 1.10.2017.
Partiell sjukdagpenning
Partiell sjukdagpenning beviljas en arbetsoförmögen arbetstagare eller företagare. Partiell sjukdagpenning kan beviljas för 12–120 vardagar. Vid beräkningen av maximitiden för sjukdagpenning beaktas samtliga dagar med partiell sjukdagpenning under de två föregående åren.
Beviljande av partiell sjukdagpenning förutsätter att arbetstagaren har kommit överens om deltidsarbete med sin arbetsgivare. Arbetstiden och lönen ska minska med 40–60 procent jämfört med tidigare. Partiell sjukdagpenning kan beviljas endast arbetstagare som har arbetat heltid omedelbart före arbetsoförmågans inträde.
Med heltidsarbete avses förvärvsarbete i vilket arbetstagarens arbetstid motsvarar den ordinarie arbetstid för arbetstagare i heltidsarbete som normalt tillämpas i branschen. Om branschen saknar kollektivavtal ska arbetstiden jämföras med den ordinarie arbetstiden enligt 3 kap. i arbetstidslagen (605/1996). Om arbetstagaren samtidigt arbetar i två eller flera anställningsförhållanden på deltid, anses arbetet utgöra heltidsarbete förutsatt att den sammanlagda arbetstiden är minst 35 timmar per vecka.
Om en arbetstagare arbetar samtidigt i två eller flera anställningsförhållanden, förutsätts för beviljande av partiell sjukdagpenning att arbetstagaren kommer överens med sina arbetsgivare om att utföra sitt arbete på deltid så att den sammanlagda arbetstiden minskar till 40–60 procent jämfört med tidigare.
Självrisktid vid partiell sjukdagpenning
Partiell sjukdagpenning betalas utan självrisktid om den partiella sjukdagpenningen beviljas omedelbart efter sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning.
På partiell sjukdagpenning tillämpas en självrisktid om partiell sjukdagpenning söks utan föregående sjukdagpenning.
Partiell sjukdagpenning påverkar varken primärtiden eller maximitiden
Utbetalning av partiell sjukdagpenning påverkar varken primärtiden eller maximitiden för sjukdagpenningen.
Partiell sjukdagpenning påverkar inte arbetsoförmågans begynnelsetidpunkt
Partiell sjukdagpenning påverkar inte arbetsoförmågans begynnelsetidpunkt enligt arbetspensionslagarna.