Telp.fi Työeläkelakipalvelu
På Svenska Kirjaudu sisään
Suoritetaan toimintoa
  • Etuudet
  • Vakuuttaminen
  • Rahoitus ja
    kustannustenjako
  • Käsittely ja
    muutoksenhaku
  • Kansainväliset
    asiat
  • Rekisteri- ja
    tietopalvelut

    Tämä sisältö on tarkoitettu vain eläkelaitosten käyttöön

    Kirjaudu sisään Sulje
  • Yleiskirjeet
    1962-2005
Valikko
  • På Svenska
  • Kirjaudu sisään
    • Etusivu
    • Etuudet
    • Vakuuttaminen
    • Rahoitus ja kustannustenjako
    • Käsittely ja muutoksenhaku
    • Kansainväliset asiat
    • Rekisteri- ja tietopalvelut

      Tämä sisältö on tarkoitettu vain eläkelaitosten käyttöön

      Kirjaudu sisään Sulje
    • Yleiskirjeet 1962-2005
    Suoritetaan toimintoa
    • Etuudet
    • Vanhuuseläke
    • Vanhuuseläkkeen määrä
    • Uppskovsförhöjning i ålderspensionen efter åldersklassens lägsta pensionsålder

    Uppskovsförhöjning i ålderspensionen efter åldersklassens lägsta pensionsålder

    Voimassa 01.06.2017 - 11.12.2019

    Soveltamisohje, Julkaisuaika 06.03.2018 Julkisuus: Julkinen, ETK

    • Toiminnot
      • Tulosta
      • Sisällys
        • Historia
          • Asiakirjat voimassaoloajan mukaan
          • 01.01.2021 - toistaiseksi
          • 21.10.2019 - 31.12.2020
          • 01.06.2017 - 11.12.2019
          • 01.01.2017 - 31.05.2017
          • 28.04.2015 - 02.05.2017
          • 28.04.2015 - 02.05.2017
        • Aiheeseen liittyvät
          • Lait, asetukset ja perusteet
            • ArPL 12 § Ålderspensionens belopp
            • FöPL 9 § Ålderspensionens belopp
            • LFöPL 32 § Ålderspensionens belopp
            • SjPL 11 § Ålderspensionens belopp
            • OffPL 12 § Ålderspensionens belopp
            • Lag om pensionsstöd
          • Soveltamisohje
            • Rätt till ålderspension efter partiell förtida ålderspension
            • Ålderspensionens belopp efter partiell förtida ålderspension
            • Hur partiell förtida ålderspension räknas
            • Rätt till ålderspension i åldersklassens lägsta pensionsålder och efter det
            • Rätt till ålderspension efter partiell förtida ålderspension

      Muutokset edelliseen

      Anvisningen har kompletterats med att man inte har rätt till uppskovsförhöjning under tiden med pensionsstöd.

      Pensionsanstalten räknar en uppskovsförhöjning på 0,4 procent för varje månad som personen skjuter upp sin första ålderspension efter den kalendermånad som följer på den då åldersklassens lägsta pensionsålder uppnås. En person får uppskovsförhöjning oberoende av om han eller hon arbetar.

      Uppskovsförhöjningen räknas till och med den första ålderspensionen

      Uppskovsförhöjningen räknas för alla anställningar och all företagarverksamhet till och med den första ålderspension som beviljas från den privata eller offentliga sektorn. Det räcker med att personen tar ut en ålderspension enligt arbetspensionslagarna för att personen inte längre ska ha rätt till uppskovsförhöjningen.

      Till vilken pension hänför sig uppskovsförhöjningen?

      Med uppskovsförhöjningsprocenten höjs hela den pension som tjänats in till och med slutet av månaden som föregår den när den första ålderspensionen börjar.

      En pension som börjar efter den första ålderspensionen kan uppskovsförhöjas endast om den första ålderspensionen har en uppskovsförhöjning.

      Hur fastställs uppskovstiden?

      Uppskovstiden räknas från och med början av den kalendermånad som följer på den då åldersklassens lägsta pensionsålder har uppnåtts till och med slutet av den kalendermånad som föregår den första ålderspensionen.

