Ändringssökandens besvärsrätt i arbetspensionsärenden

Vem har rätt att söka ändring?

En part har rätt att söka ändring i pensionsanstaltens eller Pensionsskyddscentralens beslut genom besvär.

Enligt motiveringen i regeringens proposition om ArPL (RP 45/2005 rd) avses med part en fysisk eller juridisk person, om vars intresse, rättighet eller skyldighet beslut har fattats i ärendet eller vars rättsliga eller ekonomiska intressen direkt påverkas av avgörandet. Vem som är part varierar, beroende på vilken sak som avgörs genom beslutet. Även pensionsanstalter och arbetsgivare kan vara parter i vissa ärenden.

Enligt förvaltningsprocesslagen kan besvär anföras över ett beslut av den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet. Bestämmelsen definierar på en allmän nivå vem som anses vara part i ärendet och vem som har besvärsrätt.

Besvärsrätt har alltså den, som beslutet avser, dvs. den som

genom beslutet uttryckligen har beviljats en förmån eller rättighet
har pålagts en skyldighet, en begränsning eller ett förbud
helt eller delvis har förvägrats en förmån eller rättighet.

Besvärsrätt har också den vars rättsliga eller ekonomiska intressen direkt påverkas av beslutet, men som beslutet inte direkt avser.

Också en myndighet kan vara part i ärendet. En myndighets besvärsrätt kan grunda sig på

partsställning
en uttrycklig bestämmelse i lagen
att ett allmänt intresse som myndigheten övervakar så kräver.

Arbetspensionslagarna för den privata sektorn innehåller inga uttryckliga bestämmelser om pensionsanstaltens besvärsrätt.

Pensionssökandes, pensionstagares och försäkrades besvärsrätt

Besvärsrätt som part har

pensionssökanden och pensionstagaren över pensionsbeslut
en försäkrad företagare eller företagare som ansökt om försäkring över beslutet om arbetsinkomst
arbetstagaren över ett beslut som gäller utredning av anställningsuppgifter (s.k. sito-beslut) och innehållning av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift.

Dödsbons besvärsrätt

Besvärsrätt över ett pensionsbeslut har i allmänhet pensionssökanden och pensionstagaren själv. Ett dödsbo har besvärsrätt om pensionssökanden har avlidit under behandlingen av en pensionsansökan eller medan besvär varit anhängiga.

Dödsboet kan ha en ett rättsligt intresse att bevaka också när det är fråga om familjepension. Alla delägare i dödsboet har besvärsrätt. De övriga delägarna ska höras med anledning av besvären.

Mera

Exempel: Dödsboets besvärsrätt

En person hade ansökt om invalidpension och överklagat avslagsbeslutet hos pensionsnämnden. Efter hans död överklagade den efterlevande maken pensionsnämndens beslut hos försäkringsdomstolen. Försäkringsdomstolen ansåg den efterlevande maken vara part i ärendet och upptog besvären till prövning.

Dödsboet har inte rätt att kräva pension som förmånslåtaren hade haft rätt till, men som han inte ansökt om. Förmånslåtarens efterlevande make eller dödsboets delägare kan efter förmånslåtarens död inte heller begära omprövning av förmånslåtarens egen pension, om beslutet redan har vunnit laga kraft och förmånslåtaren själv inte hade begärt omprövning.

Arbetsgivares besvärsrätt

rbetsgivaren har som part rätt att överklaga bland annat:

debitering av arbetspensionsförsäkringsavgift
Pensionsskyddscentralens beslut om tillämpningsområdet (ArPL 10 §)
beslut om tvångsförsäkring (ArPL 186 §)
beslut om befrielse från betalning av retroaktiv arbetspensionsförsäkringsavgift (ArPL 155 §)
beslut om befriande av en utländsk arbetsgivare från försäkringsskyldigheten (ArPL 149 §)
beslut om befrielse från skyldigheten att försäkra en arbetstagare som arbetar utomlands (ArPL 150 § 1 mom.).

