En rubrik har lagts till i början av anvisningen. I texten har lagts till en precisering om att begreppet anställningsoption är olika i arbetspensionslagarna och beskattningen. I punkten Bedömning av förmån som erhållits på grundval av anställningsoption, Mera, har ordalydelsen av meningen "I regel kan man dock anse att det överenskomna teckningspriset klart understiger aktiens marknadspris, om teckningspriset då optionen överlåts är högst 50 procent av aktiens dåvarande gängse värde" ändrats så att ordet "högst" har ersatts med "t.ex.". Ordalydelsen i meningen har preciserats så att den bättre överensstämmer med syftet med exemplet.
Anställningsoptioner och med dem jämställda resultatpremiesystem och den pensionsgrundande arbetsinkomsten
Voimassa 14.11.2017 - toistaiseksi
Soveltamisohje, Julkaisuaika 05.12.2017 Julkisuus: Julkinen
Pensionsgrundande arbetsinkomst utgörs inte av förmån som uppkommer genom användning av en anställningsoption eller av en prestation som är baserad på det anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på bolagets aktier
Som pensionsgrundande arbetsinkomst betraktas enligt ArPL 70 § 3 mom. 4 punkten inte
- en i 66 § i inkomstskattelagen (1535/1992) avsedd förmån som uppkommer genom användning av en anställningsoption eller
- en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på bolagets aktier.
Begreppet anställningsoption är olika i arbetspensionslagarna och inom beskattningen. Inom beskattningen är det ett vidare begrepp än i arbetspensionslagarna.
Enligt inkomstskattelagen avses med anställningsoption rätten att på grundval av ett anställningsförhållande få eller förvärva aktier eller andelar i ett samfund till ett pris som är lägre än det gängse priset på grundval av ett konverteringslån, ett optionslån, en optionsrätt eller någon annan med dessa jämförbar överenskommelse eller förbindelse. Den förmån som erhållits på grundval av en anställningsoption betraktas som skattepliktig inkomst i det skede då optionen används, dvs. när man på basis av den erhåller eller skaffar aktier eller andelar, eller när optionen överlåts. I det skedet är förmånen också lön enligt förskottsuppbördslagen och underkastad förskottsinnehållning av skatt.
Som anställningsoptioner inom beskattningen betraktas förutom arrangemang som grundar sig på optionrätt också bl.a. aktiepremier. I ArPL särskiljs anställningsoptioner och aktiepremier, och bestämmelser om dem finns i olika lagrum (om anställningsoptioner i ArPl 70 § 3 mom. 4 punkten ocg om aktiepremier i ArPL 70 § 3 mom. 5 punkten). Fastän det i ArPL finns en hänvisning till inkomstskattelagen, är bestämmelserna i ArPL primära vid fastställandet av om det är fråga om en anställningsoption eller aktiepremie enligt ArPL och om förmånen är sådant vederlag för arbete som räknas med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten enligt ArPL.
Värdet av förmånen bestäms enligt aktiens värdeutveckling. Arbetstagarens arbetsinsats har inget omedelbart samband med hur stor förmånen på grundval av anställningsoptionen blir, och därför betraktas förmånen inte som vederlag för arbete och beaktas inte heller som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Ett anställningsoptionsprogram eller ett jämställbart incitamentsystem kan vara i bruk också i ett sådant företag vars aktier inte är börsnoterade. Vid tillämpningen av arbetspensionslagarna bedöms anställningsoptioner som grundar sig på börsnoterade aktiers värdeutveckling och betalningar som grundra sig på icke-noterade aktiers värdeutveckling på samma sätt.
I anställningsoptionsprogram ger företaget arbetstagarna möjlighet (rätt) att teckna ett överenskommet antal av företagets aktier till ett överenskommet pris vid en överenskommen tidpunkt. Personerna får en avtalad mängd optionsrätter som de kan använda först efter en viss begränsningstid. De kan teckna aktier på grundval av optionsrätterna eller sälja optionerna.
Anställningsoptionsprogrammet kan omfatta företagets hela personal eller exempelvis bara anställda i ledande ställning eller andra nyckelpersoner.
