Anvisningen har uppdaterats med de ändringar som familjepensionsreformen medför. I fortsättningen är efterlevandepensionen en tidsbestämd förmån och under vissa förutsättningar har också en efterlevande sambo rätt till efterlevandepension.
Den efterlevande makens rätt till familjepension
Voimassa 01.01.2022 - toistaiseksi
Soveltamisohje, Julkaisuaika 04.01.2022 Julkisuus: Julkinen
Den efterlevande maken kan ha rätt till efterlevandepension på grundval av
- äktenskap
- registrerat partnerskap eller
- samboförhållande (gemensamt hushåll).
En tidigare make kan också ha rätt till efterlevandepension.
Om den efterlevande maken på grundval av ett tidigare äktenskap eller samboförhållande har rätt till familjepension enligt arbetspensionslagarna, har hen inte rätt till ny familjepension förrän hens rätt till den tidigare familjepensionen har upphört. Också sådan familjepension som man inte har ansökt om utgör hinder för en ny familjepension.
Om en tidigare efterlevandepension har upphört på grund av nytt äktenskap, kan den efterlevande maken få ny efterlevandepension efter sin senaste make. Det är möjligt att få ny efterlevandepension även om rätten till familjepension efter det första äktenskapet eller samboförhållandet ännu hade varit i kraft utan det nya äktenskapet. En efterlevande sambo har däremot inte rätt till efterlevandepension efter sin senaste sambo, om hen ännu får efterlevandepension efter det föregående äktenskapet eller samboförhållandet. Det beror på att efterlevandepensionen inte upphör för att man ingår ett nytt samboförhållande.
Exempel
Äktenskap – äktenskap
Efterlevandepension efter äktenskap -> nytt äktenskap före 50 års ålder, tidigare efterlevandepension upphör.
Maken avlider, kriterierna för att få efterlevandepension på grundval av det nya äktenskapet uppfylls.
Rätt till efterlevandepension finns på grundval av det senaste äktenskapet, den tidigare efterlevandepensionen har upphört och börjar inte betalas på nytt, även om tidsfristen för utbetalningen av den inte hade gått ut.
Äktenskap (tidsbestämd efterlevandepension) – samboförhållande
Tidsbestämd efterlevandepension på grundval av äktenskap -> samboförhållande.
Sambon avlider när det ännu finns 3 år kvar av den tidigare efterlevandepensionen, kriterierna för att få efterlevandepension på grundval av samboförhållandet uppfylls.
Efterlevandepensionen efter äktenskapet fortgår i tre år, efterlevandepension betalas inte på grundval av samboförhållandet.
Efter 3 år beviljas efterlevandepension på grundval av samboförhållandet tills det gemensamma barnet fyller 18 år.
Äktenskap (efterlevandepension beviljad tills vidare) – samboförhållande
Efterlevandepension på grund av äktenskap beviljad tills vidare (den efterlevande maken är född före år 1975 eller efterlevandepensionen har börjat innan lagändringen trädde i kraft).
Den efterlevande maken inleder ett samboförhållande, sambon avlider, kriterierna för efterlevandepension på grundval av samboförhållandet uppfylls.
Efterlevandepensionen efter äktenskapet fortgår tills vidare, efterlevandepension betalas inte på grundval av samboförhållandet.
Fastän efterlevandepensionen som beviljats på grundval av äktenskapet har minskats till noll när barnet fyllt 18 år, är tolkningen att den efterlevande maken fortfarande får efterlevandepension.
Samboförhållande – äktenskap
Efterlevandepension på grundval av samboförhållande, äktenskap före 50 års ålder, efterlevandepensionen upphör.
Maken avlider, kriterierna för att få efterlevandepension på grundval av det nya äktenskapet uppfylls.
Efterlevandepension beviljas på grundval av äktenskapet (den tidigare efterlevandepensionen har upphört och börjar inte betalas på nytt).
