Telp.fi Työeläkelakipalvelu
På Svenska Kirjaudu sisään
Suoritetaan toimintoa
  • Etuudet
  • Vakuuttaminen
  • Rahoitus ja
    kustannustenjako
  • Käsittely ja
    muutoksenhaku
  • Kansainväliset
    asiat
  • Rekisteri- ja
    tietopalvelut

    Tämä sisältö on tarkoitettu vain eläkelaitosten käyttöön

    Kirjaudu sisään Sulje
  • Yleiskirjeet
    1962-2005
Valikko
  • På Svenska
  • Kirjaudu sisään
    • Etusivu
    • Etuudet
    • Vakuuttaminen
    • Rahoitus ja kustannustenjako
    • Käsittely ja muutoksenhaku
    • Kansainväliset asiat
    • Rekisteri- ja tietopalvelut

      Tämä sisältö on tarkoitettu vain eläkelaitosten käyttöön

      Kirjaudu sisään Sulje
    • Yleiskirjeet 1962-2005
    Suoritetaan toimintoa
    • Kansainväliset asiat
    • Sosiaaliturvasopimusmaat
    • Allmänt om överenskommelserna om social trygghet

    Allmänt om överenskommelserna om social trygghet

    Voimassa 01.02.2017 - toistaiseksi

    Soveltamisohje, Julkaisuaika 31.01.2019 Julkisuus: Julkinen

    • Toiminnot
      • Tulosta
      • Sisällys
        • Historia
          • Asiakirjat voimassaoloajan mukaan
          • 01.02.2017 - toistaiseksi
          • 25.02.2015 - 31.01.2017
        • Aiheeseen liittyvät
          • Soveltamisohje
            • Försäkring av arbetstagare från avtalsländer
            • Försäkring av arbetstagare från avtalsländer

      Muutokset edelliseen

      Kina och Sydkorea har lagts till som länder med överenskommelser om social trygghet.

      Socialförsäkringen koordineras genom överenskommelserna om social trygghet

      Finlands överenskommelser om social trygghet

      Finland har ingått bilaterala överenskommelser om social trygghet med flera stater. Syftet med de bilaterala överenskommelserna om social trygghet är att säkerställa att personer som rör sig mellan de avtalsslutande länderna omfattas av någotdera landets socialförsäkring och att förmåner betalas över gränserna samt att förebygga dubbelförsäkring. De viktigaste bilaterala överenskommelserna som Finland har idag är överenskommelserna med Förenta staterna, Kanada och Quebec, Australien, Chile, Israel, Indien, Kina och Sydkorea.

      Största delen av de bilaterala överenskommelserna med EU/EES-länder har förlorat sin betydelse. Det beror på att Finland år 1995 anslöt sig till Europeiska unionen, varefter man i Finland i stället för de bilaterala överenskommelserna har tillämpat EU-förordningarna om social trygghet, först förordningarna 1408/71 och 574/72 och fr.o.m. 1.5.2010 förordningarna 883/2004 och 987/2009, som ersatte de förstnämnda. I undantagsfall kan de bilaterala överenskommelserna dock ha en inverkan.

      Mera

      De bilaterala överenskommelserna som Finland har med EU/EES-länder och Schweiz kan bli tillämpliga i vissa särskilda fall. De kan ha betydelse t.ex. i samband med en pensionsansökan eller vid utredningen av mycket långa retroaktiva tider. Å andra sidan har en del av de nuvarande EU-länderna, t.ex. de baltiska länderna, anslutit sig relativt nyligen till EU och på tiden före EU-medlemskapet tillämpas respektive överenskommelse om social trygghet.

