Muutokset edelliseen

Arbetspension tjänas in förutom för arbetsinkomster även för vissa oavlönade perioder. I regel tillväxer pension under oavlönade perioder då personen får någon social förmån.

Det finns vissa skillnader mellan de olika förmånerna i hur arbetspension tjänas in för förmåner under oavlönade perioder. Vid beräkningen av en pension som fastställs på basis av förmåner för oavlönade perioder följer man dock till stor del gemensamma beräkningsprinciper.

Oavlönade perioder för vilka pension tjänas in

Pension tillväxer under perioder då den försäkrade får följande förmåner:

En förmån som jämställs med pension tjänas också in för tiden för vård av barn under tre år och för tiden med studier som leder till examen. Bestämmelser om pension som tjänas in för tiden för vård av barn och för tiden för studier ingår i en speciallag (lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier). Pension tjänas in både för studietid och barnavårdstid på basis av ett fast belopp 741,96 euro/mån enligt 2019 års nivå).

Inkomstbegrepp

Pension på basis av inkomstrelaterade förmåner för oavlönade perioder tjänas in utifrån den arbetsinkomst som beräkningen av den förmånen för ifrågavarande oavlönade period baserar sig på. När beloppet på en förmån för oavlönad tid räknas ut, bestäms den arbetsinkomst som ligger till grund för förmånen, dvs. förmånsgrunden, skilt för varje slag av förmån för oavlönad period. Det kan till exempel vara fråga om den årsarbetsinkomst som fastställts i beskattningen eller den genomsnittliga månadsinkomsten under de senaste arbetsmånaderna.

Pension på basis av förmån för oavlönad tid tjänas in endast för den tid för vilken förmånen har betalats till förmånstagaren själv, en intressebevakare eller någon annan i personens ställe. Pension tjänas dock inte in till den del som förmån har betalats till arbetsgivaren.

Eftersom förmånsgrunden kan vara års- eller månadsbaserad och en förmån vanligen betalas per dag, ska förmånsgrunderna vid uträkningen av pension omvandlas till grunder på dagsnivå. Förmånsgrunden omvandlas till dagsnivå enligt divisorn (300, 21,5, 25 eller 30) för förmånsslaget i fråga.

Dagsinkomsten multipliceras med antalet betalda förmånsdagar. Då får man den förmånsgrundande inkomst som ligger till grund för pensionen för året i fråga.

Den förmånsgrundande inkomsten = förmånsgrunden/dag x antalet förmånsdagar

Följande andel av de förmånsgrundande inkomsterna beaktas när den intjänade pensionen räknas ut:

Företagarnas vuxenutbildningsstöd och föräldradagpenning till minimibelopp

Pension tjänas in på basis av vuxenutbildningsstöd för företagare och minimiföräldradagpenning utgående från en grund som uppgår till 741,96 euro/månad (enligt 2019 års nivå). Av förmånsgrunden för vuxenutbildningsstöd för företagare beaktar man vid uträkningen av den intjänade pensionen 65 procent. Av förmånsgrunden för minimiföräldradagpenning beaktar man vid uträkningen av den intjänade pensionen den fasta förmånsgrunden som sådan.

Proportionering av förmånsgrundande inkomster

Om en förmån betalas till ett jämkat eller minskat belopp på grund av egna förvärvsinkomster eller någon annan mottagen förmån, beaktas en sådan del av den förmånsgrundande inkomsten som motsvarar den till personen utbetalda förmånens andel av beviljad full förmån.

Samma förfarande tillämpas när en del av förmånen har betalats till arbetsgivaren och en del till arbetstagaren: av den förmånsgrundande inkomsten beaktas den andel av hela den beviljade förmånen som har betalats till arbetstagaren.

Vid beräkning av den intjänade pensionen beaktas av den proportionerande förmånsgrundande inkomsten den andel som ska beaktas enligt förmånsslaget i fråga, t.ex. 75 procent vid arbetslöshetsdagpenning. Vid föräldradagpenningar beaktas proportionerad förmånsgrundande inkomst enligt 117 procent också i inkomst för återstäende tid.

För proportioneringen anmäler de som anmäler förmåner både förmånens betalda och dess fulla belopp och proportioneringsprocentsatsen färdigt uträknad till intjäningsregistret. Proportioneringsprocentsatsen ska räknas med 2 decimalers noggrannhet.

