Muutokset edelliseen

Ålderskriteriet för invalidpension

Invalidpension kan beviljas en pensionssökande som har

• fyllt 17 år men
• inte har uppnått den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass.

Det förutsätter att pensionssökanden uppfyller kriterierna för att få invalidpension.

Enligt arbetspensionslagarna inom den privata sektorn beviljas invalidpension inte den som har blivit arbetsoförmögen vid den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass eller därefter.

Mera

Förutsättningar för beviljande av invalidpension enligt den allmänna definitionen av arbetsoförmåga

Invalidpension kan beviljas förutsatt att

• arbetstagarens arbetsförmåga på grund av sjukdom, lyte eller skada har nedsatts med minst två femtedelar och
• arbetsoförmågan har fortgått eller bedöms fortgå i minst ett år utan avbrott.

Tiden på ett år räknas från arbetsoförmågans början.

När det bedöms i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt beaktas arbetstagarens återstående förmåga att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant tillgängligt arbete som han eller hon skäligen kan förutsättas utföra.

När skäligheten bedöms beaktas

• pensionssökandens utbildning
• tidigare verksamhet
• ålder
• boningsort och
• andra därmed jämförbara omständigheter.

För beviljande av invalidpension räcker det inte att pensionssökanden har blivit oförmögen att utföra sitt tidigare arbete. Den allmänna definitionen av arbetsoförmåga utgår från att även om en pensionssökande inte längre klarar av att utföra sitt tidigare arbete kan pensionssökanden ta emot annat arbete som han eller hon skäligen kan förutsättas utföra.

Avgörandet om invalidpension grundar sig på medicinsk utredning

Ett beslut om invalidpension grundar sig alltid på en sådan bedömning av i vilken mån funktionsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom som baserar sig på medicinska undersökningar och undersökningsresultaten.

Det avgörande är

• symtomens samverkan med avseende på pensionssökandens funktionsförmåga och
• funktionsförmågans förhållande till de krav som pensionssökandens eget arbete eller sådana arbeten som pensionssökanden skäligen kan förutsättas utföra ställer.

Mera

Bedömningen av arbetsförmågan och rehabiliteringsmöjligheterna utgår från utredningar om pensionssökandens hälsotillstånd. Pensionssökanden ska lämna pensionsanstalten ett läkarutlåtande om sitt hälsotillstånd som innehåller en vård- och rehabiliteringsplan.

Ingen vård- eller rehabiliteringsplan förutsätts om

• den sökande konstateras vara bestående arbetsoförmögen och pension beviljas tills vidare
• en utomlands bosatt pensionssökande beviljas en till beloppet liten pension.

Det läkarutlåtande som ska bifogas pensionsansökan är vanligen ett B-läkarutlåtande. Pensionsanstalten kan godkänna också ett annat läkarutlåtande eller en motsvarande utredning.

Pensionsanstalten kan också på egen bekostnad skaffa ett läkarutlåtande, om pensionssökanden är intagen på sjukhus eller det föreligger något annat särskilt skäl till detta.

Uppgifter i ett läkarutlåtande

Av ett läkarutlåtande ska framgå

• de sjukdomar som påverkar pensionssökandens arbetsförmåga
• klinisk status
• bedömning av pensionssökandens funktionsförmåga
• en enligt vård- och rehabiliteringsplanen angiven bedömning av om pensionssökandens arbetsförmåga kan återställas genom behandling, medicinsk rehabilitering eller yrkesinriktad rehabilitering
• symtomens konsekvenser för pensionssökandens funktionsförmåga
• en bedömning av de krav som pensionssökandens arbete ställer på hälsotillståndet och prestationsförmågan
• en bedömning av de svårigheter som pensionssökandens sjukdom orsakar pensionssökanden i arbetet.

Mera

Vad gör man om uppgifterna om hälsotillståndet är bristfälliga?

Beslut om pension kan inte tas om de uppgifter som behövs är bristfälliga. För att avhjälpa bristfälligheter kan pensionsanstalten

• sända ett bristfälligt läkarutlåtande eller en bristfällig vård- och rehabiliteringsplan till den behandlande läkaren för att kompletteras
• hänvisa pensionssökanden till företagshälsovården, om sådan står till buds och ett läkarutlåtande som fåtts på annat håll är bristfälligt
• sända pensionssökanden för att undersökas av en specialist
• sända pensionssökanden till en rehabiliteringsundersökningsenhet för utarbetande av en vård- och rehabiliteringsplan eller för en ny utredning av arbetsförmågan och rehabiliteringsmöjligheterna
• skaffa kopior av befintliga sjukjournaler.

