Arbetslivspension förutsätter 38 år i huvudsyssla i arbete som ska arbetspensionsförsäkras

Kraven på yrkesbanans längd för arbetslivspension är att

personen har arbetat minst 38 år och
arbetet har varit arbete i huvudsyssla som ska arbetspensionsförsäkras.

Om personen har haft flera olika arbeten samtidigt, beaktas de samtidiga arbetena en gång vid bedömningen av yrkesbanans längd.

När pensionsanstalten bedömer om arbetet varit huvudsyssla, kan flera samtidiga arbeten som helhet bilda en huvudsyssla.

Yrkesbanan bedöms utgående från arbetspensionssystemets registeruppgifter

Pensionsanstalten bedömer längden av en persons yrkesbana utgående från uppgifterna i arbetspensionssystemets register.

Om personen enligt registeruppgifterna har arbetat i 38 år, bedömer pensionsanstalten om det registrerade arbetet har varit ansträngande och slitsamt arbete i huvudsyssla.

Vid prövningen av kravet på ansträngande och slitsamt arbete under yrkesbanan beaktas endast arbete i huvudsyssla.

Mera

I de 38 åren beaktas endast ansträngande och slitsamt arbete.

Ett krav på ansträngande och slitsamt arbete är att det är arbete i huvudsyssla. Deltidsarbete uppfyller inte kravet på ansträngning och slitage.

Hur bedöms det om en arbetstagare har arbetat i huvudsyssla?

Bedömningen av om en arbetstagare arbetet i huvudsyssla görs utifrån en helhetsbedömning som påverkas bl.a. av

inkomsterna av arbetet
arbetstiden och
övriga uppgifter om huruvida arbetet har varit heltids- eller deltidsarbete.

Vid bedömningen av om arbetstagaren arbetat i huvudsyssla tar pensionsanstalten hänsyn till hurdana inkomster som är typiska för en liknande yrkesbana inom branschen i fråga.

Vid bedömningen av huruvida arbetet har varit huvudsyssla kan pensionsanstalten använda sig av inkomststatistik för regelbunden arbetstid, som beskriver inkomsterna av heltidsarbete.

Mera

Exempel: Deltidsarbete ingår i arbetstagarens yrkesbana

Enligt registeruppgifterna har arbetstagaren haft arbetspensionsförsäkrat arbete i sammanlagt 40 år.

När pensionsanstalten bedömer om arbetet varit ansträngande och slitsamt, konstateras att arbetstagaren i 3 års tid har haft lätt kontorsarbete på deltid. Den här tiden subtraheras från de registrerade 40 åren (40-3=37).

Ansökan om arbetslivspension avslås, eftersom arbetstagaren inte har arbetat i minst 38 år i ansträngande och slitsamt arbete i huvudsyssla.

Hur bedöms det om en företagare har arbetat i huvudsyssla?

Vid bedömningen av om en företagares arbete har varit huvudsyssla är utgångspunkten företagarens fastställda arbetsinkomst.

Vid bedömningen beaktas bl.a.

inkomster som överensstämmer med yrkesbanan eller är typiska för branschen
arbetstiden och
övriga uppgifter om huruvida arbetet har varit heltids- eller deltidsarbete.

Vid bedömningen används också Pensionsskyddscentralens anvisningar om fastställande av företagares arbetspension eller LPA:s anvisningar om lantbruksföretagares arbetsinkomst.

Om det i företagarens arbete ingår uppgifter som är ansträngande och slitsamma, men företagaren inte har arbetat i huvudsyssla, uppfyller arbetet inte kravet på ansträngande och slitsamt arbete i huvudsyssla.

Om en företagare har flera olika arbeten, ska den sammanlagda arbetsmängden som helhet bedömt motsvara arbete i huvudsyssla som krävs för arbetslivspension.

Det har inte fastställts något entydigt timantal, eftersom arbetstiderna och antalet timmar som betraktas som heltidsarbete varierar något mellan olika branscher.

Mera

Företagarens arbetsinkomst är utgångspunkten när pensionsanstalten bedömer om företagarverksamheten har varit huvudsyssla. Vid bedömningen används Pensionsskyddscentralens och LPA:s anvisningar om arbetsinkomst som hjälpmedel.