Hur förmånsgrundande inkomster hänförs

I allmänhet betalas förmåner till förmånstagaren i efterskott. Den förmånsgrundande inkomsten är dock pensionsgrundande inkomst för det år för vilket förmånen har betalats ut, dvs. det år som förmånsdagarna hänför sig till, även om förmånen har betalats följande år.

Förmån för oavlönad period som bestäms på basis av en föregående förmån

Förmåner som betalas av FPA

• sjukdagpenning
• rehabiliteringspenning och
• föräldradagpenning

kan bestämmas på basis av en förmån för en annan, föregående oavlönad period. Till exempel om en arbetslös person insjuknar, bestäms sjukdagpenningen på basis av beloppet på den föregående arbetslöshetsdagpenningen, om sjukdagpenningen på detta sätt blir större än då den normalt uträknas på basis av arbetsinkomsten.

I en förmån för en oavlönad period som bestäms utgående från föregående förmån finns ingen egentlig arbetsinkomst till grund för förmånen. I sådana fall utgörs grunden för pensionen för de oavlönade perioderna av den arbetsinkomst enligt vilken förmånen skulle ha räknats ut, om det inte hade funnits någon tidigare förmån. Men om både den förmån som skall betalas och den föregående förmånen fastställs med stöd av sjukförsäkringslagen (t.ex. när sjukdagpenning föregår rehabiliteringsdagpenning), använder man grunden för den föregående förmånen också som grund för den senare förmånen.

Sjukdagpenning som beviljas efter grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd till samma belopp ger inte pensionstillväxt. Om sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning från FPA beviljas som fortsättning på en period med grunddagpenning enligt lagen om utkomststöd för arbetslösa eller med arbetsmarknadsstöd, beaktas den i inkomsten för återstående tid som ett belopp på 1 483,91 euro (enligt 2019 års nivå) per månad. Om det i ett sådant fall ändå finns någon inkomstgrund, tillämpas den i första hand både i fråga om intjänad pension och pension för återstående tid.

Förutsättning för intjäning av pension

Pension som tjänats in på basis av förmåner under oavlönade perioder beviljas förmånstagaren om hen under sin yrkesbana före pensionsfallsåret har haft sammanlagt minst 17 807,01 euro (enligt 2019 års nivå) i arbetsinkomster som försäkrats enligt arbetspensionslagarna. Samma krav på inkomstbelopp gäller pension som tjänats in för tid för vård av barn under tre år eller för tid för studier.  

Den försäkrades arbetspensionsförsäkrade inkomster måste uppgå till minst det belopp som krävs för att hen ska få den pension som tillvuxit av förmåner under oavlönade perioder till godo. Däremot behöver det inte ha tillvuxit pension av dessa inkomster. Om inkomstkravet uppfylls, men den försäkrade har t.ex. förtjänat inkomsterna före 23 års ålder, kan pensionen på basis av förmåner under oavlönade perioder beviljas. Enligt VILMA-bestämmelserna avgör den avgörande pensionsanstalten inom den privata sektorn eller den sista anstalten den pension som tjänats in av förmåner under oavlönade perioder och förmånen enligt StPEL och betalar ut dem.

Vid bedömningen av om förutsättningen för pensionsintjäning  (17 807,01 euro enligt 2019 års nivå) finns beaktas också försäkringsperioder utomlands. Om det på basis av ansökningshandlingarna framgår att sökanden har haft försäkringstid i ett annat EU-land under åtminstone ett år, anses det att förutsättningen för pensionsintjäning finns. Då reder man inte ut vilka inkomster sökanden har haft i andra EU-länder.

Mera

Så här tillväxer pensionen

På basis av förmånsgrundande inkomst tjänas arbetspension in med 1,5 procent per år från ingången av månaden efter 17-årsdagen och högst fram till utgången av året före pensionsfallet. Intjäningen börjar vid ingången av år 2015, tiden före år 2005 tas inte i beaktande. Vid beräkning av ålderspension beaktas förmånsgrundande inkomster till utgången av den månad då ålderspensionsfallet inträffar, doch högst till slutet av den månad då försäkringsskyldigheten för personen upphör. Arbetspension på basis av arbetslöshetsdagpenningen tillväxer dock högst fram till utgången av den månad då personen uppnår den lägsta pensionsålder för sin åldersgrupp.

När man räknar ut invalidpensionen tas de förmånsgrundande inkomsterna i beaktande som pensionsgrundande fram till utgången av året före pensionsfallet.

