Anvisningen har ändrats med att besvär som lämnas in elektroniskt ska inkomma senast under besvärstidens sista dag.
Voimassa 12.12.2018 - 08.09.2019
Soveltamisohje, Julkaisuaika 02.01.2019 Julkisuus: Julkinen
Anvisningen har ändrats med att besvär som lämnas in elektroniskt ska inkomma senast under besvärstidens sista dag.
Tiden för sökande av ändring är 30 dagar från den dag då parten har fått del av pensionsanstaltens, Pensionsskyddscentralens eller Besvärsnämndens för arbetspensionsärenden beslut.
En part anses ha fått del av beslutet den sjunde (7) dagen efter den dag då beslutet postades till den adress som parten har uppgett, om det inte visas något annat i samband med sökandet av ändring.
Om beslutet har delgivits genom vanlig elektronisk delgivning, anses parten ha fått del av beslutet den tredje (3) dagen efter den då meddelandet sändes, om det inte visas något annat.
Om delgivning genom mottagningsbevis, mellanhandsdelgivning eller offentlig delgivning finns det egna bestämmelser.
En enskild parts meddelande om ett tidigare delfåendedatum än den lagstadgade saknar betydelse vid bedömningen av tidpunkten för delfåendet. T.ex. vid vanlig delgivning anses en enskild part ha fått del av beslutet den sjunde dagen, även om parten har meddelat att hen har fått del av beslutet redan tidigare.
Parten kan emellertid påvisa att hen har tagit del av handlingen senare än delgivningstiden enligt bestämmelserna. Då ska parten lägga fram en motiverad redogörelse och också på något sätt verifiera att tidpunkten för delfåendet senarelagts (t.ex. resebiljetter, sjukhusräkning, logguppgifter i en elektronisk tjänst).
Utlandsvistelse och det att beslutet skickats till en felaktig adress senarelade tidpunkten för delfåendet.
Parten kan också påvisa att hen inte alls har fått del av beslutet. I så fall sänder man till parten en ny handling med besvärsanvisningar, varvid tiden för sökande av ändring börjar löpa först från delfåendet av de nya besvärsanvisningarna.
En part ansågs ha fått del av ett beslut som sänts till honom till en poste restante-adress den sjunde dagen efter den då beslutet hade postats, när posten inte hade återsänt beslutet till avsändaren (HD 2008:26, beslutssammanfattningen finns inte i Författningstjänsten).
För att tiden för sökande av ändring ska börja löpa, förutsätts det också att beslutet delges rätt mottagare.
Personen hade vid rättelseyrkandeförfarandet anlitat en advokat som ombud. Ombudet hade i rättelseyrkandet bett att beslutet sänds till honom. Beslutet hade emellertid sänts till parten och inte till ombudet. Tiden för sökande av ändring började inte löpa från det att huvudmannen delgavs beslutet, utan från det att ombudet delgavs beslutet (HFD 2003 T 3024, beslutssammanfattningen finns inte i Författningstjänsten).
En myndighet anses ha tagit del av ett beslut den dagen då beslutet inkommit. Således anses en pensionsanstalt ha fått del av ett beslut den dagen då beslutet inkommit.
Beslut som anförts på elektronisk väg anses ha inkommit till myndigheten, när meddelandet är tillgängligt för myndigheten i en mottagaranordning eller i ett datasystem så att meddelandet kan behandlas. Om ankomsttidpunkten inte kan redas ut på grund av att myndighetens elektroniska dataöverföringsmetod varit i olag eller ur bruk eller utredning inte kan läggas fram av någon annan motsvarande orsak, anses beslutet ha inkommit vid den tidpunkt då det har avsänts, om tillförlitlig utredning om avsändningstidpunkten kan läggas fram.
Vid beräkning av tiden för sökande av ändring iakttas i tillämpliga delar lagen om beräknande av laga tid (LagatidL 150/1930).
