Beloppet på rehabiliteringspenningen

Rehabiliteringspenningens belopp fastställs utifrån

tidpunkten när rehabiliteringsansökan blivit anhängig eller
den första sjukledighetsdagen.

Rehabiliteringspenningen räknas som om personen hade blivit arbetsoförmögen då rehabiliteringsansökan blev anhängig eller vid sjukledighetens begynnelsetidpunkt.

När rehabiliteringspenningen fastställs beaktas personens hela arbetspensionsskydd. Registrerad tilläggspension inom den privata sektorn beaktas inte.

Om en LITA-förmån dras av från rehabiliteringspenningen, räknas först grundpensionen och rehabiliteringstillägget ut, dvs. rehabiliteringspenningen i sin helhet, och från detta avdras LITA-förmånen.

När används ansökans anhängiggörandedatum och när sjukledighetens begynnelsetidpunkt vid beräkningen av rehabiliteringspenningen?

I regel används ansökans anhängiggörandedatum vid beräkningen av rehabiliteringspenning.

Om en arbetstagare har blivit sjukskriven under en anställning eller en företagare direkt från sin företagarverksamhet och rehabiliteringsbehovet fanns vid sjukledighetens begynnelsetidpunkt, beräknas rehabiliteringspenningen som om sökanden hade blivit arbetsoförmögen då sjukledigheten började. Förutsättningen för att kunna använda tidpunkten för sjukledighetens begynnelsetidpunkt vid beräkningen av rehabiliteringspenningen är att det inte leder till en mindre rehabiliteringspenning än om rehabiliteringspenningen fastställs på basis av ansökans anhängiggörandedatum.

Mera

Rehabiliteringspenningen bestäms i regel enligt ansökans anhängiggörandedatum. Vid beräkningen av rehabiliteringspenningen används sjukledighetens begynnelsetidpunkt i de fall det fanns ett rehabiliteringsbehov när sjukledigheten började och rehabiliteringspenningen vore större om den räknades på basis av sjukledighetens begynnelsetidpunkt än om rehabiliteringsansökans anhängiggörandedatum användes vid beräkningen.

ArPN har i sitt beslut ansett att sjukledighetens begynnelsetidpunkt inte kan användas vid beräkningen av rehabiliteringspenningen om den har en förminskande inverkan på rehabiliteringspenningen (TELK/4646/3099/2016, 20.6.2017).

I motiveringen till regeringsproposition RP 197/2006 konstateras att med regeln med vilken rehabiliteringspenningen beräknas enligt sjukledighetens begynnelsedatum säkerställs att en sjukledighet före rehabiliteringens början inte minskar rehabiliteringspenningens belopp. Dessutom säkerställer bestämmelsen att rehabiliteringspenningen till sitt belopp inte blir lägre än den invalidpension som personen skulle få om han eller hon i stället för rehabiliteringen skulle konstateras vara arbetsoförmögen.

Full rehabiliteringspenning

Rehabiliteringspenningens belopp är lika stort som arbetstagarens invalidpension höjd med 33 procent.

Rehabiliteringspenningen betalas till fullt belopp,

om rehabiliteringsklienten inte alls förvärvsarbetar under den tid den aktiva rehabiliteringen pågår
om rehabiliteringsklienten arbetar, men lönen är högst hälften av den stabiliserade inkomsten. Som stabiliserad inkomst betraktas inkomsten för återstående tid för pensionen eller rehabiliteringspenningen.

Exempel: Rehabiliteringspenningen när rehabiliteringsklienten arbetar

Rehabiliteringsklientens inkomst för återstående tid är 2 697,60 euro/mån. Hälften av inkomsterna är 1 348,80 euro/mån.

För rehabiliteringstiden betalas lön. Lönebeloppet med tillägg är 1 324,93 euro/mån.

Eftersom lönen är mindre än hälften av den stabiliserade inkomsten, beviljas rehabiliteringspenningen till fullt belopp för rehabiliteringstiden.

Partiell rehabiliteringspenning

Beloppet på partiell rehabiliteringspenning är hälften av beloppet på full rehabiliteringspenning.