Bedömningen av förmåner som erhållits på grundval av anställningsoptioner
Hur stor förmånen på grundval av en anställningsoption blir kan inte uppskattas klart i likhet med lön när man avtalar om förmånen. Optionsförmånens storlek blir klar först när den anställda kan använda sig av sin optionsrätt att köpa arbetsgivarbolagets aktier. I praktiken beror optionernas värde på förändringen i värdet på företagets aktie (börskursen).
I börsnoterade företag uppkommer nyttan av optionsprogram på aktiemarknaden. När teckningspriset för aktien vid tidpunkten för överlåtelsen av optionen motsvarar aktiens dåvarande marknadspris (eller är högre), uppkommer den eventuella nyttan av anställningsoptionerna (helt) på basis av aktiens kursutveckling. Den anställdas (eller ens hela personalens) arbetsinsats har ingen omedelbar inverkan på förmånens storlek. Då betraktas den eventuella nyttan av aktiens värdeökning inte som vederlag för arbete och förmånen räknas inte med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.
Redan vid överlåtelsen av optionen kan det för arbetstagaren uppstå en förmån som räknas med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten. Om aktiens teckningspris vid den tidpunkt då optionen överlåts är klart lägre än aktiens marknadspris, uppkommer förmånen av anställningsoptionen inte huvudsakligen av aktiernas framtida kursutveckling, utan arbetstagaren får en ekonomisk fördel som klart kan uppskattas redan vid överlåtelsetidpunkten. Då uppkommer förmånen redan vid överlåtelsen av optionsrätten och inte först när den används. Då jämställs den ekonomiska förmånen som arbetstagaren får vid överlåtelsetidpunkten med en kontantprestation. Förmånen betraktas som vederlag för arbete och beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.
I fråga om varje belöningssystem måste det separat avgöras vad som betraktas som en klar skillnad mellan det avtalade teckningspriset och aktiens marknadspris och om det av skillnaden uppkommer en sådan förmån som redan vid överlåtelsetidpunkten bör beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst. Det är viktigt att bedöma, om arbetstagaren redan vid överlåtelsetidpunkten får en sådan förmån som ska betraktas som vederlag för arbete.
I regel kan man dock anse att det överenskomna teckningspriset klart understiger aktiens marknadspris, om teckningspriset då optionen överlåts är t.ex. 50 procent av aktiens dåvarande gängse värde. Också en mindre skillnad kan bilda en förmån som betraktas som vederlag för arbete och ska beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst. Detta kan bli aktuellt särskilt när incitamentsystemets målgrupp har avgränsats så att den är mycket liten. När målgruppen är liten och i synnerhet när det redan vid den tidpunkt då optionen överlåts är känt att mottagaren får en ekonomisk fördel, kan förmånen betraktas som vederlag för arbete. När målgruppen är liten, kan systemet inte jämställas med en aktieemission som riktas till personalen (majoriteten av personalen) som ger förmåner som inte betraktas som vederlag för arbete.
Ersättning för inlösning av anställningsoptioner
Arbetsgivaren kan lösa in anställningsoptioner som getts till de anställda. Inlösningen kan ske innan de anställda kan teckna aktier på grundval av optionerna, dvs. innan begränsningsperioden har gått ut eller efter det.
Det inlösningspris som arbetsgivaren betalar till arbetstagaren för optionen är inte pensionsgrundande arbetsinkomst, om inlösningspriset är beroende av aktiens värdeutveckling under tiden från överlåtelsen av optionen till inlösningen av den. Då betraktas inlösningspriset inte som vederlag för arbete.
Inlösningspriset betraktas som pensionsgrundande arbetsinkomst, om priset baserar sig på likadana ekonomiska eller operativa indikatorer som i allmänhet kan vara grunden för ett vanligt resultatpremiesystem. Då anses inlösningspriset vara vederlag för arbete.
Enligt villkoren för anställningsoptionsprogrammet kan arbetsgivaren i vissa fall vara skyldig att lösa in optionerna eller berättigad att lösa in dem frivilligt. Arbetsgivaren kan lösa in optioner t.ex. för att optionerna inte kan användas för att bolaget inte är börsnoterat.