      Uppskovstiden för pension som börjat efter den första ålderspensionen är den samma som i den första pensionen.

      Uppskovstiden räknas från åldersklassens lägsta ålder för ålderspension, även om personen har rätt till ålderspension vid någon annan ålder än åldersklassens lägsta pensionsålder. Uppskovstiden räknas från och med åldersklassens lägsta pensionsålder även då anställningen eller företagarverksamheten börjar efter åldersklassens lägsta pensionsålder.

      Vilka pensioner utgör hinder för uppskovsförhöjningen?

      Uppskovsförhöjningen hindras av pensioner enligt arbetspensionslagarna, även t.ex. militärpension. Partiell ålderspension och deltidspension är inte hinder för uppskovsförhöjningen.

      Även lantbruksföretagarnas avträdelsestöd hindrar uppskovsförhöjningen. Man har inte rätt till uppskovsförhöjningen även om utbetalningen av avträdelsestödet har avbrutits eller avträdelsestödet har lämnats vilande. Väntande avträdelsestöd är inte ett hinder för uppskovsförhöjning.

      En löpande pension är ett hinder för uppskovsförhöjningen enligt 2017 års bestämmelser oberoende av när den första pensionen har börjat. Om den första ålderspensionen har börjat till exempel före år 2005, har arbetstagarna inte rätt till uppskovsförhöjningen för andra anställningar.

      Man har inte rätt till uppskovsförhöjning under tid med invalidpension

      Invalidpension som har börjat före år 2005 ändras till ålderspension i 65 års ålder. Ålderspensionen räknas inte med uppskovsförhöjning då när invalidpension ändras till ålderspension, även om invalidpensionen ändras till ålderspension senare än i åldersklassens lägsta pensionsålder. Uppskovsförhöjningen kan räknas från att åldersklassens lägsta pensionsålder har uppnåtts endast till och med att den första ålderspensionen eller invalidpensionen börjar.

      Om invalidpension upphör efter åldersklassens lägsta pensionsålder innan invalidpensionen ändras till ålderspension, avdras den tid som invalidpension betalats från uppskovstiden. Perioder med invalidpension avdras från uppskovstiden på samma sätt som perioder med arbetslöshetsförmåner.

      Vilka pensioner hindrar inte uppskovsförhöjningen?

      Uppskovsförhöjningen hindras inte av:

      • partiell ålderspension
      • deltidspension
      • pensioner som inte är pensioner enligt arbetspensionslagarna, till exempel ledamotspensioner och anpassningspensioner för riksdagsledamöter, idrottspensioner och extra konstnärspensioner
      • pensioner som betalas från utlandet, eftersom det inte särskilt fastställts bestämmelser om hur utländsk pension ska jämställas med pensioner som beviljats enligt arbetspensionslagarna
      • ålderspension som betalats som engångsbetalning.

      Mera

      Den högre intjäningsprocenten på 4,5 procent för personer över 63 år ersatte i 2005 års pensionsreform den tidigare uppskovsförhöjningen från 65 års ålder. I 2017 års reform ersätts tillväxtprocenten på 4,5 procent av den uppskovsförhöjning som ska räknas efter att pensionsåldern uppnåtts. Vid sidan av pension var intjäningsprocenten ändå 1,5 procent i stället för 4,5 procent och uppskovsförhöjningen enligt 2017 års bestämmelser får man inte om någon pension börjat.

      Exempel: Uppskovsförhöjningen i ett fall med flera anställningar

      Uppskovsförhöjningen räknas på den pension som tjänats in till och med det att den första ålderspensionen börjar. Om en annan anställning fortsätter efter att den första ålderspensionen börjar, räknas uppskovsförhöjningen för den fortsatta anställningen till och med att den första ålderspensionen börjar.

      Uppskovsförhöjningen som räknats för en anställning som börjat före den första ålderspensionen och som fortsätter efter att ålderspensionen börjat, beviljas samtidigt som pensionen som intjänats för denna anställning beviljas.