Rehabiliteringspenning betalas som partiell rehabiliteringspenning, om rehabiliteringsklienten i sitt förvärvsarbete under den aktiva rehabiliteringen förtjänar över hälften av den stabiliserade inkomsten. Som stabiliserad inkomst betraktas inkomsten för återstående tid för pensionen eller rehabiliteringspenningen.

Rehabiliteringspenning för en tid kortare än en månad

Rehabiliteringspenning kan betalas också för en kortare tid än en månad. Då divideras rehabiliteringspenningens belopp med 30 och multipliceras med antalet utbetalningsdagar.

Exempel: Rehabiliteringspenningens belopp

Personen har beviljats rehabiliteringspenning för rehabilitering som genomförs 15.3–30.6.2017
Rehabiliteringsansökan har blivit anhängig 25.1.2017
Rehabiliteringspenningen räknas som om personen hade blivit arbetsoförmögen den dag då rehabiliteringsansökan blev anhängig. Invalidpensionens belopp är 1 800 euro/mån.

Rehabiliteringspenningens belopp är invalidpensionens belopp höjt med 33 procent:

1 800 x 1,33 = 2 394 euro/mån.

I mars betalas rehabiliteringspenning för 17 dagar 15–31.3.2017.

För tiden 15-31.3.2013 är rehabiliteringspenningens belopp 2 394 / 30 x 17 = 1 356,60

När rehabiliteringspenning betalas för ofullständiga månader till exempel för tiden 15-31.3.2017, förfar man på följande sätt:

Förmånen per dag får man genom att använda månadspensionens belopp, i vilken man beaktar 30 dagar/månad.
Om rehabiliteringspenning betalas för en tid som är kortare än en månad, betalas rehabiliteringspenningen för de dagar som man deltar i rehabiliteringen, även för månadens 31 dag.
Den månatliga rehabiliteringspenningen kan inte ha över 30 utbetalningsdagar (beloppet på månadspension).
I mars betalas rehabiliteringspenning för 17 dagar.

Rehabiliteringspenning för företagare

Om en företagare fortsätter med sin företagarverksamhet under den aktiva rehabiliteringen, får han eller hon full rehabiliteringspenning eller partiell rehabiliteringspenning beroende på i vilken utsträckning företagarens arbetsinsats i företagarverksamheten och således också arbetsinkomsterna minskar.

Om företagaren kan bevisa att arbetsinsatsen och arbetsinkomsterna har minskat så att de är mindre än hälften av den tidigare stabiliserade nivån, beviljas full rehabiliteringspenning.

Om arbetsinkomsten och arbetsinsatsen har minskat med mindre än hälften av den stabiliserade inkomsten, har företagaren rätt till partiell rehabiliteringspenning.

Engångsförhöjning och rehabiliteringspenning

På rehabiliteringspenningen räknas en engångsförhöjning på samma sätt som på invalidpension. Förhöjningen görs på hela rehabiliteringspenningens belopp.

Exempel: Rehabiliteringspenning på tidigare grunder och engångsförhöjning

Personens rehabiliteringsansökan har blivit anhängig vid 35 års ålder år 2014.
Rehabiliteringspenningen har börjat vid begynnelsetidpunkten för den aktiva rehabiliteringen vid 36 års ålder 1.7.2015.
Rehabiliteringspenning har betalats först för 4 års tid till och med 30.6.2019.
Rehabiliteringspenning beviljas på nytt på tidigare grunder fr.o.m. 1.2.2021.

Fem kalenderår från det att den första rehabiliteringspenningen börjat uppfylls 1.7.2012. Personen är i början av nästa år (1.1.2021) 41 år, och engångsförhöjningen är då 15 %. Engångsförhöjningen läggs till rehabiliteringspenningen som beviljas på tidigare grunder 1.2.2021.

Beloppet på rehabiliteringspenningen (beloppet på invalidpensionen förhöjd med 33 procent) är efter indexjusteringarna 1 817,85 euro/mån år 2021.

Efter engångsförhöjningen är beloppet på rehabiliteringspenningen 1 817,85 + (1 817,85 x 0,15) = 2 090,53 euro/mån fr.o.m. 1.2.2021.