Barns rätt till familjepension | Työeläkelakipalvelu

Vem har rätt till barnpension

Rätt till barnpension har

förmånslåtarens barn under 18 år
den efterlevande makens barn under 18 år, som vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll med förmåsnlåtaren i och den efterlevande maken.

Äktenskap före 18 års ålder utgör inte hinder för rätten till barnpension.

Långvarigt arbetsoförmögna barn som får familjepension efter en förmånslåtare som dött före 1.7.1990 har rätt att få familjepension så länge som arbetsoförmågan fortgår utan avbrott. Fortsatt utbetalning av familjepension efter att barnet fyllt 18 år förutsatte en ny ansökan.

Studerande barn i åldern 18–21 år kan ha rätt till familjepension enligt folkpensionslagen eller familjepension på grundval av trafikskada.

Enligt försäkringen mot olycksfall i arbetet och mot yrkessjukdomar beviljas barnpension till barn som fyllt 18 år och är arbetsoförmögna eller studerar, dock högst tills de fyller 25 år.

Förmånslåtarens barn

Rätt till barnpension har förmånslåtarens biologiska barn. Man utgår från att barn som fötts under äktenskapet är makarnas gemensamma barn.

Som makarnas gemensamma barn betraktas också barn som föds efter förmånslåtarens död. Ett barn som föds efter faderns död har rätt till barnpension från början av månaden efter att barnet fötts.

Mera

Enligt faderskapslagen är ett barn som fötts under äktenskapet makarnas gemensamma barn. Om modern har ingått nytt äktenskap under graviditeten, har barnet inte rätt till barnpension efter moderns tidigare make. Det följer av att barnet enligt faderskapslagen anses vara fött inom det nya äktenskapet. Detta antagande om faderskap kan upphävas genom att väcka talan.

Om barnet har getts för adoption före förmånslåtarens död, har barnet inte rätt till barnpension efter sin biologiska förälder.

Barn som fötts utom äktenskapet har rätt till barnpension efter sin far, om faderskapet har fastställts.

Mera

Om barnet fötts utom äktenskapet, fastställs faderskapet enligt faderskapslagen. Om faderskapet har fastställts, har barnet rätt till familjepension efter sin far. Faderskapet kan fastställas också efter förmånslåtarens död genom en rättsgenetisk faderskapsundersökning, till exempel ett DNA-prov.

Faderskapet fastställs enligt faderskapslagen i Finland, om barnets mor är bosatt i Finland vid barnets födelse, eller om barnets mor inte är bosatt i någon stat vid barnets födelse och hon vistas i Finland eller är asylsökande vid barnets födelse (48 § i faderskapslagen). När en man vill erkänna sitt faderskap, är finska myndigheter behöriga i faderskapsärendet, om mannen är bosatt i Finland, eller om mannen inte är bosatt i någon stat men han vistas i Finland eller är asylsökande i Finland (49 § i faderskapslagen). Efter att mannen har erkänt sitt faderskap ska den barnatillsyningsman som har skött faderskapsutedningen lämna in protokollet över faderskapsutredningen och de handlingar som gäller erkännandet till magistraten (23 § i faderskapslagen).

Ett beslut om faderskap som har meddelats i en främmande stat och som är giltigt i den staten erkänns i Finland utan särskild fastställelse (52 § i faderskapslagen) Högsta domstolen har i sitt beslut (HD 1987-101) ansett att en finsk mans erkännande av faderskap som skett i Sovjetunionen är giltigt i Finland. Erkännandet av faderskap hade ägt rum enligt Sovjetunionens lag inför vederbörande myndighet. Både barnets och moderns hemort var i Sovjetunionen.

För de nordiska länderna finns en lag om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden (Lag om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden 1980/362). Enligt lagen är en lagakraftvunnen dom som avser faderskap och som har givits i ett annat nordiskt land även i kraft i Finland.

Adoptivbarn

Ett adoptivbarn är barn till sina adoptivföräldrar. Ett adoptivbarn har alltså rätt till barnpension efter sina adoptivföräldrar, men inte efter sina biologiska föräldrar.

Rätt till barnpension har även den efterlevande makens adoptivbarn som den efterlevande maken har adopterat före förmånslåtarens död och som bodde hos förmånslåtaren och den efterlevande maken i samma hushåll när förmånslåtaren dog.

Rätt till barnpension har också den efterlevande registrerade partnerns barn som adopterats av förmånslåtaren.

Mera

Fr.o.m. 1.9.2009 har en registrerad partner kunnat adoptera den andra partnerns barn. Ett barn som har adopterats på detta sätt inom familjen betraktas som det registrerade parets gemensamma barn. Tidigare har registrerade partners inte kunnat ha gemensamma barn.

Ett registrerat par kan inte tillsammans adoptera ett barn som inte är den ena partnerns barn.

Den efterlevande makens barn

Om den efterlevande makens barn som inte fyllt 18 år bodde i samma hushåll med förmånslåtaren och den efterlevande maken när förmånslåtaren avled har den efterlevande makens barn rätt till barnpension. Den efterlevande makens barn har rätt till barnpension även om den efterlevande makens och förmånslåtarens äktenskap ingåtts efter att försmånslåtaren fyllt 65 år.

Om barnets far eller mor har dött före styvfadern eller styvmodern, har barnet rätt till barnpension också efter sin styvfader eller styvmoder. Det förutsätter dock att styvfadern eller styvmodern också efter sin makes död har försörjt styvbarnet i sitt hem.

I de ovan nämnda situationerna har också ett barn till en efterlevande registrerad partner rätt till barnpension.

När anses förmånslåtaren, den efterlevande maken och barnet ha bott i samma hushåll?

Förmånslåtaren, den efterlevande maken och barnet anses ha bott i samma hushåll om de alla hade en gemensam adress när förmånslåtaren avled. Situationen under förmånslåtarens dödsdag avgör barnets rätt till pension. Även om barnet senare flyttar bort från det gemensamma hemmet, har han eller hon fortfarande rätt till barnpension.

Barnet anses ha bott i samma hushåll med förmånslåtaren och den efterlevande maken även om barnet på grund av skolgång bor på en annan ort när förmånslåtaren dör. Barnets hemort måste ändå enligt lagen om hemkommun vara hos familjen.

Barnet anses vara bosatt i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande maken också om barnet vid tidpunkten för förmånslåtarens död tillfälligt och kortvarigt vårdas på anstalt eller han eller hon tillfälligt är omhändertagen av socialnämnden.

Om den efterlevande makens barn får stadigvarande anstaltsvård, kan barnet inte anses ha bott i samma hushåll med den efterlevande maken och förmånslåtaren.

Fosterbarn

Fosterbarn har inte rätt till barnpension efter sina fosterföräldrar. Med fosterbarn avses ett barn som inte är förmånslåtarens eller den efterlevande makens barn, men som förmånslåtaren försörjde i sitt hem.

Enligt folkpensionssystemet kan fosterbarn få barnpension efter sina fosterföräldrar.

Barnpension i första hand efter egna föräldrar

Ett barn kan samtidigt få barnpension endast efter två förmånslåtare. I första hand beviljas barnpensionen efter barnets egna föräldrar.

Om barnet redan får barnpension efter två andra förmånslåtare och han eller hon beviljas barnpension efter sin egen förälder, upphör den barnpension som beviljats först. Om endast den ena av barnpensionerna har beviljats efter en annan förmånslåtare än egen förälder, upphör den när pensionen som beviljas efter den andra egna föräldern börjar.

Pensionen upphör vid den tidpunkt då barnpensionen efter den egna föräldern börjar.