En arbetsinkomst som överensstämmer med anvisningarna bidrar till beskrivningen av företagarverksamhet som huvudsyssla. Även om arbetet är huvudsyssla, behöver arbetsinkomsten inte vara lika stor som den arbetsinkomst som rekommenderas i Pensionsskyddscentralens och LPA:s anvisningar.

Pensionsskyddscentralens och LPA:s anvisningar om arbetsinkomst är rekommendationer om arbetsinkomstens nivå för nya företagare. Huruvida en företagare har haft verksamheten som huvudsyssla ska alltid bedömas individuellt utifrån den helhet som bildas av arbetsinkomstanvisningarna för branschen, tilläggsuppgifter som vid behov bes av företagaren och uppgifterna om typiska inkomster inom branschen.

Med en minimiarbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare kan företagarens arbete i regel inte vara huvudsyssla.

Vad är arbete som ska arbetspensionsförsäkras?

En 38 år lång yrkesbana kan bestå av

arbete som anställd som ska försäkras enligt olika arbetspensionslagar och
arbete som företagare som ska försäkras enligt lagarna om pension för företagare.

Arbete som ska försäkras enligt arbetspensionslagarna är också arbete

som försäkrats enligt arbetspensionslagarna som gällt vid respektive tidpunkt men som inte har gett pensionstillväxt.

Mera

Som sådant arbete som ska arbetspensionsförsäkras enligt lagen betraktas t.ex. arbete som en person före år 2005 har utfört före 23 års ålder och som försäkrats men inte har gett pensionstillväxt enligt arbetspensionslagarna.

Vid beräkningen av yrkesbanans längd beaktas också arbete som saknas i arbetstagarens registeruppgifter och som inte försäkrats till följd av en försummelse, om det har lagts fram tillräckliga och tillförlitliga bevis på arbetet.

För att bevisen ska vara tillräckliga och tillförlitliga behöver de inte vara ostridiga på samma sätt som det krävs för att arbetsinkomster som är äldre än 6 år ska beaktas (ArPL 75 § 2 mom.).

arbete som inte har försäkrats t.ex. på grund av arbetsgivarens försummelse
arbete som saknas i registeruppgifterna men som sökanden i samband med ansökan om arbetslivspension lägger fram tillräckliga och tillförlitliga uppgifter om
arbete för vilket företagaren har fått en befrielse från FöPL- eller LFöPL-försäkringsskyldigheten.

Mera

LFöPL-försäkringen gäller också stipendietagare som i Finland har beviljats ett stipendium för konstnärlig eller vetenskaplig verksamhet.

Försäkringsskyldigheten gäller alla sådana stipendietagare som har fått ett arbetsstipendium som beviljats i Finland år 2009 eller senare.

I fråga om företagare kan endast försäkrad tid beaktas. Företagarverksamhet kan försäkras retroaktivt för det innevarande året och de 3 närmast föregående åren.

Om företagaren inte har försäkrat sitt företagararbete under sin yrkesbana, kan gammal oförsäkrad tid som företagare inte beaktas som arbete som ska försäkras enligt arbetspensionslagarna, när längden på företagarens yrkesbana beräknas.

Den nedre åldersgräns som beaktas vid beräkningen av yrkesbanans längd är den nedre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten som gällt enligt arbetspensionslagarna vid respektive tidpunkt

Vid beräkningen av yrkesbanans längd kan man beakta sådant arbete, som enligt de arbetspensionslagar som gällde vid respektive tidpunkt borde ha försäkrats, men som av någon anledning inte har försäkrats då.

Som sådant arbete som ska arbetspensionsförsäkras betraktas vid bedömningen av kravet på yrkesbana för arbetslivspension t.ex. sådant arbete som sökanden har utfört efter att ha uppnått den nedre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten enligt de arbetspensionslagar som gällde vid respektive tidpunkt, även om arbetet inte har försäkrats.

Mera

Nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt lagen om pension för arbetstagare (APL)

Under tiden 1.7.1962–30.6.1971 var den nedre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten enligt APL 18 år.