I vissa fall kan pensionssökanden beviljas rehabiliteringsstöd för den tid en vård- och rehabiliteringsplan utarbetas. Detta förutsätter att pensionssökanden är arbetsoförmögen och att arbetsoförmågan bedöms fortgå i minst ett år.

Mera

Avgörandet ofta uppenbart utgående från den medicinska utredningen

I praktiken kan en stor del av pensionsansökningarna avgöras direkt utgående från den medicinska utredningen. Att utreda de sociala omständigheterna är onödigt om sjukdomen, lytet eller skadan i fråga med all sannolikhet orsakar sökanden arbetsoförmåga i enlighet med arbetspensionslagarna.

När det inte går att fatta beslut om en pensionsansökan enbart utgående från den medicinska utredningen, ska i arbets- och rehabiliteringsbedömningen beaktas de i definitionen av arbetsoförmåga angivna sociala faktorerna, dvs.

• pensionssökandens utbildning
• tidigare verksamhet
• ålder
• bosättningsort och
• andra därmed jämförbara omständigheter.

Pensionsanstalten skaffar de uppgifter som behövs, om det i samband med pensionsansökan inte har framlagts en tillräcklig utredning om de sociala omständigheterna, såsom pensionssökandens arbete.

Sociala faktorer som beaktas vid avgörandet om invalidpension

När det inte går att fatta beslut om en pensionsansökan enbart utgående från den medicinska utredningen, ska i arbets- och rehabiliteringsbedömningen beaktas de i definitionen av arbetsoförmåga angivna sociala faktorerna, dvs.

• pensionssökandens utbildning
• tidigare verksamhet
• ålder
• boningsort och
• andra därmed jämförbara omständigheter.

Om arbetsförmågan varierar, beaktas personens årliga arbetsinkomster.

Hur inverkar utbildning, tidigare verksamhet och ålder på prövningen av rätten till invalidpension?

En bred och mångsidig grundutbildning och arbetserfarenhet ger vanligen pensionssökanden möjlighet att övergå till nya uppgifter.

En ung pensionssökande kan i allmänhet omplaceras i nya uppgifter även om utbildningsbakgrunden och arbetserfarenheten är knappa.

En äldre pensionssökande förutsätts vanligen inte övergå till nya uppgifter, om pensionssökanden har snäv utbildning eller yrkesfärdighet i en specialbransch. Detsamma gäller om pensionssökanden har arbetat länge i samma uppgift.

Mera

Hur inverkar boningsort och till buds stående arbete på prövningen av rätten till invalidpension?

På bedömningen av rätten till pension inverkar

• pensionssökandens boningsort
• det till buds stående arbetet på boningsorten eller i närområdet
• pensionssökandens faktiska möjligheter att få arbete.

Det till buds stående arbetet måste i allmänhet finnas på pensionssökandens egen boningsort eller i närområdet.

Växlingarna i arbetskonjunkturen borde inte få påverka bedömningen av det till buds stående arbetet.

En ung pensionssökande kan vanligen förutsättas ta emot ett arbete utanför sin boningsort eller dess närområde.

Mera

En äldre pensionssökande förutsätts vanligen inte flytta till en främmande ort.

Vid bedömningen av rätten till pension ska inte beaktas sådant arbete som pensionssökanden saknar faktiska möjligheter att få med hänsyn till pensionssökandens ålder, utbildning och tidigare arbetserfarenhet.

Vid bedömningen av rätten till pension kan inte förutsättas att det på orten finns en lämplig ledig arbetsplats med avseende på pensionssökandens arbetsförmåga. Det räcker med att det på arbetsmarknaden överlag finns arbete som lämpar sig för pensionssökanden.

Säkerställ att möjligheterna till arbetsarrangemang på sökandens arbetsplats har utretts

Innan pensionsanstalten fattar ett pensionsbeslut ska pensionsanstalten försäkra sig om att man på pensionssökandens arbetsplats har rett ut möjligheterna till att anpassa arbetsuppgifterna till pensionssökandens arbetsförmåga. På arbetsplatsen bör man också reda ut möjligheterna till deltidsarbete.