Samboförhållande – samboförhållande
Efterlevandepension beviljad på grundval av samboförhållande -> nytt samboförhållande -> påverkar inte den löpande efterlevandepensionen.
Sambon avlider, kriterierna för att få efterlevandepension på grundval av samboförhållandet uppfylls.
Om efterlevandepension betalas på grundval av det tidigare samboförhållandet (barn i det förhållandet är yngre än 18 år), fortgår betalningen av den och ingen efterlevandepension betalas på grundval av det senare samboförhållandet.
När det yngsta barnet som fötts i det första samboförhållandet fyller 18 år, upphör efterlevandepension och ny efterlevandepension kan betalas på grundval av det senare samboförhållandet, tills det yngsta barnet som fötts i detta samboförhållande fyller 18 år.
Efterlevandepension på grundval av äktenskap
För att efterlevandepension ska kunna beviljas, förutsätter det alltid att äktenskapet hade ingåtts innan förmånslåtaren fyllde 65 år. Äktenskapet ska vara i kraft när förmånslåtaren avlider. Om makarna inte har något gemensamt barn, ska också kriterierna beträffande den efterlevande makens ålder och äktenskapets långvarighet uppfyllas för att efterlevandepension ska beviljas.
Registrerat partnerskap jämställs med äktenskap.
Om det hade dömts till äktenskapsskillnad mellan makarna, men beslutet inte hade vunnit laga kraft när förmånslåtaren dog, anses äktenskapet ha varit i kraft vid tidpunkten för dödsfallet. Om domen till äktenskapsskillnad hade överklagats endast i fråga om anslutande ärenden, avgörs frågan om huruvida äktenskapet var i kraft utgående från dagen för avkunnelsen av domen.
Den efterlevande maken hade varit gift med förmånslåtaren åren 1964–1992, då äktenskapet hade upplösts. De gifte sig med varandra på nytt 27.9.2006, då förmånslåtaren redan hade fyllt 65 år. Vid bedömningen av rätten till familjepension hade endast det äktenskap som var i kraft vid förmånslåtarens död betydelse. Den efterlevande maken hade inte rätt till familjepension. ArPN 1637/3004/2007
Makarna, som inte hade barn med rätt till familjepension, hade ingått äktenskap med varandra två gånger. När mannen dog hade änkan fyllt 40 år och det andra äktenskapet hade inte fortgått i tre år. Familjepension beviljades inte. Plenum (omröstning 9-5). Beslutet gäller tiden före 1.7.1990, då en änka fick familjepension, om hon vid sin makes död hade fyllt 40 år och äktenskapet till dess hade fortgått minst tre år. FSD 469/84 , 13.12.1984.
Den efterlevande maken har ett gemensamt barn med förmånslåtaren
Den efterlevande maken har rätt till efterlevandepension, om
- hen har eller har haft barn eller adoptivbarn tillsammans med förmånslåtaren och
- äktenskapet hade ingåtts innan förmånslåtaren fyllde 65 år.
Som makarnas gemensamma barn betraktas också barn som föds efter förmånslåtarens död.
Den efterlevande maken har rätt till pension, även om barnet har avlidit före förmånslåtaren. Om makarna endast har fått ett dödfött barn, har den efterlevande maken däremot inte rätt till eftelevandepension.
Inverkan av adoption
Om makarnas gemensamma barn har adopterats bort innan förmånslåtaren dog, har den efterlevande maken inte rätt till efterlevandepension på grund av detta barn. Rätten uppstår inte heller, om den efterlevande maken har adopterat förmånslåtarens barn först efter förmånslåtarens död.
Förmånslåtarens eller den efterlevande makens barn som bott i makarnas gemensamma hem ger inte rätt till efterlevandepension
Den efterlevande maken får inte rätt till efterlevandepension på grund av sitt eget eller förmånslåtarens barn som inte är makarnas gemensamma barn. Ett sådant barn kan ändå ha rätt till barnpension.