Under tiden 1.7.1971–31.12.1988 fanns det ingen nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt APL. Avskaffandet av nedre åldersgräns gällde anställningar som var i kraft efter 30.6.1971.

Under tiden 1.1.1989–31.12.2004 gällde försäkringsskyldigheten enligt APL anställningar som hade börjat efter det år då arbetstagaren fyllde 13 år.

Från och med 1.1.2005 var den nedre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten enligt APL 18 år. Arbetet skulle försäkras från början av den månad som följde på den då arbetstagaren fyllde 18 år.

Nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt lagen om arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (KAPL)

Under tiden 1.7.196—31.12.1988 fanns det ingen nedre åldersgräns för att omfattas av KAPL, utan arbetsgivaren skulle försäkra arbetstagare inom KAPL-branscherna oberoende av ålder.

Under tiden 1.1.1989–31.12.2004 började försäkringsskyldigheten enligt KAPL det kalenderår då arbetstagaren fyllde 14 år.

Under tiden 1.1.2005–31.12.2006 började försäkringsskyldigheten enligt KAPL det kalenderår då arbetstagaren fyllde 18 år.

Nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt lagen för vissa konstnärer och redaktörer i arbetsförhållande (KoPL)

Under tiden 1.1.1986-31.12.1988 fanns det inga åldersgränser för försäkringsskyldigheten enligt KoPL.

Under tiden 1.1.1989–31.12.2004 började försäkringsskyldigheten enligt KoPL det kalenderår då arbetstagaren fyllde 14 år.

Under tiden 1.1.2005–31.12.2006 började försäkringsskyldigheten enligt KoPL det kalenderår då arbetstagaren fyllde 18 år.

Nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt lagen om sjömanspensioner (SjPL)

Under tiden 1.6.1956–31.12.2014 fanns det ingen åldersgräns för försäkring enligt SjPL.

Fr.o.m. 1.1.2005 försäkras arbetstagare enligt SjPL från början av den månad som följer på den då arbetstagaren fyller 18 år.

Nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL)

Fr.o.m. 1.1.2007 försäkras arbetstagare enligt ArPL från början av den månad som följer på den då arbetstagaren fyller 18 år.

Fr.o.m. 1.1.2017 försäkras arbetstagare enligt ArPL från början av den månad som följer på den då arbetstagaren fyller 17 år.

Nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare (KTAPL), Kommunala pensionsanstaltens pensionsstadga (KPS) och lagen om kommunala pensioner (KomPL)

Under tiden 1.7.1962–30.6.1971 var den nedre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten 18 år.

Under tiden 1.7.1971–31.12.1988 fanns det ingen nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten. Avskaffandet av nedre åldersgräns gällde anställningar som var i kraft efter 30.6.1971.

Under tiden 1.1.1989–31.12.2004 gällde försäkringsskyldigheten anställningar som hade börjat efter det år då arbetstagaren fyllde 13 år.

Från och med 1.1.2005 var den nedre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten 18 år. Arbetet skulle försäkras från början av den månad som följde på den då arbetstagaren fyllde 18 år.

Nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (KyPL)

Under tiden 1.1.1966–31.12.1999 omfattades alla som stod i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande av KyPL.

Fr.o.m. 1.1.2000 började försäkringsskyldigheten det kalenderår då arbetstagaren fyllde 14 år.

Fr.o.m. 1.1.2005 var den nedre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten 18 år. Arbetet skulle försäkras från början av den månad som följde på den då arbetstagaren fyllde 18 år.

Nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt lagen om statens pensioner (StaPL)

Under tiden 1.1.1967-31.12.20014 omfattades alla statsanställda i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande av StPL.

Nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt lagen om pension för företagare (FöPL)

Fr.o.m. 1.1.1970 är den nedre åldergränsen för försäkring enligt FöPL ingången av den månad som följer på den då företagaren fyller 18 år.

Nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL)

Fr.o.m. 1.1.1970 är den nedre åldergränsen för försäkring enligt LFöPL ingången av den månad som följer på den då företagaren fyller 18 år.

Hur bedöms längden av yrkesbanan fr.o.m. år 2005?

