Anvisningen har kompletterats med uppgiften om att efterlevandepension som beviljas från pensionssystemet för EU-tjänstemän jämställs med efterlevandepension från EU-länder vid minskningen av efterlevandepension. Penningbeloppen i anvisningen har uppdaterats enligt nivån år 2022.
Beräkning av minskad EU-efterlevandepension
Voimassa 01.01.2022 - toistaiseksi
Soveltamisohje, Julkaisuaika 01.01.2022 Julkisuus: Julkinen
Hur minskas efterlevandepensionen?
Med minskning av efterlevandepension avses att den efterlevande makens egen pension eller egna inkomster bekatas i efterlevandepensionens belopp.
Minskningen av efterlevandepensionen räknas på följande sätt:
- Ett belopp som motsvarar minskningsgrunden dras av från den efterlevande makens egen arbetspension.
- Om den efterlevande makens egen pension överstiger minskningsgrunden (överskjutande del), minskas hälften av skillnaden från efterlevandepensionen.
Minskningsgrund
Minskningsgrunden är 750,50 euro enligt nivån år 2022. Beloppet justeras med lönekoefficienten varje år.
Om efterlevandepensionen minskas efter sex månader med omställningspensionen, grundar sig minskningen på det år när familjepensionen började. Minskningsgrunden justeras vid behov med arbetspensionsindex till nivån vid minskningstidpunkten.
Proportionell minskning
Om den efterlevande maken eller makan har rätt att få efterlevandepension enligt flera arbetspensionslagar, görs en proportionell minskning av efterlevandepensionen.
Från efterlevandepensionen enligt varje arbetspensionslag minskas den andel av den halva överskjutande delen som efterlevandepensionen enligt den aktuella arbetspensionslagen utgör av efterlevandepensionerna enligt alla arbetspensionslagar. Efterlevandepension från ett annat EU-land och efterlevandepension från systemet för EU-tjänstemän jämställs med efterlevandepensioner enligt arbetspensionslagarna.
Andelen från utlandet beaktas inte i den proportionella minskningen om
- den efterlevande maken inte har rätt till efterlevandepension från ett annat EU-land eller
- den efterlevande maken inte ansöker om efterlevandepension från ett annat EU-land.
Andelen från utlandet beaktas om den efterlevande maken endast har rätt till pension av typ omställningspension (t.ex. Sveriges omställningspension). Den proportionella minskningen förblir i kraft, fastän utbetalningen av omställningspension upphör.
Andelen från utlandet beaktas i den proportionella minskningen av efterlevandepensionen även om det inte återstår att betala någon familjepension från ett annat EU-land på grund av den efterlevande makens egna inkomster. Den efterlevande maken har rätt till familjepension från ett annat EU-land, fastän det inte återstår något belopp att utbetala.
Försäkringsdomstolen har i sitt beslut 10292/97 konstaterat att minskning (halva överskjutande delen) som beror på samordning av efterlevandepension ska fördelas i proportion till den kalkylerade efterlevandepensionen i Finland och Sverige (hälften av förmånslåtarens pension i Sverige).
Minskning av nationell pension och efterlevandepension
Om EU-efterlevandepensionen fastställs som nationell pension, fördelas den halva överskjutande delen som inverkar minskande på efterlevandepensionen i proportion till den kalkylerade efterlevandepensionen från ett annat EU-land och efterlevandepensionerna från Finland. Efterlevandepensionen från Finland beaktas antingen som nationell pension enligt förordningen eller som en rent nationell pension beroende på vilket belopp som används i jämförelsen av den nationella och pro rata-pensionen.
Som kalkylerad efterlevandepension från utlandet betraktas den del av förmånslåtarens pension från ett annat land som skulle vara den efterlevande makens eller makans andel beräknad enligt finsk lagstiftning.
Exempel: Förmånslåtarens pension i ett annat land är 100 euro. Den efterlevande maken är ensam förmånstagare. Beloppet av den kalkylerade efterlevandepensionen från ett annat land som ska beaktas vid delningen av hälften av den överskjutande delen är då 6/12 av förmånslåtarens pension, dvs. 50 euro.
Efterlevandepensionen från Finland är 250 euro och den kalkylerade efterlevandepensionen från ett annat land 50 euro. Hälften av den överskjutande delen är 80 euro. Finlands del av hälften av den överskjutande delen är 250/300 x 80 = 66,67 euro. Den minskade efterlevandepensionen från Finland är 250 - 66,67 = 183,33 euro i månaden.
Om förmånslåtaren vid sitt frånfälle inte var pensionerad, räknas den teoretiska pensionen som förmånslåtarens utländska kalkylerade arbetspension vid delningen av hälften av den överskjutande delen. Pensionen minskas med antingen förmånslåtarens nationella pensionen enligt förordningen eller den rent nationella pensionen beroende på vilket belopp som används som förmånslåtarens pension. Skillnaden betraktas som förmånslåtarens pension från utlandet.
Exempel: Förmånslåtaren hade arbetat i Finland i 360 månader (trettio år) och i Sverige i 120 månader (tio år). Förmånslåtarens finska pension är 700 euro. Förmånslåtarens kalkylerade pensionsbelopp är 480/360 x 700 euro = 933,33 euro. Det kalkylerade pensionsbeloppet som fåtts på detta sätt minskas med pensionsbeloppet från Finland, dvs. 933,33 euro - 700 euro = 233,33 euro i månaden. Skillnaden betraktas som förmånslåtarens pension från utlandet vid delningen av hälften av den överskjutande delen.
Om förmånslåtaren vid sin död fick partiell ålderspension från Finland, men ännu inte fick arbetspension från utlandet, begärs i första hand om en pensionsuppskattning av förmånslåtarens utländska pension.
Pro rata-pension och minskning av efterlevandepension
Då den efterlevande makens eller makans pro rata-pension räknas, görs minskningen i den teoretiska efterlevandepensionen. Efter minskningen räknas pensionens pro rata-andel. I detta skede görs inte längre någon proportionell minskning, eftersom den redan har beaktats i relation till försäkringsperioderna.
Familjepensionens beräkningsordning då minskning ska göras i efterlevandepensionen
Vid minskning av efterlevandepension är beräkningsordningen följande:
• förmånslåtarens nationella pension räknas (rent nationell eller enligt förordningen)
• den efterlevande makens eller makans nationella familjepension räknas
• minskning av efterlevandepensionen (även proportionell minskning)
• förmånslåtarens teoretiska pension räknas
• den teoretiska efterlevandepensionen räknas, i vilken det görs en minskning för efterlevandepension
• pro rata-efterlevandepensionen räknas
• LITA-förmån dras av från den pension som är större (nationell eller pro rata-pension).
Beaktande av andra än EU-länders pensioner i minskningen av efterlevandepensionen
Om den efterlevande får egen pension även från andra länder än EU-länder, tas en sådan pension i beaktande vid minskningen av efterlevandepensionen.
Då det gäller att i familjepensionen beakta pension från andra länder än EU/EES-länder, Schweiz eller systemet för EU-tjänstemän, tillämpas bestämmelserna i EU:s förordningar om social trygghet ändå inte på minskningen av efterlevandepensionen. I sådana fall dras den andel (hälften av skillnaden) som minskar efterlevandepensionen i sin helhet av från den finska efterlevandepensionen. Hälften av skillnaden fördelas inte i proportion till den finska efterlevandepensionen och pensionen från ett land med vilket Finland har en överenskommelse om social trygghet eller från ett icke-avtalsland före minskningen.