Ändringssökandens besvärsrätt i arbetspensionsärenden

Vem har rätt att söka ändring?

Rätt att söka ändring i pensionsanstaltens, Pensionsskyddscentralens och Besvärsnämnden för arbetspensionsärendens beslut har den som beslutet avser, dvs. den som

genom beslutet uttryckligen har beviljats en förmån eller rättighet
har pålagts en skyldighet, en begränsning eller ett förbud
helt eller delvis har förvägrats en förmån eller rättighet.

Rätt att söka ändring har också den vars rättighet, skyldighet eller intresse direkt påverkas av beslutet, om som beslutet inte direkt avser.

Den ovan framförda definierar generellt vem som betraktas som part och vem som i egenskap av part har rätt att söka ändring.

Ändring i ett beslut får också sökas av den vars besvärsrätt särskilt föreskrivs i lag.

Dessutom får myndigheter söka ändring i beslut om ett allmänt intresse som myndigheten övervakar så kräver.

Dessutom har den myndighet som har fattat ett ursprungligt förvaltningsbeslut rätt att anföra besvär över ett sådant beslut av förvaltningsdomstolen genom vilket domstolen har upphävt myndighetens beslut eller ändrat det.

En myndighets besvärsrätt kan alltså grunda sig på

partsställning
en uttrycklig bestämmelse i lagen
att ett allmänt intresse som myndigheten övervakar så kräver
att förvaltningsdomstolen har upphävt eller ändrat myndighetens beslut.

Arbetspensionslagarna för den privata sektorn innehåller inga uttryckliga bestämmelser om pensionsanstaltens besvärsrätt.

Mera

Rätten att söka ändring i pensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens beslut bestäms enligt 7 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden och rätten att söka ändring i Besvärsnämnden för arbetspensionsärendens beslut enligt 109 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.

Pensionssökandes, pensionstagares och försäkrades besvärsrätt

Besvärsrätt som part har

pensionssökanden och pensionstagaren över pensionsbeslut
en försäkrad företagare eller företagare som ansökt om försäkring över beslutet om arbetsinkomst
arbetstagaren över ett beslut som gäller utredning av anställningsuppgifter (s.k. sito-beslut) och innehållning av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift.

Dödsbons besvärsrätt

Besvärsrätt över ett pensionsbeslut har i allmänhet pensionssökanden och pensionstagaren själv. Ett dödsbo har besvärsrätt om pensionssökanden har avlidit under behandlingen av en pensionsansökan eller medan besvär varit anhängiga.

Dödsboet kan ha en ett rättsligt intresse att bevaka också när det är fråga om familjepension. Alla delägare i dödsboet har besvärsrätt. De övriga delägarna ska höras med anledning av besvären.

Mera

Exempel: Dödsboets besvärsrätt

En person hade ansökt om invalidpension och överklagat avslagsbeslutet hos pensionsnämnden. Efter hans död överklagade den efterlevande maken pensionsnämndens beslut hos försäkringsdomstolen. Försäkringsdomstolen ansåg den efterlevande maken vara part i ärendet och upptog besvären till prövning.

Dödsboet har inte rätt att kräva pension som förmånslåtaren hade haft rätt till, men som han inte ansökt om. Förmånslåtarens efterlevande make eller dödsboets delägare kan efter förmånslåtarens död inte heller begära omprövning av förmånslåtarens egen pension, om beslutet redan har vunnit laga kraft och förmånslåtaren själv inte hade begärt omprövning.

Arbetsgivares besvärsrätt

rbetsgivaren har som part rätt att överklaga bland annat:

debitering av arbetspensionsförsäkringsavgift
Pensionsskyddscentralens beslut om tillämpningsområdet (ArPL 10 §)
beslut om tvångsförsäkring (ArPL 186 §)
beslut om befrielse från betalning av retroaktiv arbetspensionsförsäkringsavgift (ArPL 155 §)
beslut om befriande av en utländsk arbetsgivare från försäkringsskyldigheten (ArPL 149 §)
beslut om befrielse från skyldigheten att försäkra en arbetstagare som arbetar utomlands (ArPL 150 § 1 mom.).

Mera

Beslutet gäller en grupp av arbetstagare, vilket innebär att en enskild arbetstagare inte får överklaga beslutet. Pensionsanstalten har inte heller besvärsrätt. Arbetstagaren och pensionsanstalten kan se till att saken tas upp till behandling genom att ansöka om Pensionsskyddscentralens tillämpningsavgörande (ArPL 10 §).

beslut om arbetsinkomster som ligger till grund för försäkring (ArPL 151 §)
beslut om utredning av anställningsuppgifter (sito-beslut, ArPL 75 b 3 mom.).