Yrkesbanans längd ska alltid utredas i detalj utgående från de faktiska arbetsmånaderna.

Mera

Vid bedömningen fäster pensionsanstalten uppmärksamhet vid om arbetstagarens eller företagarens registrerade arbetsinkomster överensstämmer med inkomster enligt den påstådda yrkesbanan eller arbetsinkomster som är typiska inom branschen.

Arbetspensionsanstalten jämför registeruppgifterna om arbetsinkomsterna med de arbetsintyg och andra motsvarande utredningar som pensionssökanden lägger fram för att utreda yrkesbanans längd.

Om kravet på 38 års yrkesbana inte uppfylls enligt de tillgängliga registeruppgifterna, ska sökanden lägga fram tillräckliga bevis på yrkesbanans längd och på att arbetet har varit huvudsyssla.

När pensionsanstalten utreder längden av en arbetstagares yrkesbana utifrån arbeten fr.o.m. 1.1.2005, kan pensionsanstalten utnyttja registeruppgifterna om arbetsinkomster på följande sätt:

Om arbetstagaren varje år har en årsinkomst på minst 18 862,62 euro om året (enligt 2022 års nivå) kan högst 12 månader beaktas som tid i arbete under året i fråga, om arbetet har varit ansträngande och slitsamt och utgjort en huvudsyssla.
Om kravet på årsarbetsinkomst inte uppnås något år och kravet på 38 års yrkesbana därför inte uppfylls, utreder pensionsanstalten de faktiska arbetsmånaderna under året i fråga.
Arbetsinkomsterna justeras med lönekoefficienten till nivån för den tidpunkt då de undersöks.

Även om bedömningen av yrkesbanans längd fr.o.m. år 2005 delvis kan göras utgående från arbetsinkomsterna, ska längden av arbetstagarens yrkesbana dock alltid utredas på basis av de verkliga arbetsmånaderna, om kravet på 38 års yrkesbana inte uppfylls under ett år för att personens arbetsinkomster under det året inte har uppgått minst till inkomstgränsen för återstående tid.

Yrkesbanan bedöms som en helhet, när dess längd räknas utgående från de registrerade uppgifterna om arbetsinkomst. Från och med år 2005 har uppgifter om arbetstagarnas arbetsinkomster registrerats inom arbetspensionssystemet, men inte längre uppgifter om anställningarnas längd.

Inkomster av förtroendeuppdrag beaktas inte när pensionsanstalten bedömer yrkesbanans längd. Vid beräkningen av yrkesbanans längd beaktas i princip inte heller uppdrag som familje- eller närståendevårdare. Vid individuell bedömning kan arbete som familje- eller närståendevårdare beaktas vid beräkningen av 38 års yrkesbana.

Längden av en företagares yrkesbana beräknas i fråga om företagarperioder fr.o.m. 1.1.2005 utgående från begynnelse- och avslutningsdatumen för företagarperioderna.

Om företagarperioderna har det registrerats datum då försäkringen börjat och upphört och arbetsinkomsten.

Mera

Exempel: Säsongbetonat arbete ingår i yrkesbanan

Enligt registeruppgifterna har arbetstagaren haft arbetspensionsförsäkrat arbete i sammanlagt 39 år.

När pensionsanstalten bedömer om arbetet varit ansträngande och slitsamt, upptäcker pensionsanstalten att 5 år av arbetet har bestått av säsongbetonat arbete som asfaltläggare på somrarna. Även om arbetet som asfaltläggare utgående från uppgifterna om arbetet kan betraktas som ansträngande och slitsamt, kan arbetet vid bedömningen av kravet på 38 års yrkesbana endast beaktas i fråga om de faktiska arbetsmånaderna, trots att det utgående från registeruppgifterna om årsarbetsinkomsterna först såg ut som om arbetet hade varit huvudsysslan under hela året.

Ansökan om arbetslivspension avslås, eftersom arbetstagaren inte har arbetat i minst 38 år i ansträngande och slitsamt arbete i huvudsyssla.

Hur bedöms längden av yrkesbanan före år 2005?

