Anvisningen har uppdaterats med de ändringar som familjepensionsreformen medförde. Barn under 20 år har rätt att få familjepension.
Voimassa 01.01.2022 - toistaiseksi
Soveltamisohje, Julkaisuaika 03.01.2022 Julkisuus: Julkinen
Anvisningen har uppdaterats med de ändringar som familjepensionsreformen medförde. Barn under 20 år har rätt att få familjepension.
Berättigade till barnpension är barn som inte har fyllt 20 år och som är
Barnpensionen upphör när barnet fyller 18 år om
Ändringarna av bestämmelserna om barnpension gäller, förutom dem som har rätt till barnpension med anledning av pensionsfall som inträffat efter det att lagarna trädde kraft, också de barn vilkas rätt till pension inte hade upphört när lagarna trädde i kraft. Det innebär att ett barn som uppnår slutåldern för barnpension enligt gällande lag 1.1.2022 eller senare har rätt till barnpension till den nya slutåldern för barnpension. Syftet med bestämmelsen är att förbättra likabehandlingen av barn, eftersom pensionen för barn födda vid samma tidpunkt då i del flesta fall bestäms enligt samma bestämmelser oberoende av tidpunkten för förmånslåtarens död.
Barn som är yngre än 18 år 31.12.2021 (födda år 2004 eller senare) får barnpension till utgången av den månad då de fyller 20 år. Således får barn som har fyllt 18 år före 1.1.2022 inte barnpension till 20 års ålder.
Exempel
Förmånslåtaren dör 15.11.2021 och ett 19-årigt barn (fött 10.5.2002) ansöker om familjepension. Barnet har inte rätt till familjepension, eftersom hen redan har fyllt 18 år.
Förmånslåtaren dör 15.1.2022 och ett 19-årigt barn (fött 10.5.2002) ansöker om familjepension. Barnet har rätt till familjepension, eftersom hen inte har fyllt 20 år.
Förmånslåtaren dör 15.11.2021 och ett 17-årigt barn (fött 10.5.2004) ansöker om familjepension. Barnet har rätt till familjepension till 20 års ålder, eftersom barnet var yngre än 18 år när förmånslåtaren dog.
Förmånslåtaren dör 15.11.2021 och ett barn som fyller 18 år 31.12.2021 ansöker om familjepension. Barnpensionen upphör 31.12.2021 och barnet har inte rätt till barnpension till 20 års ålder.
Även om ett barn som är förmånstagare gifter sig utgör det inte hinder för rätten till barnpension.
Långvarigt arbetsoförmögna barn som får familjepension efter en förmånslåtare som dött före 1.7.1990 har rätt att få familjepension så länge som arbetsoförmågan fortgår utan avbrott. Fortsatt utbetalning av familjepension efter att barnet fyllt 18 år förutsatte en ny ansökan.
Förmånslåtarens barn har rätt till barnpension.
Ett barn som fötts under äktenskapet betraktas som makarnas gemensamma barn (faderskapsantagande). Om paret varit gift betraktas också barn som föds efter förmånslåtarens död som parets gemensamma. Också sambors gemensamma barn kan födas efter förmånslåtarens död. Arbetspensionsanstaltens avgörande av om det är fråga om parets gemensamma barn grundar sig i båda fallen på uppgifterna i befolkningsdatasystemet.
Ett barn som föds efter förälderns död har rätt till barnpension från början av månaden efter att barnet fötts.
Om ett barn till den efterlevande maken, som varit gift med eller registrerad partner till förmånslåtaren, var yngre än 20 år och bodde i samma hushåll med förmånslåtaren och den efterlevande maken när förmånslåtaren dog, har barnet rätt till barnpension.
Den efterlevande makens barn har rätt till barnpension även om den efterlevande makens och förmånslåtaren hade gift sig efter det att förmånslåtaren fyllt 65 år.
Om barnets far eller mor har dött före styvfadern eller styvmodern, har barnet rätt till barnpension också efter sin styvfader eller styvmoder. Det förutsätter dock att styvfadern eller styvmodern också efter sin makes död har försörjt styvbarnet i sitt hem.
Förmånslåtaren, den efterlevande maken och barnet anses ha bott i samma hushåll om de alla hade samma adress när förmånslåtaren avled. Situationen under förmånslåtarens dödsdag avgör barnets rätt till pension. Även om barnet senare flyttar bort från det gemensamma hemmet, har hen fortfarande rätt till barnpension.
Barnet anses ha bott i samma hushåll med förmånslåtaren och den efterlevande maken även om barnet på grund av skolgång bor på en annan ort när förmånslåtaren dör. Barnet ska ändå ha sin hemort enligt lagen om hemkommun hos förmånslåtaren och den efterlevande maken.
Barnet anses vara bosatt i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande maken också om barnet vid tidpunkten för förmånslåtarens död tillfälligt och kortvarigt vårdas på anstalt eller tillfälligt är omhändertaget av socialnämnden.
Om den efterlevande makens barn får stadigvarande anstaltsvård, kan barnet inte anses ha bott i samma hushåll med den efterlevande maken och förmånslåtaren.
Fosterbarn har inte rätt till barnpension efter sina fosterföräldrar. Med fosterbarn avses ett barn som inte är förmånslåtarens eller den efterlevande makens barn, men som förmånslåtaren försörjde i sitt hem.
Enligt folkpensionssystemet kan fosterbarn få barnpension efter sina fosterföräldrar.
Ett barn kan samtidigt få barnpension endast efter två förmånslåtare. I första hand beviljas barnpensionen efter barnets egna föräldrar.
Om barnet redan får barnpension efter flera än en förmånslåtare och beviljas barnpension efter sin egen förälder, upphör den barnpension som beviljats först. Om endast den ena av barnpensionerna har beviljats efter en annan förmånslåtare än egen förälder, upphör den när en pension som beviljas efter barnets andra egna förälder börjar.
Pensionen upphör vid den tidpunkt då barnpensionen efter den egna föräldern börjar.
En kalkylerad andel av den efterlevande makens familjepension läggs till barnpensionen, om
Om den efterlevande makens rätt till efterlevandepension har upphört i och med att det yngsta barnet som haft rätt till barnpension fyllt 18 år eller i och med att den tioåriga rätten till efterlevandepensionen upphört, kan barnet inte få någon kalkylerad andel.
Om den efterlevande maken inte har rätt till pensionen och barnet därför får en kalkylerad andel av efterlevandepensionen, bibehåller barnet sin rätt till den kalkylerade andelen av efterlevandepensionen även om den efterlevande maken senare gifter om sig och får ny rätt till efterlevandepension på grundval av det nya äktenskapet. Om den efterlevande maken inte har pensionsrätt på grundval av det nya äktenskapet och barnen har pensionsrätt också efter en ny förmånslåtare, får barnen en kalkylerad andel av efterlevandepensionen också efter den andra förmånslåtaren.