Anvisningen har uppdaterats med en uppgift om hur grunden för familjepension bestäms när förmånslåtaren fick rehabiliteringsunderstöd.
Voimassa 20.09.2017 - 29.07.2019
Soveltamisohje, Julkaisuaika 07.11.2017 Julkisuus: Julkinen
Anvisningen har uppdaterats med en uppgift om hur grunden för familjepension bestäms när förmånslåtaren fick rehabiliteringsunderstöd.
Grunden för familjepensionen är den pension eller rehabiliteringspenning som förmånslåtaren fick vid tidpunkten för dödsfallet, utökad med eventuell pension som tillväxt för arbete vid sidan av pensionen eller rehabiliteringspenningen.
Om förmånslåtaren inte vid dödsfallet var pensionerad eller deltidspensionerad eller fick avträdelsepension är grunden för familjepensionen
Grunden för familjepensionen bestäms på tidigare grunder enligt den pension eller rehabiliteringspenning som förmånslåtaren fick, om
Tvåårstiden räknas bakåt från dödsdagen.
Rehabiliteringsunderstöd är också rehabiliteringspenning.
I grunden för familjepension beaktas inte primär förmån som förmånslåtaren eventuellt fick från Finland eller från utlandet.
Grunden för familjepension är förmånslåtarens ålderspension, som utökas med pensionen för arbete för vilket ålderspension inte ännu har beviljats.
Förmånslåtarens ålderspension kan vara förtida eller uppskjuten. Grunden för familjepensionen är då förtida eller uppskjuten ålderspension, till vilken eventuell pension som tjänats in vid sidan av ålderpensionen läggs till
Grunden för familjepensionen är förmånslåtarens invalidpension eller rehabiliteringsstöd, som utökas med eventuell pension som tjänats för arbete vid sidan av pensionen. Om förmånslåtaren fick delinvalidpension, ändras den till en fullstor invalidpension vid beräkningen av familjepension.
Om förmånslåtaren hade beviljats invalidpension före sin död, men utbetalningen av pensionen ännu inte hade börjat, grundar sig familjepensionen på den beviljade invalidpensionen. En sådan pension indexjusteras från nivån för invalidpensionens begynnelseår till nivån för familjepensionens begynnelseår med lönekoefficienten.
Även eventuell engångsförhöjning av invalidpensionen är med i grunden för familjepensionen.
Om förmånslåtaren vid sin död fick invalidpension eller rehabiliteringsstöd som innehöll rehabiliteringstillägg, dras rehabiliteringstilläggets andel på 33 procent av.
Om förmånslåtaren fick ålders- eller invalidpension enligt 2004 års bestämmelser, är grunden för familjepensionen den ålderspension eller fulla invalidpension som försmånslåtaren fick vid sin död. Till den läggs eventuell pension som tjänats in för arbete vid sidan av pensionen.
Om förmånslåtarens pension har samordnats med en primär förmån, dras vid bildandet av familjepensionens grund den primära förmånens inverkan (grundbelopp) av från pensionen, med andra ord samordnas pensionen på nytt så att den primära förmånen inte är med i samordningen.
Förfarandet med grundbelopp har tillämpats på familjepensioner vars pensionsfall är 1.1.2012 eller senare.
Om förmånslåtarens ålders- eller invalidpension har samordnats med en primär förmån, bildas grundbeloppet på så sätt att samordningen görs på nytt enligt 2004 års bestämmelser endast mellan arbetspensionerna. Den primära förmånen tas alltså inte med i samordningen. Från samordningsgränsen dras eventuellt bort en del som motsvarar folkpensionens basdel. Sålunda läggs inte den förhöjning som kompenserar slopandet av folkpensionens basdel (basdelsförhöjning) till den samordnade pensionen. Om förmånslåtarens invalidpension har engångsförhöjts, engångsförhöjs grundbeloppet med den ursprungliga förhöjningsprocenten. Till grundbeloppet läggs eventuell pension som tjänats in vid sidan av pensionen.