När ålderspensionen beräknas beaktar man de förmånsgrundande inkomsterna som pensionsgrundande på samma sätt som arbetsinkomster fram till slutet av den månad när pensionsfallet inträffar.

I familjepensioner beaktas förmånsgrundande inkomster under pensionsfallsåret på samma sätt som de beaktas i förmånslåtarens pension.

Mera

Pensionstillväxt när förmånen för en oavlönad period har betalats till någon annan  än förmånstagaren

Förmånen för en oavlönad period kan betalas till arbetsgivaren om denna betalar lön till arbetstagaren för förmånstiden. Då tillväxer pension på basis av den utbetalda lönen, men inte på basis av den förmånsgrundande inkomsten till den del förmånen har betalats till arbetsgivaren som ersättning för lön som har betalats för samma tid. Pension tjänas in endast till den del förmånen har betalats till arbetstagaren själv. Föräldradagpenningar utgör ett undantag.

Utbetalda förmåner till arbetstagaren är också sådana förmåner som har betalats till utsökningsmyndigheter och andra myndigheter, dvs. hela den del av en förmån som inte betalas till arbetsgivaren.

En förmån kan ha betalats för en tid för vilken det senare beviljas en annan förmån för avlönad period. Då ser förmånssystemen sinsemellan till att de ersätter varandra kostnaderna genom regressbetalningar. Pensionen tillväxer på basis av den förmån som personen skulle ha rätt till. Så också även om den först utbetalda förmånen kvarstår som personens inkomst i beskattningen.

Som undantag till denna huvudregel är trafik- och olycksfallsbolagens inbördes regressituationer.  Då får Pensionsskyddscentralen uppgifter om de förmåner för oavlönade perioder som personen verkligen har fått och inte de, som han eller hon skulle ha rätt till.

Pensionstillväxt då inkomsterna för den återstående tiden bestäms enligt en undantagsregel

Pensionstillväxt för inkomsterna för den återstående tiden bestäms enligt en undantagsregel då

• pensionstagarens arbetsoförmåga börjar senast det år då pensionstagaren fyller 23 år
• pensionstagaren har inkomster endast under det sista året av granskningsperioden och/eller pensionsfallsåret.

Då inkomsterna för den återstående tiden bestäms enligt en undantagsregel tas de förmånsgrundande inkomsterna i beaktande fram till månaden för pensionsfallet, även för företagare. I dessa fall beaktas inte de förmånsgrundande inkomsterna för pensionsfallsåret när den intjänade pensionen beräknas.

Förmåner för oavlönade perioder som betalats samtidigt med pension

Pension tjänas in på basis av de förmånsgrundande inkomsterna under tid med

• deltidspension
• partiell ålderspension och
• familjepension.

Pension tjänas inte in för förmånsgrundande inkomster under tid med

• invalidpension
• arbetslivspension
• ålderspension och
• motsvarande pension från utlandet.

Under tid med invalidpension tillväxer ingen pension för förmåner under oavlönade perioder, om invalidpensionen har fortgått hela året. Om det finns avbrott i pensionen, tillväxer det ny pension på basis av förmåner för oavlönade perioder under kalenderåret i fråga.

Efter beviljandet av den första ålderspensionen enligt arbetspensionslagarna tillväxer det inte ny pension på basis av förmåner för oavlönade perioder.

Mera

Pension som betalats som engångsbelopp

Pension tillväxer för förmåner för oavlönade perioder under den tid som pension som betalats som engångsbelopp hänför sig till. Det är ingen skillnad om pensionen har betalats som engångsbelopp utan pensionstagarens samtycke eller med pensionstagarens samtycke.

Beviljande av pension

Vid beviljande av pension behandlas pension som har tjänats in för oavlönade tider på samma sätt som pension som har tjänats in på basis av arbetsinkomster. Pensionen uppräknas med en engångsförhöjning och justeras med en livslängdskoefficient och uppskjuts som andra pensioner som beviljas enligt den beviljande anstaltens pensionslag: i VILMA-situationer tillämpas VILMA-anstaltens lag och i icke-VILMA-situationer i första hand arbetspensionslagen för den privata sektorn.