Yrkesbanans längd före år 2005 bedöms utifrån

de registrerade tiderna för anställningarna och den pensionsgrundande lönen i fråga om anställda inom den privata sektorn
fribrevsperioderna i fråga om anställda inom den offentliga sektorn
antalet registrerade månadsredovisningar under respektive år i fråga om KAPL/KoPL-anställningar
begynnelse- och avslutningsdatumen för FöPL- och LFöPL-perioderna i fråga om företagare.

Förtroendeuppdrag beaktas inte vid bedömningen av yrkesbanans längd. Vid bedömningen av yrkesbanans längd före år 2005 beaktas uppdrag som familje- eller närståendevårdare i princip inte. Vid individuell bedömning kan arbete som familje- eller närståendevårdare beaktas vid beräkningen av 38 års yrkesbana.

I oklara fall används registeruppgifterna om arbetsinkomster vid beräkningen av yrkesbanans längd så att pensionsanstalten gör en helhetsbedömning av om arbetstagarens eller företagarens registrerade arbetsinkomster överensstämmer med den påstådda yrkesbanan eller arbetsinkomster som är typiska inom branschen.

Mera

I fråga om äldre KAPL-anställningar kan det ha hänt att löner har registrerats på ett mindre antal arbetsmånader än det faktiska antalet månader då personen har arbetat under respektive år. Det är möjligt att hela årets KAPL-löner t.ex. har registerats på en månad.

Vid behov måste de faktiska arbetsmånaderna redas ut med hjälp av andra uppgifter om KAPL-arbetena. Det kan t.ex. ske med hjälp av arbetsintyg och s.k. KAPL-specifikationer.

Företagarperioder med befrielse från försäkringsskyldigheten räknas med i yrkesbanans längd

Som företagarens arbetspensionsförsäkrade arbete betraktas också arbete som omfattades av försäkringsskyldigheten enligt FöPL och LFöPL, men som hade befriats från försäkringsskyldigheten enligt lagen som gällde före år 2002.

Perioder med befrielse från försäkringsskyldigheten framgår av registeruppgifterna.

Mera

Enligt lagarna om införande av FöPL och LFöPL får de som är födda före år 1961 och har beviljats befrielse före år 2002 behålla befrielsen i kraft så länge som de uppfyller villkoren för den. Även sådant arbete som företagare betraktas som arbete som försäkrats enligt arbetspensionslagarna.

Pensionsanstalten ska också kontrollera att företagararbetet som befriats från försäkringsskyldigheten har varit ansträngande och slitsamt och utgjort huvudsyssla.

Företagares 0-arbetsinkomstperioder beaktas vid beräkningen av yrkesbanan

I registeruppgifterna är företagares 0-arbetsinkomstperioder sådana perioder för vilka försäkringsavgifter är obetalda.

0-arbetsinkomstperioder beaktas vid bedömningen av en ansträngande och slitsam yrkesbana, eftersom dessa perioder utgör försäkrad tid. 0-arbetsinkomstperioderna beaktas oberoende av om de obetalda försäkringsavgifterna ännu kan drivas in eller om de är preskriberade.

Mera

I FöPL och LFöPL föreskrivs att om företagaren har obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter som inte är preskriberade, är totalarbetsinkomsten för det kalenderåret lika stor som den arbetsinkomst utifrån vilken företagarens arbetspensionsförsäkringsavgifter för det kalenderåret har fastställts.

Om obetalda arbetspensionsavgifter har preskriberats minskas den totala arbetsinkomsten så att den multipliceras med kvoten av de arbetspensionsförsäkringsavgifter som företagaren har betalat och som förordnats honom eller henne (FöPL 67 §, LFöPL 73 §).

Pensionsanstalten ska också kontrollera att företagararbetet under 0-arbetsinkomstperioden har varit ansträngande och slitsamt och utgjort huvudsyssla.

Vilka frånvaroperioder beaktas i yrkesbanans längd?

Vid bedömningen av yrkesbanans längd beaktas utöver arbete som ska arbetspensionsförsäkras också

moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningsperioder för högst tre år
kortare frånvaron p.g.a. sjukdom eller permittering och
tillfällig arbetslöshet.

Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningsperioder beaktas för högst 3 år vid beräkningen av 38 års yrkesbana

I en yrkesbana på 38 år medräknas moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningsperioder för högst tre år.

Pensionsanstalten utreder barnavårdsperioderna närmare, om kravet på yrkesbanans längd inte uppfylls enligt registeruppgifterna om arbetet.

Om uppgifter om moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningperioder inte fås från FPA:s register, räknas som förmånstider högst de moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningsperioder som överensstämmer med de bestämmelser som gällt vid respektive tidpunkt. Pensionsanstalten beaktar de perioder om vilka man t.ex. med hjälp av befolkningsregisteruppgifter och andra uppgifter tillräckligt kan redas ut att avbrottet i yrkesbanan beror på vård av barn.

Arbetspensionssystemet har tillgång till uppgifterna om moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningperioder fr.o.m. 2005

I arbetspensionssystemets register finns uppgifter om moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningsperioder från och med år 2005, eftersom dessa förmåner påverkar arbetspensionens belopp.

Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningperioder före år 2005 måste utredas särskilt

Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningperioder före år 2005 beaktas som så långa som de maximalt har kunnat vara vid respektive tidpunkt. Uppgifterna fås inte ur arbetspensionssystemets register.

Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningperioderna reds ut med hjälp av t.ex.

FPA:s register
de uppgifter som sökanden lämnat i ansökan
befolkningsregisteruppgifterna eller
övriga tillräckliga och tillförlitliga uppgifter.

Utifrån de uppgifter som läggs fram bedömer pensionsanstalten som en helhet om avbrottet i yrkesbanan beror på en moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningperiod.

Mera

Uppgifter om moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning före år 2005 (Källa: FPA, Statistisk årsbok)

1.1.1971 förlängdes moderskapspenningperioden från 54 till 72 vardagar.
1.7.1974 förlängdes moderskapspenningperioden från 72 till 174 vardagar.
1.3.1978 förlängdes moderskapspenningperioden från 174 till 186 vardagar. Moderskapspenningen för 12 dagar av denna tid kunde betalas till barnets far. Också adoptivmödrar fick rätt till moderskapspenning.
1.7.1978 förlängdes moderskapspenningperioden från 186 till 198 vardagar.
1.3.1979 förlängdes moderskapspenningperioden från 198 till 210 vardagar.
1.5.1980 förlängdes moderskapspenningperioden från 210 till 234 vardagar. Moderskapspenningen för 36 dagar av denna tid kunde betalas till barnets far.
1.7.1981 förlängdes moderskapspenningperioden från 234 till 258 vardagar. Moderskapspenningen för 60 dagar av denna tid kunde betalas till barnets far.
1.1.1982 ökades antalet dagar för vilka moderskapspenningen kunde betalas till fadern. Antalet dagar i samband med barnets födelse (6-12) ändrades inte, men fadern kunde senare under moderskapsperioden få moderskapspenning för 25, 50, 75 eller 100 dagar.
1.2.1985 ändrades benämningen moderskapspenning till moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning. I årsboken kallas de gemensamt för föräldradagpenningar. Faderns rätt till föräldrapenning förlängdes till 158 vardagar (dessutom har fadern fortfarande rätt till föräldradagpenning i samband med barnets födelse). Föräldradagpenning kunde också betalas till moderns sambo.
1.1.1987 förlängdes föräldradagpenningsperioden med 5 vardagar. Förlängningen gällde tiden före nedkomsten.
1.4.1988 förlängdes föräldradagpenningperioden med 60 vardagar i sådana fall där det samtidigt föddes två eller flera barn i familjen.
1.1.1991 förlängdes föräldradagpenningsperioden från 263 till 275 vardagar. Rätten till dagpenning kunde börja 30–50 vardagar före nedkomsten. Fäderna fick rätt till ”egen” faderskapspenning för 6 vardagar.
1.7.1991 började särskild moderskapspenning betalas till gravida kvinnor i riskfyllt arbete.
1.1.1993 förkortades föräldradagpenningsperioden från 275 till 263 vardagar. Faderskapsledighet i samband med barnets födelse förkortade inte längre föräldradagpenningsperioden.
1.1.1997 blev åldersgränsen för adoptivbarn som berättigade till föräldrapenning 7 år (tidigare 6 år). Föräldrapenningperioden för adoptivföräldrar förlängdes från 100 till 180 vardagar. Adoptivfäder fick rätt till faderskapspenning för 6 vardagar.
1.1.1997 förlängdes föräldradagpenningsperioden med 60 vardagar per barn från och med det andra barnet för föräldrar som får flera barn på en gång. Reformen gällde också adoptivföräldrar.
Från och med 1.10.2011 har fadern kunnat fritt välja tidpunkten för sin allt som allt 18 vardagar långa faderskapsledigheten under moderskaps- och föräldrapenningperioden ( i högst 4 delar).
1.1.2003 fick fäder som tar ut föräldrapenning under föräldradagpenningsperiodens sista 12 vardagar rätt till faderskapspenning för 12 extra vardagar efter föräldradagpenningsperioden (s.k. tilläggdagar eller bonusledighet).
Om moderskapspenningperioden har börjat 1.1.2003 eller senare har modern och fadern kunnat dela på sin rätt till föräldrapenning så att de samtidigt har rätt till partiell föräldrapenning. För att få partiell föräldrapenning måste föräldrarna själva ta hand om barnet. Partiell föräldrapenning uppgår till hälften av det belopp som modern eller fadern annars skulle få.
Fr.o.m. 1.1.2003 har en familj i vilken det samtidigt föds fler en ett barn kunnat använda förlängningen på 60 vardagar helt eller delvis under föräldradagpenningsperioden (tidigare först i slutet av perioden).
Fr.o.m. 1.1.2003 kan moderns rätt till dagpenning överföras till barnets far efter sjukdagpenningens självrisktid, om modern under moderskapspenningsperioden på grund av sjukdom är varaktigt eller långvarigt är oförmögen att vårda barnet.

