Grunden för familjepension | Työeläkelakipalvelu

Grunden för familjepensionen är den pension eller rehabiliteringspenning som förmånslåtaren fick vid tidpunkten för dödsfallet, utökad med eventuell pension som tillväxt för arbete vid sidan av pensionen eller rehabiliteringspenningen.

Om förmånslåtaren inte vid dödsfallet var pensionerad eller deltidspensionerad eller fick avträdelsepension är grunden för familjepensionen

den invalidpension som han eller hon skulle ha fått om han eller hon vid sin dödsdag blivit arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension
den ålderspension som förmånslåtaren skulle ha haft rätt till vid sin död om han eller hon hade uppnått den ålder som berättigar till ålderspension enligt någon arbetspensionslag.

Grunden för familjepensionen bestäms på tidigare grunder enligt den pension eller rehabiliteringspenning som förmånslåtaren fick, om

det vid förmånslåtarens död hade gått mindre än 2 år sedan invalidpensionen, rehabiliteringsstödet eller rehabiliteringspenningen hade upphört och
grunden för familjepension ska räknas som invalidpension.

Tvåårstiden räknas bakåt från dödsdagen.

Mera

Rehabiliteringsunderstöd jämställs med rehabiliteringspenning vid fastställande av grunden för familjepension.

I grunden för familjepension beaktas inte primära förmåner som förmånslåtaren eventuellt fick från Finland eller från utlandet.

Förmånslåtaren fick ålderspension

Grunden för familjepension är förmånslåtarens ålderspension, som utökas med pensionen för arbete för vilket ålderspension inte ännu har beviljats.

Förmånslåtarens ålderspension kan vara förtida eller uppskjuten. Grunden för familjepensionen är då den förtida eller uppskjutna ålderspensionen, till vilken eventuell pension som tjänats in vid sidan av ålderpensionen läggs till.

Förmånslåtaren fick invalidpension

Grunden för familjepensionen är förmånslåtarens invalidpension eller rehabiliteringsstöd, som utökas med eventuell pension som tillvuxit efter det att invalidpensionen eller rehabiliteringsstödet började. Om förmånslåtaren fick delinvalidpension, ändras den till en fullstor invalidpension vid beräkningen av familjepension.

Invalidpension som förmånslåtaren beviljats under sin livstid utgör grunden för familjepension, även om utbetalningen av invalidpensionen inte har hunnit börja. En sådan pension indexjusteras från nivån för invalidpensionens begynnelseår till nivån för familjepensionens begynnelseår med lönekoefficienten.

Även eventuell engångsförhöjning av invalidpensionen är med i grunden för familjepensionen.

Om förmånslåtaren vid sin död fick invalidpension eller rehabiliteringsstöd som innehöll rehabiliteringstillägg, dras rehabiliteringstilläggets andel på 33 procent av.

Förmånslåtaren fick ålders- eller invalidpension enligt 2004 års bestämmelser

Om förmånslåtaren fick ålders- eller invalidpension enligt 2004 års bestämmelser, är grunden för familjepensionen den ålderspension eller fulla invalidpension som förmånslåtaren fick vid sin död. Till den läggs eventuell pension som tjänats in för arbete vid sidan av pensionen.

Om förmånslåtarens pension har samordnats med en primär förmån, dras vid bildandet av familjepensionens grund den primära förmånens inverkan (grundbelopp) av från pensionen. Pensionen samordnas på nytt så att endast arbetspensionerna beaktas, utan den primära förmånens inverkan.

Mera

Förfarandet med grundbelopp trädde i kraft i två faser. Först tillämpades det endast på familjepensioner vars pensionsfall är 1.1.2012 eller senare och som uträknades utifrån ålders- och invalidpensioner som beräknats enligt 2004 års regler. Grundbeloppsmodellen utsträcktes 1.1.2015 till att också omfatta justering av familjepensioner som bestäms enligt 2004 års regler.

