Telp.fi Työeläkelakipalvelu
På Svenska Kirjaudu sisään
Suoritetaan toimintoa
  • Etuudet
  • Vakuuttaminen
  • Rahoitus ja
    kustannustenjako
  • Käsittely ja
    muutoksenhaku
  • Kansainväliset
    asiat
  • Rekisteri- ja
    tietopalvelut

    Tämä sisältö on tarkoitettu vain eläkelaitosten käyttöön

    Kirjaudu sisään Sulje
  • Yleiskirjeet
    1962-2005
Valikko
  • På Svenska
  • Kirjaudu sisään
    • Etusivu
    • Etuudet
    • Vakuuttaminen
    • Rahoitus ja kustannustenjako
    • Käsittely ja muutoksenhaku
    • Kansainväliset asiat
    • Rekisteri- ja tietopalvelut

      Tämä sisältö on tarkoitettu vain eläkelaitosten käyttöön

      Kirjaudu sisään Sulje
    • Yleiskirjeet 1962-2005
    Suoritetaan toimintoa
    • Etuudet
    • Perhe-eläke
    • Oikeus perhe-eläkkeeseen
    • Den efterlevande makens rätt till familjepension

    Den efterlevande makens rätt till familjepension

    Voimassa 16.05.2017 - 03.01.2022

    Soveltamisohje, Julkaisuaika 11.01.2018 Julkisuus: Julkinen

    • Toiminnot
      • Tulosta
      • Sisällys
        • Historia
          • Asiakirjat voimassaoloajan mukaan
          • 01.01.2022 - toistaiseksi
          • 16.05.2017 - 03.01.2022
          • 28.04.2015 - 10.01.2018
        • Aiheeseen liittyvät
          • Lait, asetukset ja perusteet
            • ArPL 55 § Efterlevande makes rätt till pension
            • FöPL 52 § Efterlevande makes rätt till pension
            • LFöPL 61 § Efterlevande makes rätt till pension
            • SjPL 55 § Efterlevande makes rätt till pension
            • OffPL 65 § Efterlevande makes rätt till pension
          • Soveltamisohje
            • Beloppet av EU-familjepension för efterlevande make och barn
            • Efterlevande registrerad partners rätt till familjepension

      Muutokset edelliseen

      Uppgift om att invalidpension och rehabiliteringsstöd från ett annat EU-land jämställs med nationell pension.

      Den efterlevande makens rätt till efterlevandepension

      Rätten till efterlevandepension uppstår på grundval av äktenskap. Sambor har inte rätt till efterlevandepension.

      Den efterlevande maken har rätt till efterlevandepension, om följande förutsättningar finns:

      • äktenskapet har ingåtts innan förmånslåtaren fyllt 65 år och den efterlevande 50 år
      • äktenskapet hade varat i minst fem år före förmånslåtarens död
      • den efterlevande maken hade fyllt 50 år eller var långvarigt arbetsoförmögen när förmånslåtaren dog.

      Om den efterlevande maken har eller har haft ett gemensamt barn med förmånslåtaren, beviljas efterlevandepensionen enligt mildare kriterier än om den efterlevande maken inte har eller har haft ett sådant barn. Om paret har eller har haft ett gemensamt barn, förutsätts det endast att äktenskapet hade ingåtts innan förmånslåtaren fyllde 65 år, för att rätt till efterlevandepension ska uppstå.

      Den efterlevande maken och förmånslåtaren har ett gemensamt barn

      Den efterlevande maken har rätt till efterlevandepension, om

      • den efterlevande maken och förmånslåtaren har eller har haft ett gemensamt barn
      • äktenskapet har ingåtts innan förmånslåtaren fyllt 65 år.

      Som gemensamt barn anses även barn

      • som föds efter förmånslåtarens död
      • som den efterlevande maken och förmånslåtaren gemensamt adopterat.

      Om den efterlevande maken ingår ett nytt äktenskap efter förmånslåtarens död, men innan barnet föds, är barnet enligt lagen om faderskap den efterlevande makens och den nya makens gemensamma barn.

      Den efterlevande maken har rätt till pension, även om barnet har avlidit före förmånslåtaren. Om makarna endast har fått ett dödfött barn, har den efterlevande maken däremot inte rätt till efterlevandepension.

      Den efterlevande maken har inte rätt till efterlevandepension på basis av ett barn om

      • makarnas gemensamma barn har getts för adoption före förmånslåtarens död
      • den efterlevande maken har adopterat förmånslåtarens barn efter förmånslåtarens död.

      Den efterlevande maken och förmånslåtaren har inte något gemensamt barn

      Om makarna inte har eller har haft barn tillsammans, har den efterlevande maken rätt till efterlevandepension om alla följande villkor uppfylls:

      • äktenskapet hade ingåtts innan förmånslåtaren hade fyllt 65 år och den efterlevande maken 50 år
      • äktenskapet hade varat i minst fem år före förmånslåtarens död
      • den efterlevande maken hade fyllt 50 år vid förmånslåtarens död eller fick invalidpension enligt arbetspensionslagarna eller sjukpension enligt folkpensionslagen vid förmånslåtarens död och invalidpensionen/sjukpensionen hade fortgått i minst tre år (långvarigt arbetsoförmögen efterlevande make).

      Även om förmånslåtarens eller den efterlevande makens barn vid tidpunkten för förmånslåtarens frånfälle bott i samma hushåll med den efterlevande maken och förmånslåtaren, har den efterlevande maken inte rätt till efterlevandepension på basis av barnet, eftersom barnet inte är makarnas gemensamma.