      Exempel: Uppskovsförhöjningen i ett fall med flera anställningar 

      • Lägsta pensionsålder 64 år
      • Pension från anställning 1 vid 64 år och 6 månader
      • Pension från anställning 2 vid 65 år och 6 månader

      Anställning 1:

      Intjänad pension vid 64 år och 6 månader: 1 000 euro/mån
      Uppskovsförhöjning: 1 000 euro/mån x 0,4 % x 6 mån = 24 euro/mån
      Pension 1 024 euro/mån (x livslängdskoefficienten)

      Anställning 2:

      Intjänad pension vid 64 år och 6 månader: 500 euro/mån
      Intjänad pension efter att den första pensionen beviljats: 20 euro/mån
      Uppskovsförhöjning 500 euro/mån x 0,4 % x 6 mån = 12 euro/mån
      Pension 512 euro/mån + 20 euro/mån = 532 euro/mån (x livslängdskoefficienten)

      Man får ingen uppskovsförhöjning för arbetslöshetstid

      En person har inte rätt till uppskovsförhöjningen för samma tid som personen har fått arbetslöshetsförmån dvs.

      • inkomstrelaterad dagpenning
      • grunddagpenning
      • arbetsmarknadsstöd.

      Man har inte rätt till uppskovsförhöjning som betalas på basis av arbetspensionslagarna för samma tid som pensionsstöd betalas.

      Mera

      Pensionsstöd som har börjat 1.6.2017 eller senare under år 2017 registreras med begynnelsedatumet 1.1.2017. Det här beror på det att pensionsstödet och arbetsmarknadsstödet meddelas med samma pensionsslag och i oavlönade tider ersätter samma pensionsslag som uppgetts för samma år en uppgift som meddelats tidigare för samma år. Om det inte var tvunget att registrera begynnelsedatumet till årets första dag, skulle det i registret inte efter meddelandet av pensionsstödet finnas uppgifter från årets början om arbetsmarknadsstödtider, som kan behövas vid en eventuell senare beräkning av invalidpension.

      Om FPA senare korrigerar pensionsstöds- och arbetsmarknadsstödsperioder för år 2017, kan det med anledning av ett tvingat begynnelsedatum för pensionsstöd senare komma överlappande eller bristfälliga uppgifter i registret. Det är därför skäl för pensionsanstalten att kontrollera arbetsmarknadsstödsuppgifterna för år 2017, om personen efter år 2017 vid ansökan om invalidpension anger att han eller hon får pensionsstöd.

      Man har inte heller rätt till uppskovsförhöjning för en tid för vilken jämkad arbetslöshetsdagpenning betalats.

      Arbetslöshetsförmån som betalats från utlandet hindrar inte en uppskovsförhöjning.

      Dagar med arbetslöshetsförmån som betalats efter månaden när ålderspensionsåldern uppnås omvandlas vid beräkningen av pension till fulla månader enligt följande:

      • Dagar med inkomstrelaterad dagpenning som meddelats av arbetslöshetskassan omvandlas till fulla månader genom att dividera dem med 21,5.
      • Arbetslöshetsförmåner som meddelats av FPA omvandlas till fulla månader genom att dividera arbetslöshetsförmånstiden efter månaden när pensionsåldern uppnås med 30.

      Endast fulla arbetslöshetsmånader minskar på uppskovsförhöjningen.

      Mera

      Arbetslöshetskassorna meddelar betalningsdagarna för den inkomstrelaterade dagpenningen. FPA uppger hur länge grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet betalats som kalenderperioder.

      Exempel: Hur tiderna med inkomstrelaterad dagpenning dras av uppskovstiden

      • Födelseår 1954
      • Åldersklassens lägsta pensionsålder 63 år
      • Arbetslöshetskassan meddelar att inkomstrelaterad dagpenning betalats i 100 dagar från och med början av den månad som följer på den då 63 års ålders uppnås
      • Pensioneras vid 65 års ålder

      Uppskovsförhöjning:

      100 / 21,5 = 4 mån 14 dagar --> 4 mån dras av
      Uppskovstiden 24 mån – 4 mån = 20 mån
      Uppskovsförhöjning 20 mån x 0,4 % = 8 %

      Exempel: Hur tiderna med arbetslöshetsförmåner som meddelats av FPA dras av uppskovstiden

      • Födelsetid 20.8.1954
      • Åldersklassens lägsta pensionsålder 63 år, uppnås 20.8.2017
      • Arbetsmarknadsstöd 10.7–30.9.2017
      • Pensioneras vid 65 års ålder

      Från uppskovsförhöjningstiden avdras den arbetsmarknadsstödstid som pågår efter månaden när åldersklassens lägsta pensionsålder uppnåtts.