I icke-VILMA-situationer betalar pensionsanstalten inom den privata sektorn ut pensionen för oavlönade perioder, om pensionstagaren haft ens en kort pensionsgrundande period inom den privata sektorn.  Om pensionstagaren inte alls har haft arbete som försäkrats enligt den privata sektorns pensionslagar betalas pensionen som tjänats in under oavlönade perioder av den pensionsanstalt inom den offentliga sektorn hos vilken pensionstagarens senaste arbete försäkrats.

Om VILMA-anstalten beviljar en pension enligt en annan pensionslag först och pension enligt sin egen pensionslag först senare tillväxer inte pension för oavlönade perioder längre efter att den första pensionen beviljats. Pension som tjänats in för oavlönade perioder beviljas i samband med det första pensionsbeslutet.

Pension tillväxer för oavlönade perioder under pensionsfallsåret för ålderspension.

Inkomst för återstående tid

I inkomsterna för återstående tid beaktas förmånsgrundande inkomster alltid till 100 procent och föräldradagpenningar till 117 procent.

När man beräknar inkomsten för återstående tid beaktas de förmånsgrundande inkomsterna i regel fram till slutet av det år som föregår pensionsfallsåret, i likhet med arbetsinkomster. De förmånsgrundande inkomsterna beaktas fram till slutet av det år som föregår pensionsfallsåret även i det fall att

• personen inte är berättigad till pension för återstående tid (gränsen på 17 807,01 euro uppfylls inte) eller
• inkomsten för återstående tid är 0 euro.

När inkomsten för återståendet tid fastställs enligt en undantagsregel (om personen blir arbetsoförmögen under det år då hen fyller 23 år eller tidigare eller har inkomster endast under det sista året av granskningstiden och/eller under pensionsfallsåret) beaktas de förmånsgrundande inkomsterna till utgången av pensionsfallsmånaden. I den intjänade pensionen beaktas de förmånsgrundande inkomsterna dock fram till slutet av året före pensionsfallsåret. Arbetsinkomsterna beaktas på samma sätt.

Vissa arbetslöshetsförmåner som inte är inkomstrelaterade beaktas endast när inkomsten för återstående tid räknas ut. Då är grunden 1 483,91 euroa/mån (enligt 2019 års nivå).

Förmåner som endast beaktas i inkomsten för återstående tid är:

• grunddagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa
• arbetsmarknadsstöd
• sjukdagpenning som beviljas efter grunddagpenning (till samma belopp) enligt lagen om utkomstskydd för arbetslös eller rehabiliteringspenning från FPA.

Vid fastställande av inkomst för återstående tid för pension enligt arbetspensionslagarna jämställs pensionsstöd med arbetsmarknadsstöd.

Mera

Ovan nämnda förmåner beaktas i inkomsterna för återstående tid till beloppet 1 483,91 (2019 års nivå), men de är inte pensionsgrundande i övrigt. De förmåner som är pensionsgrundande enligt ett fast belopp på 741,96 euro (2019 års nivå) (vuxenutbildningsstöd för företagare och föräldradagpenning som betalas till minimibelopp) beaktas också i inkomsten för återstående tid enligt samma förmånsgrund.

I inkomsterna för den återstående tiden beaktas dessutom studier som lett till examen och tid av vård av barn under tre års ålder. De beaktas till samma belopp som ovan nämnda förmåner, dvs. till 1 483,91 euro/månad, vilket är två gånger det fasta beloppet på 741,96 euro/månad som utgör grund för den intjänade pensionen.

En företagare tjänar in pension på basis av förmånsgrundande inkomster för samma period som företagarförsäkringen har varit i kraft. Då beaktas såväl FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten som den förmånsgrundande inkomsten i inkomsten för återstående tid.

Justering av förmånsgrundande inkomster

När pensionen beräknas justeras den förmånsgrundande inkomsten för varje enskilt år med en lönekoefficient till den nivå som gäller när pensionen börjar, på samma sätt som man justerar den pensionsgrundande arbetsinkomsten.

En förmån kan betalas ut i flera års tid på basis av samma inkomst, vilket ofta är fallet med rehabiliteringspenning eller arbetslöshetsdagpenning. Förmånsbetalaren gör en eventuell indexjustering årligen endast i det förmånsbelopp som betalas till förmånsmottagaren, men inte i förmånsgrunden. Förmånsgrunden för varje enskilt år, då förmån har betalats ut på basis av samma arbetsinkomst, är således den inkomst som förmånsberäkningen första gången baserade sig på, och det görs inga indexjusteringar i förmånsgrunden under den tid förmånen betalas ut.

Mera