Kortare frånvaroperioder på grund av sjukdom eller permittering samt tillfällig arbetslöshet beaktas vid beräkningen av 38 års yrkesbana

I de 38 åren i arbete medräknas kortare frånvaroperioder på grund av sjukdom eller permittering samt tillfällig arbetslöshet som sökanden har haft under sin tid i arbetslivet.

Avbrott i yrkesbanan på grund av sjukdom eller permittering kan godkännas som tid i arbete, om sjukdoms- eller permitteringsperioderna inte medför en betydande avvikelse i respektive års registrerade arbetsinkomster, som jämförs med arbetsinkomster som överensstämmer med yrkesbanan eller som är typiska inom branschen.

Vid bedömningen kan pensionsanstalten använda Pensionsskyddscentralens anvisningar om arbetsinkomst när det gäller företagare och LPA:s anvisningar om fastställande av arbetsinkomsten när det gäller lantbruksföretagare.

Mera

Bedömningen av hur kortare frånvaroperioder och tillfällig arbetslöshet påverkar uppfyllnaden av kravet på 38 års yrkesbana grundar sig på en individuell helhetsbedömning.

I lagen eller lagmotiveringen har det inte definierats vad som är en betydande avvikelse i de registrerade arbetsinkomsterna för respektive år när man jämför arbetsinkomsterna under ett år med frånvaroperioder eller arbetslöshet med arbetsinkomster som överensstämmer med yrkesbanan eller är typiska inom branschen.

Hur jämställs arbete utomlands och avbrott i yrkesbanan utomlands med arbete som ska arbetspensionsförsäkras?

Arbete i ett EU- eller EES-land eller ett avtalsland jämställs med arbete som ska arbetspensionsförsäkras.

Med arbete i ett EU- eller EES-land eller ett avtalsland som ska arbetspensionsförsäkras jämställs också

moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningperioder under arbete i ett EU-, EES- eller avtalsland för högst 3 år
kortare frånvaroperioder på grund av sjukdom eller permittering under arbete i ett EU-, EES- eller avtalsland för högst 1 år och
tillfällig arbetslöshet i ett EU-, EES- eller avtalsland.

