Pensionstillväxt under tider med ersättning för kortvarig arbetsoförmåga

På basis av kortvarig arbetsoförmåga kan det betalas ut dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (sjukdagpenning). Sjukdagpenning kan också betalas som partiell sjukdagpenning, som uppgår till hälften av full sjukdagpenning. Specialvårdspenning kan betalas för vård av ett sjukt barn och den fastställs på samma sätt som sjukdagpenningen.

Till företagare som har en FöPL-försäkring i kraft när arbetsoförmågan inträder, betalas ersättning för självrisktiden enligt sjukdagpenningslagen. Ersättningen betalas till självrisktidens slut, med undantag av den dag då arbetsoförmågan inträder. Denna ersättning för företagares självrisktid räknas med i pensionstillväxten för oavlönade perioder som sjukdagpenning.

Vid olycksfall i arbetet betalas dagpenning enligt följande lagar:

lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar
lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar
lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom
lagen om om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag.

På grund av trafikskada betalas ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen.

Dagpenning vid smittsam sjukdom ersätter inkomstbortfall om den försäkrade för att förhindra spridningen av en smittsam sjukdom har förordnats att bli borta från sitt arbete, hållas isolerad eller hållas i karantän. Dagpenning betalas också till vårdnadshavaren för ett barn under 16 år vid smittsam sjukdom om barnet har förordnats att stanna hemma på grund av en smittsam sjukdom och vårdnadshavaren därför inte kan förvärvsarbeta.

Sjukdagpenning och specialvårdspenning

Dagpenningsperioder enligt sjukförsäkringslagen är arbetspensionsgrundande. Pensionen tillväxer också på basis av donationsdagpenning som är jämförbar med sjukdagpenningen och som har betalats med stöd av lagen om avskiljande av mänskliga organ och vävnader för medicinska ändamål. Dessa fastställs på samma sätt som sjukdagpenningen.

Förmånsgrundande inkomst

Förmånsgrunden för sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen är årsbaserad. Dagsinkomsten fås genom att arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen divideras med 300.

När den intjänade pensionen räknas ut beaktas 65 procent av den förmånsgrundande inkomsten för den del som dagpenningen har betalats till arbetstagaren själv. När inkomsten för återstående tid fastställs, beaktas den förmånsgrundande inkomsten till fullt belopp.

Partiell sjukdagpenning uppgår till hälften av sjukdagpenningens belopp. Då är förmånsgrunden för partiell sjukdagpenning hälften att den fulla förmånsgrunden.

Förmån som bestämts på basis av en föregående förmån

Dagpenningen enligt sjukförsäkringen kan fastställas enligt någon annan tidigare social förmån. Då finns det egentligen ingen inkomst som grund för sjukdagpenningen. När FPA räknar ut sjukdagpenningens belopp, måste FPA ändå alltid reda ut den arbetsinkomst som ligger till grund för sjukdagpenningen, för att få reda på om uträkning på basis av arbetsinkomsterna eller på basis av den föregående förmånen ger högre dagpenning.

FPA kan således meddela den egentliga arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen, som beräkningen av förmånen skulle ha baserat sig på om det inte hade funnits någon föregående förmån. Som förmånsgrund används alltså också i dessa fall arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen. Vid avsaknad av arbetsinkomst tillväxer det inte någon pension för en sådan sjukdagpenningsperiod.

Sjukdagpenning som beviljas som fortsättning på en period med grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa och till samma belopp som de, beaktas i inkomsten för återstående tid till beloppet 1 456,68 euro per månad (enligt 2018 års nivå). Men om det i sådana fall finns en inkomstgrund, används den i första hand både i den intjänade pensionen och i pensionen för återstående tid.

Om även en föregående förmån fastställs enligt sjukförsäkringslagen, används som grund för en senare förmån grunden för den föregående förmånen.

Arbetsinkomsten är primär förmånsgrund

Arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen används alltid som förmånsgrund, när det är möjligt att räkna ut en sådan inkomst. Också i de fall där sjukdagpenning beviljas till beloppet av minimidagpenning kan det finnas arbetsinkomster i bakgrunden.

Om arbetsinkomsten är så liten att sjukdagpenning beviljas som minimidagpenning och betalningen av minimidagpenningen börjar efter 55 sjukdagar, betalar FPA under de 55 första dagarna dagpenning enligt arbetsinkomsterna. I sådana fall har sjukdagpenningen ingen nedre gräns. Då använder man som förmånsgrund för hela sjukdagpenningsperioden den arbetsinkomst som förmånen uträknades på första gången, både för de 55 första dagarna och tiden efter det.

