Fortsatt utbetalning av rehabiliteringsstöd i form av rehabiliteringsstöd

Rehabiliteringsstöd är avsett att beviljas när

• man för pensionssökanden börjar vidta aktiva rehabiliteringsåtgärder eller
• sökanden genom ändamålsenlig behandling kan förväntas återhämta sig från sjukdomen, lytet eller skadan i fråga (regeringens proposition 118/1995).

Rehabiliteringsstödet kan vid behov förlängas om rehabiliteringsåtgärderna eller vården tar i anspråk en längre tid än vad som uppskattats.

En pensionstagare ska vägledas att ansöka om fortsatt rehabiliteringsstöd i tid om en ansökan om fortsatt rehabiliteringsstöd är sannolik. Som bilaga till ansökan om fortsatt rehabiliteringsstöd skickas till pensionsanstalten

• läkarutlåtande B och
• på begäran blankett ETK 7008r ”Ansökan Fortsatt rehabiliteringsstöd”.

Mera

Förlängning av rehabiliteringsstödet efter två år

I lagen finns inte fastställt någon viss tid för fortsättningen av rehabiliteringsstödet.

Med tanke på rehabiliteringsstödets syfte bör man sträva efter att begränsa antalet på varandra följande rehabiliteringsstöd och göra ett slutgiltigt avgörande inom en rimlig tid.

Enligt tillämpningspraxis kan rehabiliteringsstöd efter ca två år endast förlängas på grund av motiverad orsak. En motiverad orsak kan vara till exempel det att

• behandlingen av en sjukdom fortfarande pågår
• medicinsk rehabilitering fortfarande pågår
• yrkesinriktad rehabiliteringen fortfarande pågår
• någon annan plan som ingår i vård- eller rehabiliteringsplanen fortfarande pågår.

Den pensionssökandes ålder kan ha betydelse när man bedömer huruvida pensionen efter två år fortsätter som rehabiliteringsstöd eller om invalidpension tills vidare beviljas.

Mera

Fortsatt rehabiliteringsstöd under flera års tid

Ett rehabiliteringsstöd som fortsätter i flera år är motiverat endast när

• det anknyter till yrkesinriktad rehabilitering, till exempel en lång utbildning
• det är svårt att förutse sannolikheten för att sjukdomen fortsätter, exempelvis psykisk sjukdom eller
• ett fortsatt rehabiliteringsstöd stöds med tanke på behandlingsaspekterna.

I vissa fall kan vården av en sjukdom fortsätta länge och det förutsätter ett långvarigt rehabiliteringsstöd.

Mera

När förlängs inte rehabiliteringsstöd efter två år?

Rehabiliteringsstödet förlängs inte efter två år om

• den pensionssökande har återfått sin arbetsförmåga
• den pensionssökande har vägrat vård, med vilken sjukdomen till exempel enligt rekommendationerna om god medicinsk praxis sannolikt skulle ha botats eller
• den pensionssökande har vägrat vård som inte inbegriper risker.

Förlängning av rehabiliteringsstöd som invalidpension tills vidare

Den pensionssökande ska beviljas invalidpension tills vidare om arbetsoförmågan fortsätter och det inte längre finns motiverade grunder till att rehabiliteringsstödet fortsätter, såsom att vården eller rehabiliteringen inte är klar.

När ansökan om fortsatt rehabilitering avgörs efter att rehabiliteringsstödet har fortgått i två år ska invalidpensionen beviljas tillsvidare om arbetsoförmågan fortsätter om det inte

• med beaktande av arten på sjukdomen, lytet eller skadan är sannolikt att den pensionssökandes funktionsförmåga med planerad vård eller medicinsk rehabilitering avsevärt kan förbättras
• den pensionssökandes nuvarande arbete kan anpassas efter arbetsförmågan
• den pensionssökandes byte av arbete kan stödas för att bättre lämpa sig hälsotillståndet
• utifrån uppgifterna från perioden med rehabiliteringsstöd är sannolikt att den pensionssökandes arbets- och förvärvsförmåga förbättras så att hen kan återgå till arbetslivet.

Rehabiliteringsstödet ändras till invalidpension som beviljas tillsvidare om

• rehabiliteringen misslyckas
• vården inte resulterar i väntat resultat
• det inte är sannolikt att arbetsförmågan blir bättre
• arbetsoförmågan blir permanent under tiden med rehabiliteringsstöd.