Den efterlevande maken har inte ett gemensamt barn med förmånslåtaren
Om makarna inte har eller har haft barn tillsammans, har den efterlevande maken rätt till efterlevandepension om alla följande villkor uppfylls:
- äktenskapet hade ingåtts innan förmånslåtaren hade fyllt 65 år och den efterlevande maken 50 år
- äktenskapet hade varat i minst fem år före förmånslåtarens död
- den efterlevande maken hade fyllt 50 år vid förmånslåtarens död eller fick invalidpension enligt arbetspensionslagarna eller sjukpension enligt folkpensionslagen vid förmånslåtarens död och invalidpensionen hade fortgått i minst tre år (långvarigt arbetsoförmögen efterlevande make).
En person anses ha uppnått en viss ålder den kalenderdag hen fyller år.
För att en efterlevande make ska få rätt till efterlevandepension, förutsätts det att förmånslåtaren och den efterlevande maken ingick äktenskap senast dagen före förmånslåtarens 65-årsdag och dagen före den efterlevande makens 50-årsdag.
Om förmånslåtaren dör på den efterlevande makens 50-årsdag, har den efterlevande maken vid förmånslåtarens död fyllt 50 år.
ArPN ansåg att då den efterlevande maken gifte sig med förmånslåtaren på sin 50-årsdag hade äktenskapet inte ingåtts före den efterlevandes 50-årsdag. ArPN 910/3004/2008 och ArPN 932/3004/2008
FSD har genom sina beslut 6924/2008/1813 och 200/2009/1684 bekräftat denna tolkning.
Äktenskapet ska fortgå utan avbrott i fem år
För att efterlevandepension ska kunna beviljas förutsätts det att äktenskapet före förmånslåtarens död har fortgått minst fem år utan avbrott. Kravet på fem år anses bli uppfyllt på makarnas femte bröllopsdag.
Registrerade partners har sedan 1.3.2017 kunnat omvandla sitt partnerskap till äktenskap. Anmälan om omvandling av registrerat partnerskap till äktenskap ska göras till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Ett registrerat partnerskap fortsätter som äktenskap från och med den dag då Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har fått anmälan om ändringen.
Vid fastställande av hur länge äktenskapet har varat beaktas den sammanlagda tiden av det registrerade partnerskapet och äktenskapet som omedelbart följt efter det. Äktenskapet anses ha ingåtts den dag då det registrerade partnerskapet som föregår det har registrerats.
Långvarigt arbetsoförmögen efterlevande make
Om den efterlevande maken är långvarigt arbetsoförmögen, har hen rätt till efterlevandepension, även om hen inte har fyllt 50 år vid förmånslåtarens död.
Den efterlevande maken anses vara långvarigt arbetsoförmögen, om den invalidpension (enligt arbetspensionslagarna) eller sjukpension (enligt folkpensionslagen) hen fick vid förmånslåtarens död hade fortgått minst tre år utan avbrott före dödsdagen. De tre åren kan också bestå av perioder med rehabiliteringsstöd, om det inte finns avbrott mellan dem. Kravet på pension som fortgått i tre år uppfylls också, om pensionen genom besvärsinstansens beslut beviljas i efterskott så att pensionen ska betalas för minst tre år strax före förmånslåtarens död.
Barnlös änka som är född före 1.7.1950
En barnlös änka som är född 1.7.1950 eller tidigare har rätt till efterlevandepension, även om äktenskapet har ingåtts först efter att hon har fyllt 50 år, förutsatt att
- äktenskapet ingicks före 1.7.1990
- förmånslåtaren inte hade fyllt 65 år när äktenskapet ingicks och
- äktenskapet hade varat i minst tre år före förmånslåtarens död.
Den mildare bestämmelsen om åldern vid tidpunkten för äktenskapets ingående gäller endast änkor.
Den efterlevande maken kan inte välja efter vilken förmånslåtare hen vill ha pension
Efterlevandepensionen till en efterlevande make som gifter om sig efter 50 års ålder upphör inte. Efterlevandepension som beviljats efter den tidigare avlidna maken upphör inte ens på begäran.