Inlösningspriset jämställs inte med vederlag för arbete och beaktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst t.ex. när arbetsgivaren löser in arbetstagarens optioner innan begränsningsperioden går ut och inlösningspriset bestäms enligt aktiekursen någon viss dag eller dess utveckling under en viss period. Trots inlösningen bibehåller optionsprogrammet sin karaktär, eftersom arbetstagarens förmån fortfarande är beroende av hur aktiens värde utvecklas under tiden från överlåtelsen av optionen till inlösningen.
Inlösningspriset betraktas som vederlag för arbete och beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst, om inlösningspriset beror t.ex. på den procentuella tillväxten eller avkastningen av bolagets eget kapital. Då ska betalningen av inlösningspriset betraktas som en ersättning som jämställs med ett resultatpremiesystem och inte som ett optionsprogram.
Aktierelaterad resultatavlöning, dvs. syntetiskt optionsarrangemang
Som pensionsgrundande arbetsinkomst betraktas inte heller andra förmåner som baserar sig enbart på förändringen i värdet på arbetsgivarbolagets eller något annat företags aktie under en viss tid.
Det är fråga om ett aktierelaterat resultatavlöningssystem, när resultatpremier inte betalas utgående från uppnåendet av mål som grundar sig på ekonomiska eller verksamhetsrelaterade nyckeltal i arbetsgivarbolagets eller koncernens egen verksamhet, utan premien knyts till förändringen av värdet av aktier i företaget eller ett koncernbolag.
En aktierelaterad premie kan betalas i pengar eller som aktier.
En aktierelaterad premie är en annan sak än en aktiepremie.
En syntetisk option är en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på bolagets aktier enligt ArPL 70 § 3 mom. 4 punkten.
Ett syntetiskt optionsprogram baserar sig på en viss mängd av bolagets fiktiva (syntetiska) aktier, där kursen följer den verkliga börsnoterade aktiens kurs eller det på annat sätt fastställda gängse värdet på aktien. Den nytta som motsvarar värdeökningen på en sådan fiktiv aktie betalas efter en viss tid till arbetstagaren i form av en kontantprestation. Den förmån som uppkommer enligt ett syntetiskt optionsprogram uppstår på aktiemarknaden, vilket innebär att arbetstagarens arbetsinsats inte har någon koppling till förmånens storlek. Därför betraktas förmåner som uppkommer av syntetiska optioner inte som vederlag för arbete och de beaktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Ett syntetiskt optionsprogram liknar anställningsoptionsprogram i hög grad. I båda belöningssystemen uppkommer förmånen på basis av aktiens värdeutveckling. Vid tillämpningen av arbetspensionslagarna behandlas prestationer som erhållits på basis av syntetiska optionsprogram på samma sätt som förmån från anställningsoptionsprogram, när optionerna används.
Inte heller andra förmåner, som baserar sig enbart på förändringen i värdet på arbetsgivarbolagets eller något annat företags aktie under en viss tid, betraktas som pensionsgrundande arbetsinkomst. Sådana förmåner är inte vederlag för arbete.
Ett aktiepremiesystem som liknar ett resultatavlöningssystem kan inte jämställas med ett syntetiskt optionsprogram, om erhållandet av aktierna baserar sig på andra ekonomiska indikatorer än förändringen i värdet på bolagets aktie. Då får arbetstagarna en förmån på basis av aktiepremiesystemet oberoende av aktiens kursutveckling. Förmånen betraktas som vederlag för arbete och beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Ett aktiepremiesystem som liknar resultatavlöning kan jämställas med ett syntetiskt optionsprogram, om erhållandet av aktierna enbart har knutits till förändringen av aktiens värde så att ingenting betalas till arbetstagarna om kursutvecklingen inte uppfyller målen för systemet. Då betraktas den förmån som eventuellt uppkommer för arbetstagarna inte som vederlag för arbete och beaktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Dividendekvivalent
På syntetiska optioner kan betalas dividendekvivalent. Dividendekvivalent betalas enligt ett incitamentprogram till anställda som inte är aktieägare. När aktieägarna får dividend, får de som omfattas av ett syntetiskt optionsprogram dividendekvivalent. Dividendekvivalentens belopp grundar sig på beloppet av dividend som betalas till aktieägarna.
Dividendekvivalent betraktas som vederlag för arbete och beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.