Vanligen framgår arbetsarrangemangen på pensionssökandens arbetsplats av blanketten ETK 7111r med arbetsgivarens beskrivning av pensionssökandens arbete.

Mera

Säkerställ att möjligheterna till arbetsarrangemang i sökandens företagsverksamhet har utretts

För företagare utreds om företagaren kan fortsätta arbeta genom ändring av exempelvis produktionen, arbetsförhållandena eller arbetsfördelningen. I detta fall ska skälighetsaspekterna beaktas.

Sakkunnigläkarens ställning vid pensionsavgöranden

Sakkunnigläkarens sakkunskap är nödvändig vid avgörande av

• ärenden som gäller arbetsoförmåga
• rehabiliteringsärenden och
• andra ärenden som inbegriper medicinska frågor.

En eller flera sakkunnigläkare deltar tillsammans med andra sakkunniga i beslutsberedningen som en del av pensionsanstaltens beslutsprocess. Sakkunnigläkarna har vanligen lång erfarenhet av att bedöma arbetsförmåga och goda försäkringsmedicinska insikter.

Sakkunnigläkaren ska anteckna sin motiverade bedömning med motivering i handlingarna. En klar motivering av sakkunnigläkaren hjälper den som ska författa den slutliga beslutstexten att formulera den medicinska motiveringen.

Mera

Pensionsanstaltens sakkunnigläkare kan anteckna sin ståndpunkt i handlingarna utan att följa formkraven i fråga om rättsmedicinska intyg och utlåtanden.

Den behandlande läkaren får inte delta som sakkunnigläkare i beslutsberedningen. Pensionsanstaltens sakkunnigläkare har en annan roll och andra uppgifter än den behandlande läkaren.

Vilka är sakkunnigläkarens uppgifter vid avgörandet av rätten till invalidpension?

Sakkunnigläkaren har i uppgift att

• utifrån sin sakkunskap göra en helhetsbedömning av nedgången i pensionssökandens arbetsförmåga enligt arbetspensionslagarna och av den återstående förmågan att skaffa sig förvärvsinkomster
• ur försäkringsmedicinsk synvinkel bedöma pensionssökandens möjligheter att fortsätta arbeta
• ställa ett enskilt fall i relation till helheten och till den allmänna besluts- och rättspraxisen.

Ansökningarna om invalidpension avgörs i första hand på basis av ett försäkringsmedicinskt sakkunnigutlåtande. Sakkunnigutlåtandet grundar sig på

• en medicinsk utredning
• uppgifter om sökandens arbete
• uppgifter om de krav som arbetet ställer och
• sociala omständigheter.

Helhetsbedömningen av arbetsförmågan kan inte delas upp i en medicinsk respektive annan bedömning, utan bedömningen påverkas av såväl medicinska som andra omständigheter som anges i lagen.

Eftersom sakkunnigläkaren deltar i beslutsberedningen som en av de sakkunniga hörs ingen part separat om sakkunnigläkarens bedömning.

Hur gör man vill gränsfall, där det finns faktorer som talar för och emot invalidpension?

Om det finns lika många faktorer som talar för respektive emot beviljandet av invalidpension (gränsfall) kan man försöka träffa ett avgörande genom att

• flera sakkunnigläkare bedömer ansökan
• ansökan behandlas på ett sakkunnigläkarmöte
• ansökan behandlas på ett gemensamt möte med sakkunnigläkare och andra sakkunniga
• man skaffar en bedömning som kartlägger pensionssökandens funktionsförmåga (genom t.ex. PCA-metoden).

Vad är besvärsinstansernas avvikande avgöranden i gränsfall?

Vid bedömningen av arbetsförmågan kan sannolikt som s.k. gränsfall betraktas sådana situationer där besvärsinstanserna har träffat olika avgöranden på basis av samma utredningar. Ofta kan besluten ha avgjorts genom omröstning.

Om en besvärsinstans inom ett annat system, såsom folkpensionssystemet, redan har träffat ett avgörande har det motstridiga avgörandet förmodligen övervägts grundligt. Vid bedömningen av arbetsförmågan kan det ena systemet ha lagt mer vikt vid vissa omständigheter än det andra. Då kan det hända att instanserna i sina avgöranden har kommit fram till olika ståndpunkter.