      1.9–30.9 = 30 dagar --> 1 mån dras av

      Uppskovstid 24 mån – 1 mån = 23 mån
      Uppskovsförhöjning 23 mån x 0,4 % = 9,2 %

      Uppskovsförhöjningen för dem som fötts före år 1954

      För personer som fötts före år 1954, som inte har en löpande arbetspension, beräknas uppskovsförhöjningen på följande sätt:

      • För personer födda 1949–1953 höjs pensionen enligt 2017 års regler med 0,4 procent för varje månad som pensionens begynnelsetidpunkt skjuts upp efter 1.1.2017. Uppskovsförhöjningen räknas på all den pension som tjänats in till och med det att den första pensionen börjar.
      • För personer födda 1940–1948 höjs ålderspensionen med 0,4 procent för varje månad som ålderpensionens begynnelsetidpunkt skjuts upp från och med början av den månad som följer på den som 68 års ålder uppnås. Uppskovsförhöjningen räknas på den pension som tjänats in till och med slutet av den månad när 68 års ålder uppnås.
      • För personer födda år 1939 och före 1939 höjs ålderspensionen med 0,6 procent för varje månad som ålderpensionens begynnelsetidpunkt skjuts upp från och med början av den månad som följer på den som 65 års ålder uppnås. Uppskovsförhöjningen räknas på den pension som tjänats in till och med slutet av den månad när 65 års ålder uppnås. Om en ny anställning under pensionen har börjat år 2005 eller efter år 2005, räknas uppskovsförhöjningen som för personer födda 1940–1948.
      • Personer födda år 1939 eller före år 1939 som omfattats av KomPL har inte rätt till uppskovsförhöjning.

      För personer födda 1954 eller senare räknas uppskovsförhöjningen i sin helhet enligt 2017 års regler.

      Exempel: Uppskovsförhöjningen för en person född år 1952

      • Födelsetid 15.6.1952
      • Pensioneras vid 68 års ålder

      Pension tjänas in med 4,5 procent från och med början av den månad som följer på den när 63 års ålder uppnås till och med slutet av år 2016. Från och med början av år 2017 tillväxer pension med 1,5 procent och tiden med uppskovsförhöjning räknas från och med början av år 2017.

      Uppskovsförhöjningen på 16,8 procent räknas på all pension som tjänats in till och med 68 års ålder.

      Exempel: Uppskovsförhöjning för en person född 1947 som har en anställning som fortsätter efter år 2017

      För en person som är född före år 1949 beräknas uppskovsförhöjningen före år 2017 för varje anställning till och med pensionens begynnelse. Från och med början av år 2017 har personen inte rätt till uppskovsförhöjning, om ålderspension beviljats från någon anställning.

      Jaa
      Säädöspalvelu
      • Säädökset, perusteet,
        oikeustapaukset, indeksit ja
        rahamäärät
      Yhteistyöryhmät
      • Yhteistyöryhmien asiakirjat
        Tämä sisältö on tarkoitettu vain eläkelaitosten käyttöön
        Kirjaudu sisään Sulje
      Oppaat ja kertoimet
      • Oppaat
      • Kerrointaulukkohaku
      Apua
      • Kysy asiantuntijalta
        Tämä sisältö on tarkoitettu vain eläkelaitosten käyttöön
        Kirjaudu sisään Sulje
      • Käyttöohjeet
      • Sanasto
      Työeläkelakipalvelu
      • Yhteystiedot
      • Palaute
      • Käyttöehdot ja saavutettavuusseloste
      • © Eläketurvakeskus