Grunden för familjepensionen är förmånslåtarens arbetslivspension. Pensionen utökas med eventuell pension som tjänats in för arbete vid sidan av pensionen.
Om förmånslåtaren vid sin död fick rehabiliteringspenning, är grunden för familjepension förmånslåtarens rehabiliteringspenning, från vilken tilläggsdelen på 33 procent dras av. Till rehabiliteringspenningen läggs en eventuell pension som tjänats in vid sidan av rehabiliteringspenningen.
Om det vid förmånslåtarens död har gått mindre än två år sedan rehabiliteringspenningen upphörde, utgörs grunden för familjepensionen av rehabiliteringspenningen utökad med pension som förmånslåtaren tjänat in under tiden med rehabiliteringspenningen och tiden efter den.
Om förmånslåtaren vid sin död fick rehabiliteringsunderstöd, är grunden för familjepension förmånslåtarens rehabiliteringsunderstöd. Till rehabiliteringsunderstödet läggs en eventuell pension som tjänats in vid sidan av rehabiliteringsunderstödet
Om det vid förmånslåtarens död har gått mindre än två år sedan rehabiliteringsunderstödet upphörde, utgörs grunden för familjepensionen av rehabiliteringsunderstödet utökad med pension som förmånslåtaren tjänat in under tiden med rehabiliteringsunderstöd och tiden efter den.
Familjepension efter en förmånslåtare som fick generationsväxlingspension, avträdelsestöd eller avträdelseersättning beräknas utgående från dessa pensioners grundbelopp. Beloppet utökas med eventuella beräknade pensioner enligt andra pensionslagar.
Om förmånslåtaren fick avträdelsepension vid sin död, är grunden för familjepension den ålderspension, som förmånslåtaren skulle ha rätt till vid tidpunkten för sin död.
Om förmånslåtarens pension har betalats som ett engångsbelopp, är grunden för familjepensionen den månatliga pension som ligger till grund för engångsbeloppet justerad med arbetspensionsindex från nivån för det år då pensionen började till nivån för det år då familjepensionen börjar. Till den läggs den pension som förmånslåtaren tjänat in under den tid för vilken pension betalats som engångsbelopp.
Om förmånslåtarens pension enligt 2004 års bestämmelser hade betalats som engångsbelopp, justeras de fribrev som förmånslåtarens engångsbetalade pension baserar sig på med halvväggsindex till 2004 års nivå och sedan vidare med lönekoefficienten till nivån för det år då familjepensionen börjar. Till den läggs den pension som förmånslåtaren tjänat in under den tid för vilken pension betalats som engångsbelopp.
Om en engångsbetalad pension inkluderar arbetspensionstillägg, räknas beloppet av det arbetspensionstillägg som tjänats in till utgången av år 2004 ut på nytt.
Om förmånslåtaren hade fyllt 65 år före år 2005, justeras fribreven med pensionsindex till nivån för år 2004 och därefter med lönekoefficienten till nivån för det år då familjepensionen börjar.
Om förmånslåtaren vid sin död hade uppnått pensionsåldern enligt någon arbetspensionslag, men inte ännu fick ålderspension, är grunden för familjepensionen den ålderspension som förmånslåtaren skulle ha haft rätt till vid tidpunkten för dödsfallet. Arbetsinkomster och förmånsgrundande inkomster beaktas till slutet av dödsfallsmånaden.
Även om det vid tidpunkten för förmånslåtarens död har gått mindre än 2 år sedan invalidpension, rehabiliteringsstöd eller rehabiliteringspenning hade fått upphörde, räknas grunden för familjepension alltid på nya grunder.