Mera

Om utredningen av anställningsuppgifter inte leder till att en ny anställning fastställs eller till att uppgifterna om de anställningar som redan finns i registret ändras, har arbetsgivaren varken partsställning eller besvärsrätt.

Arbetsgivaren har i allmänhet inte ansetts ha rätt att överklaga beslut om invalidpension.

Mera

I avgöranden om invalidpension har storarbetsgivare inte ansetts ha något omedelbart rättsligt intresse att bevaka och har således inte heller rätt att överklaga avgörandet.

I ett avgörande av ett olycksfallsförsäkringsärende har FSD dock ansett att en storarbetsgivare har rätt att överklaga ett beslut om olycksfallspension för en anställd som skadats i ett arbetsolycksfall. I fallet hade arbetsgivaren en lagstadgad olycksfallsförsäkring, där ersättningar som betalades enligt försäkringen hade en direkt inverkan på försäkringspremierna som berörde arbetsgivaren. FSD ansåg att arbetsgivaren på grund av den direkta inverkan på försäkringspremierna hade ett omedelbart rättsligt intresse i ersättningsärendet och sålunda var part enligt lagen om olycksfallsförsäkring.

Även högsta domstolen har i ett avgörande om ett olycksfallsförsäkringsärende ansett att arbetsgivaren har partsställning (HD 2001:112, beslutssammanfattningen finns inte i Författningstjänsten). I fallet hade försäkringsanstalten betalat ersättning på grund av A:s yrkessjukdom som uppkommit i hans sista anställning. Olycksfallsförsäkringsnämnden ansåg att arbetsgivaren i detta fall inte var i behov av rättsskydd och lämnade besvären utan prövning. Arbetsgivaren överklagade saken hos försäkringsdomstolen och ansåg sig ha partsställning. FSD förkastade besvären med samma motivering som olycksfallsförsäkringsnämnden. HD beviljade besvärsrätt. Arbetsgivaren ansågs vara part i ärendet och ansågs ha ett direkt rättsligt intresse av huruvida A:s yrkessjukdom orsakats av arbetet i bolaget eller inte, eftersom avgörandet i denna fråga bestämde fastställandet av de försäkringsavgifter som arbetsgivaren skulle svara för.

Intressebevakares, ombuds, nära anhörigas eller motsvarandes besvärsrätt

Även en intressebevakare, ett ombud som en part befullmäktigat, en nära anhörig eller motsvarande har rätt att söka ändring under vissa förutsättningar.

Pensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens besvärsrätt

Pensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens besvärsrätt kan grunda sig på partsställning.

Pensionsanstalten har partsställning när den har ett omedelbart intresse att bevaka i ärendet.

Pensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen kan också ha en partsställning på grund av karaktären av sina uppgifter inom arbetspensionssystemet, t.ex. i ärendet som gäller avgörande av tillämpningsområde. I praktiken söker pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen ändring i besvärsnämndens beslut närmast i principiella lagtolkningsfrågor, t.ex. frågan om ett arbete omfattas av ArPL eller FöPL.

Pensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen har besvärsrätt också när Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden har upphävt eller ändrat pensionsanstaltens eller Pensionsskyddscentralens beslut.

Mera

Besvärsrätten behövs i synnerhet när den fråga som besvären avser gäller ärenden som behandlas på pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen i större utsträckning och det inte ännu finns rättspraxis beträffande den. Besvärsrätten kan också behövas för att trygga jämlik behandling när det finns oenhetlig praxis kring samma fråga inom förvaltningen eller i rättspraxis.

Dens besvärsrätt till vilken pension betalas i stället för pensionstagaren

Partsställning och besvärsrätt har också den till vilken pensionen betalas i stället för till pensionstagaren eller den som har ansökt om att pensionen ska betalas till den själv.

Till exempel socialnämnden i en kommun har besvärsrätt när frågan gäller utbetalning av pension till socialnämnden. I avgöranden om arbetstagarens rätt till pension har socialnämnden dock inte besvärsrätt.

Kevas medlemssamfunds besvärsrätt

Besvärsrätt över Kevas beslut i ärenden som gäller annat än pensionsrätt har förutom parten också ett medlemssamfund. Kevas medlemssamfund definieras i 3 § i lagen om Keva.