Mera

Beslutet gäller en grupp av arbetstagare, vilket innebär att en enskild arbetstagare inte får överklaga beslutet. Pensionsanstalten har inte heller besvärsrätt. Arbetstagaren och pensionsanstalten kan se till att saken tas upp till behandling genom att ansöka om Pensionsskyddscentralens tillämpningsavgörande (ArPL 10 §).

beslut om arbetsinkomster som ligger till grund för försäkring (ArPL 151 §)
beslut om utredning av anställningsuppgifter (sito-beslut, ArPL 75 b 3 mom.).

Mera

Om utredningen av anställningsuppgifter inte leder till att en ny anställning fastställs eller till att uppgifterna om de anställningar som redan finns i registret ändras, har arbetsgivaren varken partsställning eller besvärsrätt.

Arbetsgivaren har i allmänhet inte ansetts ha rätt att överklaga beslut om invalidpension.

Mera

I avgöranden om invalidpension har storarbetsgivare inte ansetts ha något omedelbart rättsligt intresse att bevaka och har således inte heller rätt att överklaga avgörandet.

I ett avgörande av ett olycksfallsförsäkringsärende har FSD dock ansett att en storarbetsgivare har rätt att överklaga ett beslut om olycksfallspension för en anställd som skadats i ett arbetsolycksfall. I fallet hade arbetsgivaren en lagstadgad olycksfallsförsäkring, där ersättningar som betalades enligt försäkringen hade en direkt inverkan på försäkringspremierna som berörde arbetsgivaren. FSD ansåg att arbetsgivaren på grund av den direkta inverkan på försäkringspremierna hade ett omedelbart rättsligt intresse i ersättningsärendet och sålunda var part enligt lagen om olycksfallsförsäkring.

Även högsta domstolen har i ett avgörande om ett olycksfallsförsäkringsärende ansett att arbetsgivaren har partsställning (HD 2001:112, beslutssammanfattningen finns inte i Författningstjänsten). I fallet hade försäkringsanstalten betalat ersättning på grund av A:s yrkessjukdom som uppkommit i hans sista anställning. Olycksfallsförsäkringsnämnden ansåg att arbetsgivaren i detta fall inte var i behov av rättsskydd och lämnade besvären utan prövning. Arbetsgivaren överklagade saken hos försäkringsdomstolen och ansåg sig ha partsställning. FSD förkastade besvären med samma motivering som olycksfallsförsäkringsnämnden. HD beviljade besvärsrätt. Arbetsgivaren ansågs vara part i ärendet och ansågs ha ett direkt rättsligt intresse av huruvida A:s yrkessjukdom orsakats av arbetet i bolaget eller inte, eftersom avgörandet i denna fråga bestämde fastställandet av de försäkringsavgifter som arbetsgivaren skulle svara för.

Intressebevakares, ombuds, nära anhörigas eller motsvarandes besvärsrätt

Även en intressebevakare, ett ombud som en part befullmäktigat, en nära anhörig eller motsvarande har rätt att söka ändring under vissa förutsättningar.

Pensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens besvärsrätt

Pensionsanstalten har i vissa fall ansetts ha partsställning och således ha rätt att överklaga ett beslut av besvärsnämndens för arbetspensionsärenden. Pensionsanstalten har partsställning när den har ett omedelbart intresse att bevaka i ärendet.

Pensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen kan också ha en partsställning på grund av karaktären av sina uppgifter inom arbetspensionssystemet, t.ex. i ärendet som gäller avgörande av tillämpningsområde. I praktiken söker pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen ändring i besvärsnämndens beslut närmast i principiella lagtolkningsfrågor, t.ex. frågan om ett arbete omfattas av ArPL eller FöPL.

Dens besvärsrätt till vilken pension betalas i stället för pensionstagaren

Partsställning och besvärsrätt har också den till vilken pensionen betalas i stället för till pensionstagaren eller till den som har ansökt om att pensionen ska betalas till den själv.

Till exempel socialnämnden i en kommun har besvärsrätt när frågan gäller utbetalning av pension till socialnämnden. I avgöranden om arbetstagarens rätt till pension har socialnämnden dock inte besvärsrätt.

Kevas medlemssamfunds besvärsrätt

Besvärsrätt över Kevas beslut i ärenden som gäller annat än pensionsrätt har förutom parten också ett medlemssamfund. Kevas medlemssamfund definieras i 3 § i lagen om Keva.