Mera

När beviljas full invalidpension respektive delinvalidpension?

Full invalidpension beviljas om en arbetstagares arbetsförmåga har nedsatts med minst tre femtedelar.

För beviljandet av full invalidpension förutsätts dessutom att pensionssökandens inkomster har minskat med minst tre femtedelar, dvs. med 60 procent, från den tidigare stabiliserade genomsnittliga inkomsten.

Delinvalidpension beviljas om en arbetstagares arbetsförmåga har nedsatts med minst två femtedelar.

För beviljandet av delinvalidpension förutsätts dessutom att pensionssökandens inkomster har minskat med minst två femtedelar, dvs. med 40 procent, från den tidigare stabiliserade genomsnittliga inkomsten.

Mera

Delinvalidpension kan beviljas en pensionssökande som delvis ännu fortsätter arbeta men som på grund av sjukdom inte längre förmår prestera en full arbetsinsats.

Mera

Delinvalidpension kan beviljas även en pensionssökande som inte arbetar. Ett villkor är att pensionssökanden trots sin sjukdom har tillräcklig arbetsförmåga kvar för att klara av ett deltidsarbete och faktiska möjligheter att sysselsättas.

Om arbetstagarens arbetsförmåga varierar, beaktas arbetstagarens årsinkomst.

Mera

Folkpensionslagen känner inte till någon partiell sjukpension.

Hur bedöms nedgången i inkomstnivån?

Vid bedömningen av rätten till invalidpension granskas pensionssökandens inkomstnivå och nedgången i inkomstnivån som en helhet. Inkomsterna av allt samtidigt arbete beaktas. Majoriteten av pensionssökandena slutar arbeta helt och hållet på grund av insjuknandet.

En pensionssökandes inkomster kan ha varierat i den grad att någon tydlig stabiliserad inkomstnivå inte har uppstått. Då kan det vara svårt att bedöma nedgången i inkomstnivån.

Mera

Förändringen i inkomstnivån är svår att bedöma om pensionssökanden inte har arbetat när han eller hon ansöker om invalidpension. Då kan det vara svårt att sluta sig till om pensionssökandens frånvaro från arbetslivet har berott på sjukdom eller någon annan orsak.

Vad utreds, när pensionsanstalten gör en bedömning av en företagares arbetsförmåga?

Vid bedömningen av en företagares arbetsförmåga utreds bl.a.

• hur sjukdomen i fråga påverkar företagarens möjligheter att fortsätta företagsverksamheten
• huruvida företagsverksamheten har förändrats
• huruvida företagsverksamheten har inskränkts
• huruvida andra delägare utför företagarens arbeten
• huruvida extra arbetskraft har anställts i företaget.

För företagare krävs vid behov förutom en medicinsk utredning dessutom en utredning om huruvida företagarens arbetsinsats har minskat väsentligt eller företagsverksamheten har upphört helt och hållet.

Mera

När används den stabiliserade genomsnittliga inkomsten som jämförelsegrund?

För en pensionssökande som fortfarande arbetar jämförs pensionssökandens nuvarande inkomstnivå med den stabiliserade genomsnittliga inkomsten. Pensionssökanden kan på grund av sjukdom ha bytt arbetsuppgifter eller börjat deltidsarbeta, varvid inkomstnivån kan ha sjunkit.

Vid fastställandet av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten beaktas bl.a.

• pensionssökandens yrke och bransch
• pensionssökandens yrkesutveckling
• pensionssökandens sammanlagda yrkesverksamma tid
• eventuella avbrott under pensionssökandens yrkesbana.

Inkomsten för återstående tid är i allmänhet den stabiliserade genomsnittliga inkomsten

Vanligen utgörs den stabiliserade genomsnittliga inkomsten av inkomsten för återstående tid. Inkomsten för återstående tid fastställs utgående från inkomsterna under de fem kalenderår som har föregått pensionsfallsåret. Denna tid kallas för granskningstid.

Inkomsterna under granskningstiden justeras med lönekoefficienten.

Mera

När består den stabiliserade genomsnittliga inkomsten av något annat än inkomsten för återstående tid?

Den stabiliserade genomsnittliga inkomsten kan bestå av någon annan inkomst än inkomst för återstående tid, om inkomsten för återstående tid inte motsvarar inkomstnivån under pensionssökandens tidigare yrkesbana.