      En förteckning över bilaterala överenskommelser om social trygget som Finland har och som till största delen har förlorat sin betydelse i och med EU-medlemskapet:

      Avtalsland           Överenskommelsen trädde i kraft
        (Upphävda överenskommelser inom parentes)
      Schweiz 1.10.1986
      Förenade kungariket 1.2.1984
      Österrike 1.7.1987
      Spanien 1.8.1987
      Grekland 1.5.1991
      (Estland 1.10.1997)
      Tyskland 1.8.1998
      Lettland 1.6.2000
      (Litauen 1.8.2001)
      Luxemburg 1.2.2002

      Nordiska konventionen om social trygghet

      Finland är också en part i nordiska konventionen om social trygghet. Den nordiska konventionen har också minskat i betydelse i och med att Finland blivit EU-medlem. Den nyaste nordiska konventionen om social trygghet trädde i kraft 1.5.2014.

      Principer i överenskommelserna om social trygghet

      I alla bilaterala överenskommelser om social trygghet som Finland ingått finns följande principer:

      • en persons rätt till förmåner som överenskommelsen omfattar säkerställs när pesonen förflyttar sig från det ena avtalslandet till det andra
      • avtalsländernas försäkringsperioder sammanräknas vid behov för att personen ska få rätt till förmån
      • en person försäkras i bara ett land i sänder
      • personerna behandlas likvärdigt.

      Tanken bakom samordningen av de sociala trygghetssystemen är att arbetstagaren inte ska mista sin rätt till social trygghet på grund av att han eller hon rör sig från ett land till ett annat.

      Försäkring i endast ett land

      När en arbetstagare rör sig från det ena avtalslandet till det andra, omfattas han eller hon i regel endast av det ena landets socialförsäkringslagstiftning. På det sättet säkerställs att han eller hon är socialförsäkrad i något av avtalsländerna, men inte dubbelt försäkrad.

      I allmänhet försäkras arbetstagare i det land där de arbetar. Socialförsäkringsavgifterna betalas enbart till detta land, och förmåner beviljas och bekostas med stöd av lagstiftningen i detta land.

      Enligt överenskommelserna om social trygghet kan en person dock i särskilda fall vara socialförsäkrad i båda länderna, vilket inte är fallet i fråga om EU-länder.

      Likvärdig behandling

      Personer som omfattas av överenskommelserna om social trygghet ska ha samma rättigheter och skyldigheter som medborgare i respektive land.

      Sammanräkning av försäkringsperioder

      När man ska avgöra om en person har omfattats av ett avtalslands lagstiftning tillräckligt länge, för att han eller hon ska få rätt till förmåner enligt detta lands lagstiftning, beaktar man vid behov också försäkringsperioder som fullgjorts i det andra avtalslandet.

      Exportering av förmåner

      En beviljad förmån får i allmänhet inte dras in, avbrytas eller minskas enbart av den orsaken att förmånstagaren flyttar från det ena avtalslandet till det andra.

      God förvaltning och samarbete mellan avtalsländerna

      Överenskommelserna om social trygghet omfattar också principen om god förvaltning. Ett avtalsland ska besvara alla förfrågningar från det andra avtalslandet inom skälig tid och sända alla nödvändiga uppgifter till de berörda personerna, för att de ska kunna utnyttja sina rättigheter enligt förordningen. Avtalsländernas hjälp till varandra är i regel avgiftsfri.

      Jaa
      Säädöspalvelu
      • Säädökset, perusteet,
        oikeustapaukset, indeksit ja
        rahamäärät
      Yhteistyöryhmät
      • Yhteistyöryhmien asiakirjat
        Tämä sisältö on tarkoitettu vain eläkelaitosten käyttöön
        Kirjaudu sisään Sulje
      Oppaat ja kertoimet
      • Oppaat
      • Kerrointaulukkohaku
      Apua
      • Kysy asiantuntijalta
        Tämä sisältö on tarkoitettu vain eläkelaitosten käyttöön
        Kirjaudu sisään Sulje
      • Käyttöohjeet
      • Sanasto
      Työeläkelakipalvelu
      • Yhteystiedot
      • Palaute
      • Käyttöehdot ja saavutettavuusseloste
      • © Eläketurvakeskus