En efterlevande make som gift om sig efter 50 års ålder och får efterlevandepension har således inte rätt till efterlevandepension efter sin nya make förrän hens rätt till den tidigare familjepensionen har upphört, även om det finns gemensamma barn i det nya äktenskapet.
Efterlevandepensioner som beviljats före 1.1.2022 har beviljats tills vidare. En efterlevande make som fyllt 50 år och får efterlevandepension som beviljats tills vidare kan inte få rätt till efterlevandepension efter sin nya make, eftersom hens efterlevandepension inte upphör. Däremot kan en efterlevande make som fyllt 50 år och som får tidsbestämd efterlevandepension få rätt till ny efterlevandepension, när hens rätt till den tidigare familjepensionen har upphört.
Om den efterlevande maken gifter om sig före 50 års ålder, upphör efterlevandepensionen i och med det nya äktenskapet, och därför kan hen ha rätt till efterlevandepension på grundval av det nya äktenskapet.
Efterlevandepension på grundval av gemensamt hushåll (efterlevande sambo)
En efterlevande sambo har oberoende av födelseår rätt till efterlevandepension om
- hen har flyttat ihop med förmånslåtaren innan förmånslåtaren fyllt 65 år
- har bott i ett gemensamt hushåll med förmånslåtaren i minst fem år innan förmånslåtaren dog
- den efterlevande sambon och förmånslåtaren har ett gemensamt barn som inte fyllt 18 år och som bodde i samma hushåll med förmånslåtaren och den efterlevande sambon
- förmånslåtaren och den efterlevande inte var samtidigt gifta med någon annan, och
- förmånslåtaren har avlidit efter 31.12.2021.
Åldersgränsen för att flytta ihop, 65 år, motsvarar åldersgränsen för äktenskap. Genom att tillämpa samma åldersgräns undviks en sådan situation där det inte lönar sig för en person som fyllt 65 år att ingå äktenskap för att maken senare kunde ha rätt till efterlevandepension. Å andra sidan sporrar bestämmelsen inte till att samborna undviker att gifta sig senare, eftersom ett äktenskap mellan samborna inte upphäver rätten till efterlevandepension, om kriterierna uppfylls i övrigt.
Kriteriet att förmånslåtaren och den efterlevande sambon inte är gifta med någon annan undersöks vid tidpunkten för pensionsfallet. Förmånslåtaren och den efterlevande kan ha varit gifta med någon annan person medan de har bott tillsammans.
Vad avses med gemensamt hushåll?
Enligt motiveringen i regeringens proposition (66/2021) ska gemensamt hushåll i regel betyda att den efterlevande har samma adress som förmånslåtaren i befolkningsdatasystemet när förmånslåtaren avlider och har haft det utan avbrott i minst fem års tid. Perioden på fem år ska alltså ha uppfyllts när förmånslåtaren avlider, dvs. förmånslåtaren och den efterlevande sambon måste då ha bott i gemensamt hushåll. Om de har bott i ett gemensamt hushåll tidigare och flyttat i sär uppfylls inte kriteriet för gemensamt hushåll.
Kortare och tillfälligt särboende avses dock inte avbryta perioden med oavbrutet samboende. Vanligen har det då inte heller gjorts några ändringar i adressuppgifterna i befolkningsdatasystemet. Som kort och tillfälligt särboende kunde betraktas till exempel utstationering på några månader eller anstaltsvård. Om samborna som bott i gemensamt hushåll har bott utomlands minst en del av den boendeperiod på minst fem år som är förutsättningen för erhållandet av efterlevandepension, ska pensionssökanden för pensionsanstalten lägga fram en tillräcklig utredning om boendet tillsammans utomlands i samband med ansökan om familjepension. Utredningen kan vara till exempel ett intyg av en behörig myndighet i landet i fråga om förmånslåtarens och den efterlevande makens boendeförhållanden.