Om arbetsvillkoret inte uppfylls under tre månader innan sjukdagpenningsperioden börjar, räknar FPA inte ut någon arbetsinkomst för de 55 första dagarna. Förmånsgrund saknas, och då tillväxer det inte heller någon pension.

Pensionstillväxten

Pensionen tillväxer på basis av den förmån som personen har haft rätt till. Exempelvis LITA-förmån (trafik- och olycksfall) beviljas ofta i efterskott och under väntetiden har FPA betalat sjukdagpenning. Om perioden med sjukdagpenning redan har anmälts till registret, ska den strykas och i stället anmäls den pensionsgrundande LITA-perioden till registret.

Om sjukdagpenningen är större än LITA-förmånen, kan FPA betala den försäkrade skillnaden mellan sjukdagpenningen och LITA-förmånen. Denna del av sjukdagpenningen är pensionsgrundande.

Om arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid, kan sjukdagpenning betalas till arbetsgivaren. Dagpenningen är pensionsgrundande till den del som dagpenning har betalats till arbetstagaren själv, om dagpenningen överstiger den lön som arbetsgivaren har betalat för samma tid. Pensionen tillväxer då för den del som betalats till personen själv av den förmånsgrundande inkomst som motsvarar den andel av den fulla dagpenningen som betalats till personen själv.

Mera

Vem som får sjukdagpenningen för den tid då arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjukdomstid inverkar på pensionstillväxten. Om dagpenningen har betalats till arbetsgivaren och arbetsgivaren betalar hela lönen till arbetstagaren för denna tid, tillväxer pensionen normalt på basis av lönen enligt de intjäningsprocenter som gäller för arbetsinkomst.

Om däremot dagpenningen för tiden med sjuklön har betalats i sin helhet till arbetstagaren och arbetsgivaren betalar endast den del av lönen som överstiger sjukdagpenningen, tillväxer pensionen enligt intjäningsprocenten för arbetsinkomst för den del av lönen som överstiger sjukdagpenningen och med 1,5 procent av de inkomster som utgör grund för sjukdagpenningen.

Dagpenning vid smittsam sjukdom

Tiden med dagpenning enligt lagen om smittsamma sjukdomar ger arbetspensionstillväxt fr.o.m. 1.3.2017. Dagpenning vid smittsam sjukdom Dagpenning vid smittsam sjukdom ersätter inkomstbortfall om den försäkrade för att förhindra spridningen av en smittsam sjukdom har förordnats att bli borta från sitt arbete, hållas isolerad eller hållas i karantän.

Dagpenningens belopp är en tjugofemtedel av månadsinkomsten. Om det inte läggs fram någon tillförlitlig utredning om inkomstbortfallet, bestäms dagpenningen vid smittsam sjukdom utgående från den lön som personen har fått omedelbart innan hen har förordnats att bli borta från förvärvsarbetet.

För företagare är dagpenningen vid smittsam sjukdom en trehuhdradedel av företagarens årsarbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare som gäller när rätten till förmånen uppstår.

Förmånsgrundande inkomst

Dagpenningen vid smittsam sjukdom bestäms utifrån den inkomste av ett anställnings- eller tjänsteförhållande som personen skulle få, om hen inte med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar hade förordnats att bli borta från sitt arbete, hållas isolerad eller hållas i karantän.

Förmånsgrunden för sjukdagpenningen är årsbaserad. Dagsinkomsten erhålls genom att dividera arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen med 300.

Vid beräkning av den intjänade pensionen beaktas 65 procent av den förmånsgrundande inkomsten till den del dagpenningen har betalats till personen själv. Vid fastställande av inkomst för återstående tid beaktas den förmånsgrundande inkomsten till fullt belopp.

Pensionstillväxten

Pension tillväxer på basis av dagpenningen till den del som dagpenningen har betalats till personen själv.

LITA-förmåner

Förmånsgrundande inkomst

Som förmånsgrundande inkomst används det utbetalda förmånsbeloppet före avdrag av skatt. Olycksfallsdagpenning och ersättning för inkomstbortfall med stöd av trafikförsäkringslagen ersätter fullt inkomstbortfall. Sålunda är beloppet på en betald förmån samma som grunden som använts som förmånsgrund. Eventuell dröjsmålsförhöjning på det betalda beloppet beaktas inte.