Mera

Den genomsnittliga nivån kan vara den inkomst utifrån vilkan invalidpensionen har fastställts

Den stabiliserade genomsnittliga inkomsten kan utgöras av den genomsnittliga inkomst med stöd av vilken invalidpensionen har fastställts. Den stabiliserade genomsnittliga inkomsten fastställs på detta sätt om pensionssökandens inkomstnivå varierar från år till år så att inkomsten inte har stabiliserats på en viss nivå.

Mera

Pensionsfallet är den tidpunkt då arbetsoförmågan inträdde

I fråga om invalidpensioner betraktas tidpunkten för arbetsoförmågans inträde som pensionsfall. Tidpunkten för arbetsoförmågans inträde grundar sig i huvudsak på medicinska faktorer.

Det att pensionen börjar utbetalas och det att arbetsoförmågan inträder är olika saker. Pensionsfallet inträffar i allmänhet den dagen då den medicinska arbetsoförmågan inträder och det kan inte flyttas till någon annan tidpunkt utan medicinska bevis. Pensionsfallet kan t.ex. inte skjutas upp bara för att personen har fått rehabiliteringspenning medan hen ansökt om pension, om hen har varit arbetsoförmögen redan när rehabiliteringspenningen började eller före det.

Mera

Tidpunkten för arbetsoförmågans inträde kan också grunda sig på andra omständigheter, framför allt tidpunkten för när pensionssökanden har slutat arbeta.

För pensionssökande som deltidsarbetar är en tillräcklig nedgång i inkomstnivån av avgörande betydelse när tidpunkten för arbetsoförmågans inträde fastställs.

Som tidpunkt för arbetsoförmågans inträde kan betraktas den sista dagen i den månad under vilken heltidsarbetet har upphört om

• en arbetande pensionssökande beviljas delinvalidpension och
• pensionssökandens heltidsarbete upphör den sista dagen i månaden.

Då kan delinvalidpension börja betalas från och med samma tidpunkt vid vilken deltidsarbetet börjar.

Om tidpunkten för arbetsoförmågans inträde lämnar rum för tolkning ska avgörandet i mån av möjlighet träffas så att den pension som beviljas står i rätt proportion till pensionssökandens yrkesverksamma tid och arbetsinkomster.

Mera

I vissa fall kan tidpunkten för arbetsoförmågans inträde förläggas flera år tillbaka i tiden, om den medicinska utredningen och utredningen om arbetet stöder ett sådant avgörande.

Mera

Pensionsfallet är den tidpunkt då den första sjukdomen inträder

Arbetsoförmågan anses ha fortsatt utan avbrott i över ett års tid om

• pensionssökanden har varit arbetsoförmögen först på grund av en viss sjukdom under kortare tid än ett år och
• därefter på grund av en ny sjukdom så länge att arbetsoförmågan sammanlagt varar över ett år.

Arbetsoförmågan anses då ha inträtt när den första sjukdomen började

Pensionsfallet är skadedagen för person som skadats i ett olycksfall

För en person som skadats i ett olycksfall eller en olycka är pensionsfallsdagen vanligtvis den dag som olycksfallet inträffat, om olycksfallet orsakar en arbetsoförmåga enligt arbetspensionslagarna.

Mera

När kan pensionsfallet inte slås fast?

Ett pensionsfall kan i allmänhet inte slås fast om

• det trots uppenbar arbetsoförmåga inte går att konstatera att pensionssökandens arbetsförmåga har förändrats under pensionssökandens yrkesbana
• grunden för arbetsoförmågan utgörs av en personlighetsstörning som har börjat redan i tidig vuxenålder

Mera

En pensionssökande kan inte anses ha blivit arbetsoförmögen enbart på basis av en personlighetsstörning, om pensionssökanden trots personlighetsstörningen har varit arbetsför i sina anställningar. Som bevis på ett pensionsfall förutsätts en förändring i hälsotillståndet, vanligtvis också någon annan symtomdiagnos.

När beviljas invalidpension tills vidare?

En pensionssökande beviljas invalidpension tills vidare om

• pensionssökanden uppfyller villkoren för att få invalidpension
• det är sannolikt att pensionssökanden trots vård och behandling eller rehabilitering inte kommer att kunna återgå till arbetslivet.