Sambors gemensamma minderåriga barn
För att kriterierna för efterlevandepension ska uppfyllas då förmånslåtaren och den efterlevande varit sambor ska de ha ett gemensamt barn. Om det gemensamma barnet har adopterats av en annan familj före förmånslåtarens död, är barnet inte längre förmånslåtarens och den efterlevandes gemensamma barn. Som gemensamt barn betraktas också förmånslåtarens och den efterlevandes gemensamma biologiska barn som föds efter förmånslåtarens död.
Dessutom förutsätts att barnet har bott i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande. Barnets boendesituaion kan emellertid ha varierat t.ex. på grund av barnets studier. Det som är av betydelse är att barnet vid något skede medan förmånslåtaren och den efterlevande bott i ett gemensamt hushåll som ger rätt till familjepension har bott med förmånslåtaren och den efterlevande. Om situationen i fråga om barnets boende är oklar är det väsentligt om förmånslåtaren och den efterlevande har ekonomiskt tagit hand om sitt gemensamma barn.
Frågan om boende i gemensamt hushåll avgörs i praktiken utifrån den hemadress som införts i befolkningsdataystemet i fråga om sammanboendet, dess varaktighet och gemensamma barns boende. Om förmånslåtarens och den efterlevandes gemensamma barn har fötts levande, men eventuellt bott t.ex. på sjukhus, anses det avvikande från huvudregeln att barnet på det sätt som avses i bestämmelsen har bott i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande. Också barn som är förmånslåtarens och den efterlevandes biologiska barn men har fötts efter förmånslåtarens död anses ha bott i det gemensamma hushållet på det sätt som avses i bestämmelsen.
Tidigare makes rätt till familjepension
Förmånslåtarens tidigare make har rätt till familjepension, om förmånslåtaren vid sin död var skyldig att betala periodiskt underhållsbidrag till sin tidigare make
- enligt domstolens beslut eller dom som vunnit laga kraft eller
- enligt avtal som fastställts av socialnämnden.
På tidigare make och hens rätt till efterlevandepension tillämpas dessutom samma bestämmelser som på efterlevande make och hens rätt till efterlevandepension.
Domstolens beslut eller ett av socialnämnden fastställt avtal om underhållsbidrag
Skyldigheten att betala underhållsbidrag måste grunda sig på domstolens beslut eller dom som vunnit laga kraft eller ett avtal som bekräftats av socialnämnden. Ett motsvarande beslut eller avtal om skyldighet att betala underhåll kan också ha getts eller ingåtts i ett annat EU-land. Huruvida förmånslåtaren i verkligheten betalade underhåll har ingen betydelse.
Om underhåll betalas på viss tid enligt domen eller avtalet, har en tidigare make inte rätt till familjepension. Man har inte heller rätt till familjepension om underhållsbidraget ska betalas i form av en engångsersättning.
Om den tidigare maken och förmånslåtaren har ett avtal sinsemellan om underhållsbidrag, men socialnämnden inte har fastställt det, har den tidigare maken inte rätt till familjepension.
Tiden då efterlevandepension betalas
Efterlevande make som var gift med förmånslåtaren
Efterlevandepension som beviljas en efterlevande make som varit gift eller registrerad partner med förmånslåtaren upphör i slutet av den kalendermånad under vilken det har gått 10 år sedan förmånslåtarens död. Efterlevandepensionen upphör dock tidigast i slutet av den kalendermånad under vilken det yngsta barnet som har rätt till barnpension fyller 18 år.
En efterlevande make som varit gift med förmånslåtaren och är född före år 1975 har dock fortfarande rätt att få efterlevandepension beviljad tills vidare. Också sådana efterlevandepensioner vars pensionsfall är före 1.1.2022 fortgår tills vidare.
Efterlevande sambo
Efterlevandepensionen till en efterlevande sambo upphör i slutet av den kalendermånad då det yngsta av förmånslåtarens och den efterlevandes gemensamma barn som har rätt till familjepension fyller 18 år.