Den som anmäler LITA-förmåner anmäler direkt det utbetalda förmånsbeloppet under det aktuella året och då behöver beloppet inte längre ändras till dagsbelopp.

Beloppet av en förmån med stöd av olycksfallsförsäkringen tas som grund för pensionen till det belopp som förmånen fastställdes till första gången. Indexjusteringar av en förmån som betalas ut beaktas inte.

Löpande ersättningar för inkomstbortfall med stöd av trafikförsäkringen kan grunda sig på en trafikskada som har inträffat tiotals år tidigare. I trafikförsäkringen kan indexjusteringar inte avskiljas från beloppet av en utbetald förmån. Därför beaktas ersättningar för inkomstbortfall med stöd av trafikförsäkringen med indexjusteringar.

Om en skadad persons arbetsförmåga är nedsatt i mindre grad än 100 procent, minskas utbetalningen av en förmån i motsvarande grad. Förmånsbeloppet lämpar sig också då som grund för pensionen. Beloppet av en förmån som har betalats till den skadade själv används som förmånsgrund också när LITA-anstalten har betalat en del av förmånen till arbetsgivaren eller förmånen har minskats till följd av egen medverkan.

För tid med dagpenning eller ersättning för inkomstbortfall med stöd av olycksfallsförsäkringslagen, trafikförsäkringslagen eller lagen om olycksfall i militärtjänst beaktas vid uträkningen av den intjänade pensionen 65 procent av den förmånsgrundande inkomsten, dvs. i detta fall av förmånsbeloppet.

När inkomsten för återstående tid fastställs, beaktas den förmånsgrundande inkomsten till 100 procent.

Även om man vid avdragen av de primära förmånerna endast beaktar ersättningen som baserar sig på en egen skada, finns något sådant krav inte för intjäning av pension för oavlönade perioder. Exempelvis om ersättning för inkomstbortfall betalas åt en mamma som tar hand om ett barn som skadats i trafiken tjänar mamman in pension för denna ersättning.

Pensionstillväxten

Pension tillväxter på basis av ersättning för inkomstbortfall enligt

trafikförsäkringslagen
arbetstagarens försäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar
lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar
lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom
lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag
företagarens försäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

Ersättning för inkomstbortfall enligt försäkringarna för fritiden enligt olycksfallsbestämmelserna ger inte pensionstillväxt. Sådana är

försäkringarna för fritiden för arbetstagare och
försäkringarna för fritiden för företagare och deras familjemedlemmar
OFLA-försäkringen för fritiden.

Pension tillväxer inte heller på basis av den helt frivilliga utvidgade elevförsäkringen (för teorilektioner vid arbetspraktik, raster och skolresor).

Mera

Lagstiftningen om FPA ändrades 1.1.2015 så att sjukförsäkringsförmånerna också samordnas med ersättningar för inkomstbortfall enligt företagares försäkring för arbetstiden enligt olycksfallsförsäkringen, om arbetsoförmågan inträder år 2015 eller senare. Därför började arbetspension tillväxa också under tiden med ersättning för inkomstbortfall enligt företagares frivilliga försäkring för arbetstiden.

Om arbetsgivaren betalar en skadad person lön för sjukdomstid, men LITA-dagpenningen är större än lönen, betalas den överstigande delen till den skadade själv. Då tillväxer pension av den delen av dagpenningen som betalas till den skadade. I olycksfallsförsäkringen är en sådan situation möjlig endast när dagpenningen fastställs på basis av årsarbetsinkomsten.

Ersättning för inkomstbortfall kan med stöd av trafikförsäkringen fortsätta temporärt längre än ett år utan att den ändras till pension. Därför kan pension på basis av ersättningar för inkomstbortfall med stöd av trafikförsäkringen tillväxa för längre tid än ett år. Om rätt till arbetspension föreligger för samma tid, förhindrar det naturligtvis intjäning av pension. Trafikförsäkringsbolagen meddelar trots detta uppgifterna om dagpenningens utbetalning till intjäningsregistret.

Exempel: Arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid

råkar ut för ett olycksfall i arbetet 28.2
är fullt arbetsoförmögen fram till 11.5.

Arbetsgivaren betalar A lön för sjukdomstid för sex veckor. Olycksfallsförsäkringsanstalten ersätter då arbetsgivaren för ett belopp som motsvarar olycksfallsdagpenningen, dock högst beloppet av den utbetalda lönen. Efter det, alltså 12.4–11.5, betalar olycksfallsförsäkringsanstalten A en dagpenning, uträknad på basis av A:s stabiliserade årsinkomst.