      Mera

      När anses en person ha uppnått en viss ålder?

      En person anses ha uppnått en viss ålder den kalenderdag han eller hon fyller år.

      För att en efterlevande make ska få rätt till efterlevandepension, förutsätts det att förmånslåtaren och den efterlevande maken ingick äktenskap senast dagen före förmånslåtarens 65-årsdag och dagen före den efterlevande makens 50-årsdag.

      Om förmånslåtaren dör på den efterlevande makens 50-årsdag, har den efterlevande maken vid förmånslåtarens död fyllt 50 år.

      ArPN ansåg att då den efterlevande maken gifte sig med förmånslåtaren på sin 50-årsdag hade äktenskapet inte ingåtts före den efterlevandes 50-årsdag. ArPN 910/3004/2008 och ArPN 932/3004/2008

      FSD har genom sina beslut 6924/2008/1813 och 200/2009/1684 bekräftat denna tolkning.

      Äktenskapet har fortgått i minst 5 år

      För att efterlevandepension ska kunna beviljas förutsätts det att äktenskapet före förmånslåtarens död har fortgått minst fem år utan avbrott.

      Mera

      Från och med 1.3. 2017 kan registrerade partners som registrerat sitt partnerskap i Finland omvandla partnerskapet till äktenskap genom att lämna in en anmälan om det till magistraten. Det registrerade partnerskapet fortgår som äktenskap från den dag då magistraten har fått anmälan om att det registrerade partnerskapet ändras till äktenskap.

      Vid fastställandet om äktenskapet fortgått utan avbrott beaktas den sammanlagda tiden av ett registrerat partnerskap och ett äktenskap som omedelbart följt efter det registrerade partnerskapet. Äktenskapet anses alltså ha ingåtts den dagen då partnerskapet registrerades.

      Mera

       

      Endast det äktenskap som var i kraft vid förmånslåtarens död har betydelse

      Den efterlevande maken hade varit gift med förmånslåtaren åren 1964–1992, då äktenskapet hade upplösts. De gifte sig med varandra på nytt 27.9.2006, då förmånslåtaren redan hade fyllt 65 år. Vid bedömningen av rätten till familjepension hade endast det äktenskap som var i kraft vid förmånslåtarens död betydelse. Den efterlevande maken hade inte rätt till familjepension. ArPN 1637/3004/2007

       

      Långvarigt arbetsoförmögen efterlevande make

      Den efterlevande maken är långvarigt arbetsoförmögen om hen vid tidpunkten för förmånslåtarens död fått

      • invalidpension utan avbrott i minst tre år
      • rehabiliteringsstöd i minst tre på varandra följande år utan avbrott. 

      Kravet på tre sammanhängande år uppfylls också då besvärsinstansen beviljar den efterlevande maken invalidpension retroaktivt och pension betalas för minst tre års tid före förmånslåtarens död.

      Invalidpension och rehabiliteringsstöd från ett annat EU-land jämställs med nationell pension.

      Mera

      Eftersom jämställandet görs enligt EU-bestämmelserna om social trygghet, beaktas endast pensioner från EU-länder vid bedömningen av om den efterlevande maken är långvarigt arbetsoförmögen.

      Rätt till efterlevandepension för en barnlös make som är född 1.7.1950 eller tidigare

      En barnlös efterlevande make som är född 1.7.1950 eller tidigare har rätt till efterlevandepension, även om äktenskapet har ingåtts först efter att hon har fyllt 50 år, förutsatt att
       

      • äktenskapet ingicks före 1.7.1990
      • förmånslåtaren inte hade fyllt 65 år när äktenskapet ingicks och
      • äktenskapet hade varat i minst tre år före förmånslåtarens död.

      Denna lindrigare åldersgräns gäller endast änkor.

      Mera

      Enligt 19 § i lagen om införande av ArPL har en efterlevande make som är född den 1 juli 1950 eller tidigare rätt till efterlevandepension så som bestäms i 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare (100/1990). Enligt APL:s ikraftträdandebestämmelse har en kvinna som den första juli 1990 fyllt 40 år och som är gift med förmånslåtaren rätt till efterlevandepension om äktenskapet ingåtts innan förmånslåtaren fyllde 65 år och äktenskapet vid förmånslåtarens död hade fortgått i minst tre år.

      Enligt ikraftträdandebestämmelsen har det ingen betydelse vilken ålder den efterlevande har vid den tidpunkt då äktenskapet ingås. Ikraftträdandebestämmelsen har inte senare ändrats och den tillämpas fortfarande enligt hänvisningen i lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare (ArPL).

      Jaa
      Säädöspalvelu
      • Säädökset, perusteet,
        oikeustapaukset, indeksit ja
        rahamäärät
      Yhteistyöryhmät
      • Yhteistyöryhmien asiakirjat
        Tämä sisältö on tarkoitettu vain eläkelaitosten käyttöön
        Kirjaudu sisään Sulje
      Oppaat ja kertoimet
      • Oppaat
      • Kerrointaulukkohaku
      Apua
      • Kysy asiantuntijalta
        Tämä sisältö on tarkoitettu vain eläkelaitosten käyttöön
        Kirjaudu sisään Sulje
      • Käyttöohjeet
      • Sanasto
      Työeläkelakipalvelu
      • Yhteystiedot
      • Palaute
      • Käyttöehdot ja saavutettavuusseloste
      • © Eläketurvakeskus