Fastän tiden för sökande av ändring börjar löpa från delfåendet av beslutet, räknas dagen för delfåendet inte med i tiden för sökande av ändring, utan tiden för sökande av ändring börjar den dag som följer på dagen för delfåendet (LagatidL 2 §).
Om den sista dagen av tiden för sökande av ändring är
får besvären enligt lagrummet lämnas in ännu den första vardagen därpå (LagatidL 5 §).
Tiden om beräknande av laga tid tillämpas inte på beräkningen av tiden för delfående. Tiden för sökande av ändring kan inte förlängas så att säga två gånger genom att förskjuta både delfåendet och tidsfristen för ändringssökandet enligt lagen om beräknande av laga tid, till exempel över veckoslutet till följande vardag.
Enligt etablerad rättspraxis ska besvärsskriften vara framme senast på tidsfristens sista dag under öppethållningstiden (LagatidL 6 §).
Besvärsskriften ska vara framme senast på besvärstidens sista dag under öppethållningstiden (LagatidL 6 §), om besvärsskriften lämnas in på annat sätt än elektroniskt. En besvärsskrift som lämnas in elektroniskt ska vara framme senast under besvärstidens sista dag.
Exempel: Hur tiden för sökande av ändring räknas när beslutet har delgivits per post genom vanlig delgivning
Pensionsanstalten hade skickat beslutet till parten 2.2.2016.
Parten anses ha fått del av beslutet 9.2.2016 om det inte visas något annat.
Tidsfristen för sökande av ändring, 30 dagar, börjar räknas 10.2.2016.
Besvären ska inkomma senast 10.3.2016 före öppethållningstidens slut. Om besvären lämnas in elektroniskt räcker det med att de inkommer under 10.3.2016.
En besvärsskrift anses ha inkommit inom tidsfristen när den lämnats in elektroniskt under besvärstidens sista dag
FSD ansåg i ett beslut av 15.11.2018 att en besvärsskrift som lämnats in till en elektronisk ärendetjänst klockan 21.48 under besvärstidens sista dag hade inkommit inom tidsfristen.
Enligt motiveringarna till FSD:s beslut finns det i lagen om beräknande av laga tid inte direkt föreskrivet något om sådana situationer i vilka myndigheternas elektroniska ärendetjänster kan användas också efter kontorens öppettider. Inlämnande av en besvärsskrift via en elektronisk ärendetjänst är inte entydigt en sådan hos myndighet utförd åtgärd i 6 § i lagen om beräknande av laga tid, som kan anses ha avsetts när lagen stiftades.
Enligt tidigare avgörandepraxis var kravet att också elektroniskt inlämnade besvärsskrifter måste inkomma senast under besvärstidens sista dag före slutet av öppettiden.
Om besvären har inkommit till pensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen efter att besvärstiden gått ut, kan besvären trots det upptas till prövning, om det har funnits vägande skäl till förseningen.
Besvärsinstansen prövar om det har funnits vägande skäl till förseningen. Ändringssökanden är i regel skyldig att bevisa att det har funnits vägande skäl till att besvären har inkommit för sent.
Exempel: Vägande och icke-vägande skäl till att besvär inkommer för sent
En person som vistades i Sverige utan stadigvarande bostad ansågs ha haft vägande skäl och besvären prövades fast de inkommit för sent.
En besvärsskrift som skickats som rekommenderat brev och anlänt för sent på grund av strejk prövades.
Sjukdom godkändes inte som vägande skäl och besvär som inkommit för sent lämnades utan prövning.
Advokatens långsamma agerande betraktades inte som vägande skäl till att besvärsskrivelsen inkommit för sent.
Som vägande skäl till att besvären inlämnats för sent betraktades inte heller bristande språkkunskaper då ärendet gällde en person som bedrev företagsverksamhet i Finland och besvärsärendet gällde skötseln av lagstadgade skyldigheter i samband med hans verksamhet (PND 3509/02 och 3510/02, beslutssammanställningarna finns inte i Författningstjänsten).