Mera

Försäkringsperioder i ansträngande och slitsamt arbete beaktas vid bedömningen av kravet på 38 års yrkesbana

Försäkringsperioder i ansträngande och slitsamt arbete i EU-, EES- och avtalsländer beaktas vid beräkningen av 38 år i arbete.

Vid bedömningen av yrkesbanans längd undersöks först yrkesbanan i Finland. Om arbetet som försäkrats i Finland inte räcker till för en 38 års yrkesbana, utreds arbetet i EU-, EES- och avtalsländerna närmare. I ansökningsbilagan ”Arbete och bosättning utomlands” (Bilaga U, ETK/Kela 7110r) ombeds sökanden uppge hur långa perioder hen har arbetat utomlands. Sökanden har en skyldighet att lägga fram tillräckliga och tillförlitliga uppgifter om det ansträngande och slitsamma arbetet utomlands på samma sätt som om arbete i Finland.

Vad är tillräckliga och tillförlitliga bevis vid bedömningen av yrkesbanans längd?

Den som söker arbetslivspension ska lägga fram tillräckliga och tillförlitliga bevis på längden av sin yrkesbana för pensionsanstalten, om hen åberopar sådana arbeten som inte kan utredas med hjälp av registeruppgifterna.

Med tillräckliga och tillförlitliga bevis avses dokumentering på basis av vilken det med fog kan anses ha blivit utrett att en arbetsperiod har ägt rum och hur stora inkomsten av den varit. Kravet på tillräckliga bevis är lindrigare än kravet på ostridiga bevis.

För att få tillräckliga och tillförlitliga bevis kan användas t.ex.

arbetsintyg
arbetsavtal
lönespecifikationer
annan tillförlitlig dokumentering av lönen och arbetsuppgifterna
skatteuppgifter, om sådana finns att få från de aktuella åren.

Huruvida bevisen är tillräckliga och tillförlitliga bedöms alltid som en helhet.

Brister i uppgifterna om offentliga anställningar som sökanden kan ha rätt till pension för undersöks av Keva å tjänstens vägnar oberoende av hur lång tid det har gått sedan arbetet och om personen kan lägga fram tillräckliga och tillförlitliga bevis.

Hur gör man, om ett arbete inte har registrerats men det finns bevis på det?

Pensionssökanden kan lägga fram bevis på sådant arbete som inte har registrerats som pensionsgrundande. Om pensionssökandens bevis är ostridiga, registrerar pensionsanstalten arbetet och beaktar det i pensionsbeslutet.

Om de bevis som pensionssökanden lägger fram inte är ostridiga utan endast tillräckliga och tillförlitliga, kan arbetsperioden inte automatiskt registreras som pensionsgrundande tid. Anställningsförhållandet ska utredas separat.

Tid i arbete om vilken det har lagts fram tillräckliga och tillförlitliga bevis beaktas dock vid bedömningen av om kravet på 38 år i arbete uppfylls.

Mera

Hur gör man, när en utredning av registeruppgifter som saknas inleds medan pensionsansökan handläggs?

Beviljande pensionsbeslut

Om pensionssökanden anmäler brister i registreringen av uppgifterna i samband med pensionsansökan, avgörs ärendet i pensionsbeslutet. Om pensionssökanden anser att uppgifterna i pensionsbeslutet inte är korrekta, kan pensionssökanden överklaga pensionsbeslutet. Om utredningen av uppgifterna fördröjs, meddelar pensionsanstalten ett interimistiskt beviljande beslut.

Fastän avgörandet om de anställningsuppgifter som saknas träffas i samband med pensionsbeslutet, ska de saknade uppgifterna ändå utredas av den pensionsanstalt där anställningen är eller borde vara försäkrad.

Avslag

Om pensionsansökan avslås, meddelas i avslagsbeslutet inget avgörande om de anställningar eller oavlönade perioder som saknas i registret. För utredningen av anställningsuppgifterna ansvarar då den pensionsanstalt där anställningen är eller borde vara försäkrad.

Den pensionsanstalt som ansvarar för utredningen av uppgifterna sänder ett svar till pensionssökanden.