Om förmånslåtarens ålders- eller invalidpension har samordnats med en primär förmån, bildas grundbeloppet på så sätt att samordningen görs på nytt enligt 2004 års bestämmelser endast mellan arbetspensionerna. Den primära förmånen tas alltså inte med i samordningen. Från samordningsgränsen dras eventuellt bort en del som motsvarar folkpensionens basdel. Sålunda läggs inte den förhöjning som kompenserar slopandet av folkpensionens basdel (basdelsförhöjning) till den samordnade pensionen. Om förmånslåtarens invalidpension har engångsförhöjts, engångsförhöjs grundbeloppet med den ursprungliga förhöjningsprocenten. Till grundbeloppet läggs eventuell pension som tjänats in vid sidan av pensionen.

Förmånslåtaren fick arbetslivspension

Grunden för familjepensionen är förmånslåtarens arbetslivspension. Pensionen utökas med eventuell pension som tjänats in för arbete vid sidan av pensionen.

Förmånslåtaren fick rehabiliteringspenning

Om förmånslåtaren vid sin död fick rehabiliteringspenning, är grunden för familjepension förmånslåtarens rehabiliteringspenning, från vilken tilläggsdelen på 33 procent dras av. Till rehabiliteringspenningen läggs en eventuell pension som tjänats in vid sidan av rehabiliteringspenningen.

Om det vid förmånslåtarens död har gått mindre än två år sedan rehabiliteringspenningen upphörde, utgörs grunden för familjepensionen av rehabiliteringspenningen utökad med pension som förmånslåtaren tjänat in under tiden med rehabiliteringspenningen och tiden efter den.

Förmånslåtaren fick rehabiliteringsunderstöd

Om förmånslåtaren vid sin död fick rehabiliteringsunderstöd, är grunden för familjepension förmånslåtarens rehabiliteringsunderstöd. Till rehabiliteringsunderstödet läggs en eventuell pension som tjänats in vid sidan av rehabiliteringsunderstödet

Om det vid förmånslåtarens död har gått mindre än två år sedan rehabiliteringsunderstödet upphörde, utgörs grunden för familjepensionen av rehabiliteringsunderstödet utökad med pension som förmånslåtaren tjänat in under tiden med rehabiliteringsunderstöd och tiden efter den.

Förmånslåtaren fick avträdelsestöd

Familjepension efter en förmånslåtare som fick avträdelsestöd beräknas utgående från avträdelsestödets grundbelopp. Beloppet utökas med eventuella beräknade pensioner enligt andra pensionslagar.

Förmånslåtaren fick avträdelsepension

Avträdelsepensionen är inte en arbetspension och det föreligger ingen rätt till familjepension på basis av den. Grunden för familjepension den ålderspension, som förmånslåtaren fick vid sin död.

Förmånslåtarens pension har betalats som ett engångsbelopp

Om förmånslåtarens pension har betalats som ett engångsbelopp, är grunden för familjepensionen den månatliga pension som ligger till grund för engångsbeloppet justerad med arbetspensionsindex från nivån för det år då pensionen började till nivån för det år då familjepensionen börjar. Till den läggs den pension som förmånslåtaren tjänat in under den tid för vilken pension betalats som engångsbelopp.

Om förmånslåtarens pension enligt 2004 års bestämmelser hade betalats som engångsbelopp, justeras de fribrev som förmånslåtarens engångsbetalade pension baserar sig på med halvvägsindex till 2004 års nivå och sedan vidare med lönekoefficienten till nivån för det år då familjepensionen börjar. Till den läggs den pension som förmånslåtaren tjänat in under den tid för vilken pension betalats som engångsbelopp.

Om en engångsbetalad pension inkluderar arbetspensionstillägg, räknas beloppet av det arbetspensionstillägg som tjänats in till utgången av år 2004 ut på nytt.

Om förmånslåtaren hade fyllt 65 år före år 2005, justeras fribreven med pensionsindex till nivån för år 2004 och därefter med lönekoefficienten till nivån för det år då familjepensionen börjar.

Förmånslåtaren hade vid tidpunkten för sin död uppnått pensionsåldern, men fick inte ålderspension

Om förmånslåtaren vid sin död hade uppnått pensionsåldern enligt någon arbetspensionslag, men inte ännu fick ålderspension, är grunden för familjepensionen den ålderspension som förmånslåtaren skulle ha haft rätt till vid tidpunkten för dödsfallet. Arbetsinkomster och förmånsgrundande inkomster beaktas till slutet av dödsfallsmånaden.