Mera

Sluttid för rehabiliteringsstöd när trafikolycksfall eller arbetsolycksfall inträffat

Det är skäl att fastställa sluttidpunkten för rehabiliteringsstödet som samma som i ersättningsbeslutet från trafik- eller olycksfallsförsäkringsbolaget, om arbetsoförmågan har orsakats av ett trafikolycksfall eller arbetsolycksfall. Då sköter trafik- och olycksfallsförsäkringsbolaget ett eventuellt rehabiliteringsärende.

Förlängning av rehabiliteringsstöd som delinvalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd

Som fortsättning på fullt rehabiliteringsstöd kan delinvalidpension tillsvidare beviljas, om pensionssökandens arbetsförmåga betydligt har förbättrats, men det bedöms att arbetsförmågan inte längre kan återställas helt, inte ens med hjälp av rehabiliteringsåtgärder.

Som fortsättning till fullt rehabiliteringsstöd kan partiellt rehabiliteringsstöd beviljas om den pensionssökandes

• arbetsförmåga märkbart har förbättrats
• arbetsförmågan bedöms återställas helt och
• det uppskattas det tar minst ett år för arbetsförmågan ändras.

Syftet är att rehabiliteringsstöd inte beviljas för korta perioder som partiellt rehabiliteringsstöd eller som fullt rehabiliteringsstöd enligt ändringarna i inkomstnivån. Om pensionstagaren ändå när det fulla rehabiliteringsstödet upphör fortfarande är partiellt arbetsoförmögen och arbetsförmågan bedöms återställas helt inom ett år, kan den pensionssökande beviljas partiellt rehabiliteringsstöd även för en tid som är kortare än ett år.

Fullt rehabiliteringsstöd ändras då till partiell invalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd från och med början av månaden som följer på den då arbetsförmågan ändras.

När partiellt rehabiliteringsstöd beviljas som fortsättning på fullt rehabiliteringsstöd till en person som har rätt till yrkesinriktad rehabilitering enligt arbetspensionslagarna för att förbättra arbets- och förvärvsförmågan, kan det partiella rehabiliteringsstödet betalas som fullt rehabiliteringsstöd under perioden av yrkesinriktad rehabilitering.

Partiellt rehabiliteringsstöd eller rehabiliteringspenning för återgång i arbete

När den fulla invalidpensionen eller rehabiliteringsstödet upphör, kan pensionen förlängas för att stöda arbetsåtergången med rehabiliteringsstöd som har beloppet av delinvalidpensionen också för en tid som är kortare än ett år. Då krävs inte att arbetsförmågan är nedsatt.

Rehabiliteringspenning kan betalas till pensionssökanden t.ex. för tiden med arbetsprövning, om yrkesinriktad rehabilitering anses behövligt när rehabiliteringsstödet upphör. Eftersom beviljande av rehabiliteringsstöd förutsätter en särskild ansökan, bör pensionsanstalten ta kontakt med pensionssökanden om ansökan om rehabilitering och rehabiliteringspenning.

Förlängning av partiellt rehabiliteringsstöd som full invalidpension eller fullt rehabiliteringsstöd

Full invalidpension beviljas efter partiellt rehabiliteringsstöd när

• pensionstagarens arbetsförmåga ytterligare har försvagats och
• ändringen av arbetsförmågan förväntas vara permanent.

Då har en person som fått partiellt rehabiliteringsstöd i allmänhet upphört med sitt arbete.

Fullt rehabiliteringsstöd beviljas som förlängning på det partiella rehabiliteringsstödet om

• pensionstagarens arbetsförmåga har försvagats så att den ger rätt till full invalidpension tillsvidare och
• ändringen uppskattas räcka minst ett år.

Full invalidpension eller fullt rehabiliteringsstöd börjar från och med början av månaden som följer på den då primärtiden för sjukdagpenningen har gått ut eller från och med början av månaden efter den då arbetsoförmågan började. Partiellt rehabiliteringsstöd betalas till och med att full invalidpension eller fullt rehabiliteringsstöd börjar.

Pensionsanstalten utreder rätten till yrkesinriktad rehabilitering vid handläggningen av ansökan om fortsatt rehabiliteringsstöd

Pensionsanstalten ska utreda personens rätt till yrkesinriktad rehabilitering vid handläggningen av ansökan om fortsatt rehabilitering. Ett B-läkarutlåtande som lämnats in för fortsatt rehabiliteringsstöd tolkas som en ansökan om invalidpension.

Pensionsanstalten utfärdar ett förhandsbeslut om rätten till yrkesinriktad rehabilitering, om det finns förutsättningar för yrkesinriktad rehabilitering.

Pensionsanstalten ska också se till att personens möjligheter till rehabilitering enligt annan lagstiftning har klarlagts.