Pensionssökande som närmar sig åldern för ålderspension beviljas vanligen invalidpension tills vidare

Mera

När beviljas invalidpension som rehabiliteringsstöd på viss tid?

En pensionssökande har rätt att få rehabiliteringsstöd för att återställa sin arbetsförmåga för så lång tid som pensionssökanden bedöms vara arbetsoförmögen i enlighet med arbetspensionslagarna. Rehabiliteringsstödet är en tidsbegränsad invalidpension.

Ett villkor är att pensionssökandens arbetsförmåga har nedsatts för en begränsad tid om minst ett år.

Mera

Rehabiliteringsstöd och fortsatt rehabiliteringsstöd beviljas en pensionssökande vars funktionsförmåga på grund av sjukdom, lyte eller skada har nedgått så att

• pensionssökandens funktionsförmåga med hjälp av behandling eller medicinsk rehabilitering förmodligen kan förbättras så att pensionssökanden efter perioden med rehabiliteringsstöd sannolikt kan återgå till sina tidigare arbetsuppgifter eller arbetsuppgifter som motsvarar de tidigare arbetsuppgifterna
• pensionssökanden med hjälp av yrkesinriktad rehabilitering sannolikt kan fortsätta utöva ett arbete som lämpar sig för pensionssökandens hälsotillstånd efter perioden med rehabiliteringsstöd (bedömning av den yrkesinriktade rehabiliteringens ändamålsenlighet).

Mera

Vid beviljande av rehabiliteringsstöd ska pensionsanstalten försäkra sig om att en vård- eller rehabiliteringsplan har utarbetats för pensionssökanden. Vid beslut om rehabiliteringsstöd ska uppmärksamhet fästas vid huruvida den framlagda rehabiliteringsplanen är realistisk.

Mera

Rehabiliteringsstöd kan också beviljas för den tid en vård- eller rehabiliteringsplan utarbetas. Detta förutsätter att pensionssökanden är arbetsoförmögen och att arbetsoförmågan bedöms fortgå i minst ett år.

Den första perioden med rehabiliteringsstöd

Den första perioden med rehabiliteringsstöd och den föregående bedömningen av arbetsförmågan är viktiga, eftersom det normalt inte finns fog för att avslå en ansökan om fortsatt rehabiliteringsstöd om pensionssökandens hälsotillstånd förblir oförändrat.

Vid den första bedömningen av arbetsförmågan har behandlingen av pensionssökandens sjukdom ofta inte slutförts; därför finns inga exakta uppgifter om behandlingens effekt.

Det är svårt att bedöma arbetsoförmågans beständighet, eftersom behandlingsmetoderna har utvecklats och funktionsförmågan allt oftare kan förbättras. I sådana fall ska pensionssökanden beviljas rehabiliteringsstöd.

Mera

Motivering av beslut om rehabiliteringsstöd

Ett beslut om rehabiliteringsstöd förutsätter ingen särskild motivering, om beslutet är positivt och följer den vård- eller rehabiliteringsplan som har utarbetats för sökanden.

Ett beslut om rehabiliteringsstöd kan motiveras, om pensionsanstalten önskar ge den som får rehabiliteringsstöd anvisningar om att mottagaren förutsätts vidta vissa aktiva åtgärder under perioden med rehabiliteringsstöd.

Ett beslut om rehabiliteringsstöd bör motiveras om

• pensionsanstaltens beslut väsentligt avviker från den behandlande läkarens bedömning
• rehabiliteringsstöd har beviljats för utarbetande av en plan för yrkesinriktad rehabilitering
• rehabiliteringsstöd har beviljats för en period med yrkesinriktad rehabilitering
• rehabiliteringsstöd har beviljats för en kort tid som stöd för återgång till arbetet
• avsikten är att det är fråga om ett sista beslut om rehabiliteringsstöd.

Om pensionsanstaltens beslut väsentligt avviker från den behandlande läkarens bedömning ska i motiveringen anges varför pensionsanstalten har träffat ett annat avgörande än den behandlande läkaren.

Mera

Beslutet om rehabiliteringsstöd ska motiveras så att pensionstagaren förstår att rehabiliteringsstöd inte längre är avsett att betalas efter den beviljade perioden med rehabiliteringsstöd om

• rehabiliteringsstöd har beviljats för en kort tid som stöd för återgång till arbetet
• avsikten är att det är fråga om ett sista beslut om rehabiliteringsstöd.