Olycksfallsförsäkringen är primär i förhållande till andra förmånssystem. Eftersom beloppet på A:s olycksfallsdagpenning överstiger beloppet på sjukdagpenningen, betalar FPA ingen sjukdagpenning.

A tjänar in pension för följande perioder:

Lön för sjukdomstid: 1.3–11.4.

Olycksfallsdagpenning beräknad på basis av årsarbetsinkomsten: 12.4–11.5.

Exempel: Arbetsgivaren betalar inte lön för sjukdomstid och olycksfallsförsäkringsanstalten betalar regressbelopp till FPA

råkar ut för ett olycksfall i arbetet fredagen 28.2
är fullt arbetsoförmögen fram till söndagen 11.5.

Undantagsvis betalar arbetsgivaren B ingen lön för sjukdomstid. Eftersom ersättningen från olycksfallsförsäkringsanstalten dröjer, betalar FPA efter självrisktiden på 9 vardagar sjukdagpenning till B för perioden 12.3–10.5 enligt den inkomst som har fastställts i beskattningen.

När olycksfallsförsäkringsanstalten har fattat sitt beslut betalar anstalten ett regressbelopp till FPA. Eftersom beloppet av B:s olycksfallsdagpenning överstiger sjukdagpenningens belopp, betalar olycksfallsförsäkringsanstalten den del som motsvarar sjukdagpenningen till FPA och den del som överstiger sjukdagpenningen till den skadade. Olycksfallsförsäkringsanstalten betalar förmånen fr.o.m. dagen efter olycksfallet.

Olycksfallsdagpenningen för de fyra veckor som följer på olycksfallet är lika stor som dagslönen, beräknad enligt inkomsterna för de fyra veckor som föregått olycksfallet. Efter det, dvs. 29.3–11.5, räknas olycksfallsdagpenningen utgående från B:s stabiliserade årsinkomst.
Även om förmånerna till B har betalats med stöd av olika förmånssystem, blir slutresultatet att pensionen tillväxer på basis av den förmån som personen har haft rätt till. Då tillväxer pensionen på basis av antalet dagar med olycksfallsersättning och förmånsgrunden.

Olycksfallsdagpenning som beräknats på basis av inkomsterna för 4 veckor: 1.3–28.3.

Olycksfallsdagpenning beräknad på basis av årsarbetsinkomsten: 29.3–11.5.

Exempel: Inkomsten som sjukdagpenningen grundar sig på är större än den inkomst som olycksfallsdagpenningen grundar sig på

räkar ut för ett olycksfall i arbetet 28.2.
är fullt arbetsoförmögen till söndagen 11.5

Arbetsgivaren betalar C sjuklön för de sex första veckorna (1.3–11.4). Olycksfallsförsäkringsanstalten ersätter då arbetsgivaren för ett belopp som motsvarar olycksfallsdagpenningen, dock högst till beloppet av den utbetalda lönen.

Olycksfallsdagpenningen för de fyra veckor som följer på olycksfallet är lika stor som dagslönen, beräknad enligt inkomsterna för de fyra veckor som föregått olycksfallet. Fr.o.m. 29.3 bestäms olycksfallsdagpenningen enligt C:s stabiliserade årsarbetsinkomst.

Eftersom C under föregående år har förtjänat bättre än på sin senaste arbetsplats, blir beloppet av dagpenningen när den räknas på basis av årsarbetsinkomsten större än den sjuktidslön som arbetsgivaren har betalat. Olycksfallsförsäkringsanstalten betalar då till C själv under tiden 29.3–11.4 den del av olycksfallsdagpenningen som överstiger sjuktidslönen.

Dessutom överstiger beloppet av C:s sjukdagpenning, beräknad på basis av den i beskattningen fastställda inkomsten, undantagsvis olycksfallsdagpenningens belopp. FPA betalar därför till C i sjukdagpenning den del som överstiger olycksfallsdagpenningen.

Pension tjänas in för alla perioder:

Lön för sjukdomstid: 1.3–11.4.

Sjukdagpenningens andel (den del som överstiger sjuktidslönen, efter självrisktiden): 12.3–28.3.

Olycksfallsdagpenningens andel (den del som överstiger sjuktidslönen): 29.3–11.4.

Olycksfallsdagpenning: 12.4–11.5.

Sjukdagpenningens andel (den del som överstiger olycksfallsdagpenningen): 29.3–11.5