Även om det vid tidpunkten för förmånslåtarens död har gått mindre än 2 år sedan invalidpension, rehabiliteringsstöd eller rehabiliteringspenning hade fått upphörde, räknas grunden för familjepension alltid på nya grunder.

Förmånslåtaren fick partiell förtidspension

Om förmånslåtaren vid sin död fick partiell ålderspension, men inte ännu hade uppnått pensionsåldern enligt någon arbetspensionslag, är grunden för familjepension den fulla invalidpension som förmånslåtaren hade fått, om han eller hon hade blivit arbetsoförmögen på sin dödsdag. Då beräknas grunden för familjepensionen utgående från följande delar:

den löpande partiella ålderspensionen
sparandelen, dvs. den pension som förmånslåtaren tjänat in före utgången av året före den partiella ålderspensionens begynnelseår och som inte ännu beviljats
den pension som förmånslåtaren tjänat in under den partiella ålderspensionens begynnelseår och efter den före utgången av året före det år då förmånslåtaren dog
pensionsdelen för återstående tid.

Om förmånslåtaren vid sin död fick partiell ålderspension och hade uppnått pensionsåldern enligt någon arbetspensionslag, räknas som grund för familjepension den ålderspension till vilken förmånslåtaren skulle ha rätt vid tidpunkten för sin död. Då beräknas grunden för familjepensionen utgående från följande delar:

den löpande partiella ålderspensionen
sparandelen, dvs. den pension som förmånslåtaren tjänat in före utgången av året före den partiella ålderspensionens begynnelseår och som inte ännu beviljats
den pension som förmånslåtaren tjänat in under den partiella ålderspensionens begynnelseår och efter den före utgången av den månad då förmånslåtaren dog.

Pensionsdelarna beaktas med eventuella förtidsminskningar och uppskovsförhöjningar.

Förmånslåtaren fick deltidspension

Om en förmånslåtare som inte hade uppnått pensionsåldern vid sin död fick deltidspension, är grunden för familjepensionen den fulla invalidpension som förmånslåtaren skulle ha fått om han eller hon på sin dödsdag blivit arbetsoförmögen.

Om en förmånslåtare som uppnått pensionsåldern vid sin död fick deltidspension, är grunden för familjepension den ålderspension som förmånslåtaren skulle ha haft rätt att få vid sin död.

Förmånslåtaren fick ålderspension till beloppet av deltidspension (född år 1949-1955)

Uppskovsförhöjning räknas till hela den intjänade pensionens belopp från den lägsta pensionsåldern till 68 års ålder. Om förmånslåtaren hade fyllt 63 år före 1.1.2017, räknas uppskovsförhöjningen fr.o.m. 1.1.2017.

Förmånslåtaren fick ålderspension till beloppet av deltidspension (född år 1947 eller 1948)

Om deltidspensionen till en förmånslåtare som dött efter 68 års ålder vid 68 års ålder hade ändrats till en ålderspension som var lika stor som deltidspensionen, är grunden för familjepensionen lika stor som beloppet på den uppskjutna ålderspensionen. Då beräknas en uppskovsförhöjning på skillnaden mellan ålderspensionen som var lika stor som deltidspensionen och den ålderspension som förmånslåtaren tjänat in före 68 års ålder. Uppskovsförhöjningen beräknas från det att förmånslåtaren fyllt 68 år till den tidpunkt då familjepensionen börjar. Uppskovsförhöjningen beräknas dock högst t.o.m. 31.12.2016.

Förmånslåtaren fick ålderspension till beloppet av deltidspension (född före år 1947)

Om deltidspensionen till en förmånslåtare som dog efter 65 års ålder vid 65 års ålder hade ändrats till en ålderspension till beloppet av deltidspension, är grunden för familjepensionen den pension som intjänats för arbete och inkomstbortfall till och med 65 års ålder. Till den läggs den pension som tjänats in för deltidsarbete från 65 till 68 års ålder.

Då beräknas en uppskovsförhöjning på skillnaden mellan ålderspensionen som var lika stor som deltidspensionen och den ålderspension som förmånslåtaren tjänat in före 68 års ålder. Uppskovsförhöjningen beräknas från det att förmånslåtaren fyllt 68 år till den tidpunkt då familjepensionen börjar.