Mera

När är det bra att ta kontakt med den som får rehabiliteringsstöd?

I vissa fall kan pensionsanstalten exempelvis per telefon kontakta den som får rehabiliteringsstöd för att förklara varför pensionsanstalten har beviljat tidsbegränsat rehabiliteringsstöd. Pensionstagaren ska upplysas om vilka åtgärder pensionstagaren ska vidta framöver.

Mera

När avslås invalidpensionen?

En pensionsansökan avslås om pensionsanstalten med stöd av den inkomna utredningen bedömer att det saknas förutsättningar för att bevilja invalidpension. Ett beslut om avslag ska motiveras individuellt.

Mera

En pensionsansökan kan inte avslås enbart därför att pensionssökanden nekar till behandling. Om en sjukdom går att bota enligt rekommendationerna om god medicinsk praxis kan vägran av behandling dock vid helhetsbedömningen leda till avslag på ansökan.

Mera

Vilka är förutsättningarna för beviljande av invalidpension för personer som fyllt 60 år?

Arbetsoförmågans yrkesrelaterade karaktär betonas när rätten till invalidpension för personer som har fyllt 60 år bedöms. Arbetspensionslagarnas specialbestämmelse om betonandet av den yrkesrelaterade karaktären tillämpas om förutsättningarna för beviljande av invalidpension inte uppfylls enligt den allmänna definitionen.

Vid tillämpningen av den specialbestämmelse som betonar arbetsoförmågans yrkesrelaterade karaktär hos en pensionssökande som har fyllt 60 år utgår bedömningen från huruvida pensionssökandens arbetsförmåga har nedgått med minst två femtedelar respektive tre femtedelar. Arbetsoförmågans yrkesrelaterade karaktär understryks om

• yrkesbanan är lång och
• påfrestningarna och slitsamheten i arbetet
• i kombination med åldersbetingade faktorer

gör det oskäligt att fortsätta arbeta (RP 45/2002 rd).

Rätten till invalidpension bedöms enligt den allmänna definitionen av arbetsoförmåga om den yrkesverksamma tiden för en person som har fyllt 60 år har varit kort. En yrkesverksam tid på mindre än tio år kan anses vara kort.

Vad betyder  en "lång tid i förvärvsarbete" vid bedömningen av arbetsförmågan hos en person som fyllt 60 år?

Vid bedömningen av yrkesbanans långvarighet utgår man från pensionssökandens hela yrkesverksamma tid före ansökan om pension. Som långvarig kan betraktas en yrkesbana på minst tio år.

Den yrkesverksamma tiden kan omfatta avbrott på grund av

• arbetslöshet
• sjukledigheter eller
• barnavård.

Ett arbete kan också vara säsongbetonat eller utföras på deltid.

Avbrott i anställningen, anställningens säsongbetonade karaktär eller deltidsarbete hindrar inte i sig att den yrkesverksamma tiden betraktas som långvarig.

Arbete utomlands jämställs med arbete i Finland.

Vad fäster man uppmärksamhet vid när man bedömer åldersbetingade faktorer? 

Vid bedömningen av åldersbetingade faktorer fästs uppmärksamhet vid sådana egenskaper som

• kan vara av betydelse i pensionssökandens eget arbete
• eventuellt försvårar pensionssökandens möjligheter att jämfört med andra i samma ålder klara av arbetet, såsom försämrad precision eller minskad fysisk och psykisk tålighet.

Mera

Vad innebär påfrestning och slitsamhet i arbetet?

Vid bedömningen av påfrestningen eller slitsamheten i arbetet ska följande faktorer beaktas:

• arbetsbördan och obekväma arbetsställningar
• arbetstidens längd och oregelbundenhet samt
• påfrestningen till följd av arbetstidsarrangemangen.

Påfrestningen kan förstärkas på grund av exempelvis

• svåra människorelationer i arbetet
• ständig brådska i arbetet
• ensamarbete.

Också väsentliga omställningar i förhållandena eller arbetsmetoderna kan medföra påfrestning.

