Om personen inte i något skede har getts ett arbetspensionsutdrag och han eller hon ber om en utredning av sina anställningsuppgifter, ansvarar den pensionsanstalt för utredningen som har hand om att ordna pensionsskyddet för anställningen i fråga.
Om personen ber om utredning av sina oavlönade perioder ansvarar den pensionsanstalt på den privata sektorn som senast försäkrat arbetstagaren för utredningen av uppgifterna. Om en sådan pensionsanstalt inte finns eller arbetstagaren senast varit försäkrad av Keva, är det Pensionsskyddscentralen som reder ut uppgifterna.
Om uppgifterna som utreds är anknutna till ett ärende om tillämpningsområde som ska utredas av Pensionsskyddscentralen enligt 10 § i ArPL, är det också Pensionsskyddscentralen som utreder uppgifterna.
Fördelning av utredningsskyldigheten
Om personen inte i något skede har utfärdats ett arbetspensionsutdrag och begäran om utredning gäller de 6 kalenderår som föregår det år då utredningsbegäran görs, ska pensionsanstalten om arbetstagaren kräver det reda ut uppgifternas riktighet. Arbetstagaren ska vid behov framföra sådana grunder till sina krav som skäligen kan förutsättas då man också beaktar pensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens möjlighet att skaffa uppgifter.
Om utredningsbegäran gäller en tid före de 6 kalenderår som föregått det år då utredningsbegäran görs, måste arbetstagaren som stöd för sina krav framföra tillräckliga uppgifter, så att bristerna i anställningen eller den oavlönade perioden kan rättas till. En utredning av en APL-anställning som pågick före år 2005 förutsätter bevis av anställningens start- och slutdatum och arbetsinkomster.
Om situationen förändras och personen ges ett arbetspensionsutdrag (t.ex. på arbetstagarens egen begäran eller med stöd av lagen), ska han eller hon som stöd för sitt krav framlägga ostridiga bevis om utredningsbegäran gäller en tid före de sex år som föregick året då utdraget skickades.
Tillräcklig utredning
Med tillräckliga uppgifter avses uppgifter utifrån vilka anställningens existens och inkomsterna från den kan anses ha grundligt blivit utredda. Kravet på tillräcklig utredning är lindrigare än kravet på ostridiga bevis.
Kravet på tillräcklig utredning tillämpas i situationer där personen aldrig har fått ett arbetspensionsutdrag och utredningsbegäran gäller en tid före de sex år som föregick utredningsbegäran. Då tillämpas ett förfarande med fördelning av utredningsskyldigheten på pensionsanstalten och den som utfört arbetet i likhet med 10 a § i APL som gällde före ArPL trädde i kraft. Enligt APL 10 a § 1 mom. (sådant som det gällde 31.12.2006) ska pensionsanstalten på arbetstagarens yrkande visa att de uppgifter om ett arbetsförhållande som inverkar på arbetstagarens pensionsrätt är riktiga och meddela ett beslut om den tjänstgöringstid som berättigar till pension och om den pensionsgrundande lönen. Arbetstagaren ska vid behov framföra sådana grunder till sina krav som skäligen kan förutsättas då man också beaktar pensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens möjlighet att skaffa uppgifter. Om yrkandet gäller ett sådant anställningsförhållande som upphört för över fem år sedan, ska arbetstagaren lägga fram tillräcklig utredning som stöd för sitt yrkande.
Försäkringsdomstolen har i sin rättspraxis i flera fall godkänt denna tolkning. I stället för fem år så som i APL 10 a § tillämpas sex år så som i ArPL för att behandlingen av personer ska vara likvärdig.
Som en tillräcklig utredning av anställningstid kan betraktas t.ex. ett arbetsintyg av arbetsgivaren, om det är skrivet genast efter anställningen. Som tillräcklig utredning av arbetsinkomsterna kan betraktas t.ex. lönespecifikationer och uppgifterna i förskottsinnehållningsbeviset.
Skattelängden innehåller uppgifter om uttaxerade skatteören för varje arbetstagare, även för sådana år för vilka individuella uppgifter om löneutbetalning inte längre går att få. Skatteörena omfattar förutom löneinkomster även andra personliga inkomster, såsom dividend- och hyresinkomster samt sjuk-, moderskaps- och arbetslöshetsdagpenningar, familjepension och arv. Inkomsten i skattelängden kan också ha blivit fastställd enligt skattemyndighetens uppskattning. Uppgifterna om skatteören räcker alltså inte ensamma för att verifiera arbetsinkomsterna. Tillsammans med andra uppgifter kan uppgifterna om skatteören dock användas som stöd när lönen reds ut.
Om man inte får tillförlitliga uppgifter om inkomsterna som tjänats i anställningen, kan lönen uppskattas, om man har tillgång till sådana uppgifter som behövs för det. När lönen uppskattas utgår man till exempel från följande uppgifter:
- uppgifter som fåtts från arbetsgivaren
- skatteuppgifter
- löneuppgifter till anställda som utfört likartat arbete för samma arbetsgivare.
På uppskattningen inverkar dessutom arbetstagarens arbetshistoria och arbetstagarens egen uppskattning av sin lön samt andra faktorer som kommit fram vid utredningen.
Fördelning av utredningsskyldigheten när personen omfattats av utdragsutdelningen och fått ett arbetspensionsutdrag före året då utredningsbegäran anhängiggörs
Om personen inte omfattas av utdragsdistributionen till exempel på grund av flytt utomlands eller pensionering, men han eller hon ändå något år fått det elektroniska eller skriftliga arbetspensionsutdraget, ska pensionsanstalten reda ut uppgifternas riktighet för de sex år som föregår utsändningen av utdraget. Om begäran om utredning gäller en tid före de sex år som föregick året då utdraget skickades, ska personen framlägga ostridiga bevis som stöd för sitt krav.
Tiden i fråga om fördelningen av utredningsskyldigheten beräknas bakåt från det år då det senaste utdraget har utfärdats.