Om förmånslåtaren vid sin död fick partiell ålderspension, men inte ännu hade uppnått pensionsåldern enligt någon arbetspensionslag, är grunden för familjepension den fulla invalidpension som förmånslåtaren hade fått, om han eller hon hade blivit arbetsoförmögen på sin dödsdag. Då beräknas grunden för familjepensionen utgående från följande delar:
Om förmånslåtaren vid sin död fick partiell ålderspension och hade uppnått pensionsåldern enligt någon arbetspensionslag, räknas som grund för familjepension den ålderspension till vilken förmånslåtaren skulle ha rätt vid tidpunkten för sin död. Då beräknas grunden för familjepensionen utgående från följande delar:
Pensionsdelarna beaktas med eventuella förtidsminskningar och uppskovsförhöjningar.
Om en förmånslåtare som inte hade uppnått pensionsåldern vid sin död fick deltidspension, är grunden för familjepensionen den fulla invalidpension som förmånslåtaren skulle ha fått om han eller hon på sin dödsdag blivit arbetsoförmögen.
Om en förmånslåtare som uppnått pensionsåldern vid sin död fick deltidspension, är grunden för familjepension den ålderspension som förmånslåtaren skulle ha haft rätt att få vid sin död.
Jos yli 68-vuotiaana kuolleen edunjättäjän osa-aikaeläke on 68 vuoden iässä muuttunut osa-aikaeläkkeen suuruiseksi vanhuuseläkkeeksi, perhe-eläkkeen peruste on lykätyn vanhuuseläkkeen suuruinen. Siihen lisätään osa-aikatyöstä karttunut eläke. 1.1.2017 alkaen osa-aikaeläkkeen rinnalla tehdystä työstä ikävälillä 53 - 63 eläkettä karttuu 1,7 %.
Lykkäyskorotus lasketaan koko karttuneen eläkkeen määrään alimmasta vanhuuseläkeiästä 68 vuoden iän täyttämiseen asti. Jos edunjättäjä on täyttänyt 63 vuotta ennen 1.1.2017, lykkäyskorotus lasketaan 1.1.2017 alkaen.
Om deltidspensionen till en förmånslåtare som dött efter 68 års ålder vid 68 års ålder hade ändrats till en ålderspension som var lika stor som deltidspensionen, är grunden för familjepensionen lika stor som beloppet på den uppskjutna ålderspensionen. Fr.o.m. 1.1.2017 är pensionstillväxten för arbete vid sidan av deltidspension i åldern 53-63 år 1,7 %.
Uppskovsförhöjning räknas till hela den intjänade pensionens belopp från den lägsta pensionsåldern till 68 års ålder. Om förmånslåtaren hade fyllt 63 år före 1.1.2017, räknas uppskovsförhöjningen fr.o.m. 1.1.2017.
Om deltidspensionen till en förmånslåtare som dött efter 68 års ålder vid 68 års ålder hade ändrats till en ålderspension som var lika stor som deltidspensionen, är grunden för familjepensionen lika stor som beloppet på den uppskjutna ålderspensionen. Då beräknas en uppskovsförhöjning på skillnaden mellan ålderspensionen som var lika stor som deltidspensionen och den ålderspension som förmånslåtaren tjänat in före 68 års ålder. Uppskovsförhöjningen beräknas från det att förmånslåtaren fyllt 68 år till den tidpunkt då familjepensionen börjar. Uppskovsförhöjningen beräknas dock högst t.o.m. 31.12.2016.
Om deltidspensionen till en förmånslåtare som dog efter 65 års ålder vid 65 års ålder hade ändrats till en ålderspension till beloppet av deltidspension, är grunden för familjepensionen den pension som intjänats för arbete och inkomstbortfall till och med 65 års ålder. Till den läggs den pension som tjänats in för deltidsarbete från 65 till 68 års ålder.
Då beräknas en uppskovsförhöjning på skillnaden mellan ålderspensionen som var lika stor som deltidspensionen och den ålderspension som förmånslåtaren tjänat in före 68 års ålder. Uppskovsförhöjningen beräknas från det att förmånslåtaren fyllt 68 år till den tidpunkt då familjepensionen börjar.