Av arbetet orsakad påfrestning och slitsamhet kan yppa sig som exempelvis

• symtom i rörelseapparaten
• trötthet
• psykiska symtom
• ökad sjukfrånvaro eller
• olika problem på arbetsplatsen

Pensionsanstalten kan få uppgifter om hur påfrestande och slitsamt pensionssökandens arbete är exempelvis

• med stöd av utredningar om arbetet och arbetsförhållandena, såsom blankett ETK 7111r med arbetsgivarens beskrivning av arbetet
• via arbetarskyddsfullmäktige
• via företagshälsovården
• via förtroendemannen eller
• via pensionssökanden själv.

Vad innebär yrkesrelaterad betoning?

Enligt den allmänna definitionen av arbetsoförmåga beaktas vid bedömningen av nedgången i arbetsförmågan yrkesrelaterade kriterier, såsom

• utbildning
• tidigare verksamhet och
• andra därmed jämförbara omständigheter.

Vid bedömningen av arbetsförmågan tillmäts de yrkesrelaterade kriterierna allt större betydelse ju äldre en pensionssökande är. Vid bedömningen av arbetsförmågan hos en pensionssökande som har fyllt 60 år beaktas dessutom pensionssökandens återstående funktionsförmåga i relation till hans eller hennes eget arbete. Om en pensionssökande har varit arbetslös före en period med sjukdagpenning ställs funktionsförmågan i huvudsak i relation till pensionssökandens senaste arbete.

För en deltidsarbetande pensionssökande som har fyllt 60 år bedöms pensionssökandens förmåga att klara av deltidsarbetet. Om en pensionssökande har övergått till deltidsarbete för mindre än ett år sedan, bedöms arbetsförmågan i relation till pensionssökandens tidigare heltidsarbete.

Vanligen utgår bedömningen från det arbete som pensionssökanden har utfört under tiden med pension. Arbetsförmågan bedöms med avseende på det arbete som pensionssökanden har utfört under pensioneringen, om pensionssökanden redan får

• avträdelsestöd eller
• delinvalidpension.

Inom den offentliga sektorn används både den allmänna och den yrkesrelaterade definitionen av arbetsoförmåga

Arbetspensionslagarna inom den offentliga sektorn omfattar både

• en allmän definition av arbetsoförmåga och
• en så kallad yrkesrelaterad definition av arbetsoförmåga.

Den allmänna definitionen av arbetsoförmåga tillämpas vid arbetsoförmåga som börjar efter det att en anställning har upphört. Den allmänna definitionen av arbetsoförmåga har samma innehåll som definitionen av arbetsoförmåga i arbetspensionslagarna för den privata sektorn.

Definitionen tillämpas på den offentliga sektorn enligt samma principer som inom den privata sektorn.

Den yrkesrelaterade definitionen av arbetsoförmåga tillämpas vid arbetsoförmåga som börjar under anställningstiden. I sådana fall bedöms om den anställda på grund av sjukdom, lyte eller skada har blivit oförmögen att sköta sin tjänst eller sitt arbete under minst ett års tid.

Enligt den yrkesrelaterade definitionen av arbetsoförmåga bedöms pensionssökandens arbetsförmåga således i relation till sökandens eget arbete.

Inom den offentliga sektorn granskas arbetsoförmågan också hos personer som har uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder och som har ansökt om invalidpension.

Enligt arbetspensionslagarna inom den offentliga sektorn granskas förutsättningarna för att få invalidpension och beräknas pensionen som invalidpension, men beviljas invalidpensionen som ålderspension från början av den månad som följer den då sökanden uppnått ålderklassens lägsta pensionsålder, om

• pensionssökanden uppnår åldersklassens lägsta pensionsålder innan primärtiden enligt sjukförsäkringslagen löper ut eller
• för pensionssökanden inte fastställs någon primärtid enligt sjukförsäkringslagen, eftersom pensionssökanden uppnår åldersklassens lägsta pensionsålder före den maximala tiden på 150 utbetalningsdagar.

Inom den privata sektorn prövas invalidpension inte i sådana fall. Pensionsanstalterna inom den privata sektorn behandlar pensionsansökan som ansökan om ålderspension. Pensionsanstalterna inom den offentliga sektorn behandlar pensionsansökan som ansökan om invalidpension.

Om pensionssökanden har varit såväl offentligt som privat anställd på så sätt att han eller hon senast har arbetat inom den privata sektorn, ska pensionsanstalten inom den privata sektorn lämna pensionsansökan till pensionsanstalten inom den offentliga sektorn för bedömning av arbetsförmågan.