Penningbeloppen uppdaterade enligt ändringen av folkpensionsindex 1.8.2022.
Voimassa 01.08.2022 - toistaiseksi
Soveltamisohje, Julkaisuaika 01.08.2022 Julkisuus: Julkinen
Penningbeloppen uppdaterade enligt ändringen av folkpensionsindex 1.8.2022.
Pensionstagaren är skyldig att underrätta pensionsanstalten
Pensionstagaren underrättas om anmälningsskyldigheten i pensionsbeslutet.
Om pensionstagaren i tid meddelar om sitt förvärvsarbete, kan invalidpensionen lämnas vilande från följande möjliga förfallodag.
Pensionsanstalten kan oberoende av pensionstagarens anmälningsskyldighet kräva utredning av pensionstagaren om faktorer som inverkar på pensionens belopp och på pensionsrätten, om det finns skäl att misstänka att det skett en förändring i dessa omständigheter.
Pensionsanstalten har rätt att av pensionstagaren få en utredning av om arbetsoförmågan fortgår. Pensionstagaren är på uppmaning av pensionsanstalten skyldig att låta undersöka sig för att utreda om arbetsoförmågan fortgår, om pensionsanstalten har skäl att anta att pensionstagaren åter är arbetsförmögen.
De undersökningar som pensionsanstalten ålägger görs
Pensionsanstalten ska då ersätta skäliga kostnader för undersökningen och eventuella resor.
Pensionsanstalterna övervakar pensionstagarnas arbetsinkomster och om pensionstagaren fortfarande har rätt till pension.
Den sista pensionsanstalten (s.k. VILMA-anstalten) sköter övervakningen. Om pensionsärendet inte har omfattats av VILMA-förfarandet, sköts övervakningen av den pensionsanstalt som betalar ut invalidpension på grundval av pensionstagarens huvudsakliga förvärvsarbete.
Den pensionsanstalt som sköter övervakningen skaffar nödvändiga utredningar och beslutar vilka åtgärder som ska vidtas. Vid behov deltar också andra pensionsanstalter som betalar invalidpension i avgörandet.
Om pensionstagaren har försummat att meddela om sitt förvärvsarbete, får pensionsanstalten i allmänhet uppgift om arbetet först i samband med övervakningen av pensionstagarna. I sådana fall görs ändringar i invalidpensionen ofta retroaktivt.
Pensionsanstalten kan få uppgift om pensionstagarens rätt till invalidpension med hjälp av olika blanketter.
Rehabiliteringsstödtagare kan åläggas att till pensionsanstalten t.ex. lämna in blanketten "Utredning om arbetsförmåga för fortsatt rehabiliteringsstöd ETK 7008r".
Den som får invalidpension som beviljats tills vidare kan åläggas att till pensionsanstalten t.ex. lämna in blanketten "Utredning om arbetsförmåga för kontroll av pensionsrätten ETK 2109".
Pensionsanstalten har rätt att av pensionstagarens arbetsgivare kräva uppgifter som behövs för utbetalningen av pensionen. Pensionsanstalten får uppgifter om pensionstagarens förvärvsarbete t.ex. från arbetsgivarnas anmälningar till inkomstregistret och intjäningsregistret.
Uppgifter om pensionstagarnas arbetsinkomster från tiden före 1.1.2019 får pensionsanstalten från arbetsgivarnas årsanmälningar.
Arbetsgivaren bör underrätta pensionsanstalten om arbetstagaren har återvänt till arbetet.
Från pensionsbeslutssystemet görs en övervakningskörning av invalidpensionstagarna en gång om året i april–maj.
Det kommer ett alarmmeddelande om arbetet, om en person under övervakningsåret har förtjänat minst 10 265,76 euro (2022 års nivå) medan hen varit pensionerad.
Årsinkomstgränsen fastställs på basis av det gränsbelopp som bestäms i 3 § i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete (inkomstgräns x 12 = 855,48 x 12= 10 265,76 euro).
I intjäningsregistret finns emellertid inte alltid uppgifter om inkomsterna. Därför betraktas också alltid en sådan anställning för vilken inkomstuppgifterna saknas som arbete som ger upphov till alarmmeddelande.
För följande anställningsförhållanden där inkomstuppgifterna saknas ges emellertid inte något alarmmeddelande:
Den pensionsanstalt som betalar ut pensionen får ett alarmmeddelande, när det för en person registreras eller raderas
Den pensionsanstalt som betalar ut pensionen får ett alarmmeddelande också när det för en person registreras eller ändras
Till LPA skickas ett alarmmeddelande, när det för en mottagare av avträdelsestöd registreras
De uppgifter som pensionsanstalten får från läkarutlåtanden kan ge anledning till övervakningsåtgärder. Läkarutlåtanden kan sändas till pensionsanstalterna t.ex. av Folkpensionsanstalten samt trafik- och olycksfallsförsäkringsbolagen.
Pensionsanstalten kan också be pensionstagaren lämna in ett nytt läkarutlåtande, om en medicinsk tilläggsutredning anses nödvändig.
Pensionsskyddscentralen sänder alarmmeddelanden till pensionsanstalterna om
Dessa alarmmeddelanden leder ofta till övervakningsåtgärder.
Pensionsanstalten kan t.ex. från privatpersoner få sådana uppgifter om en pensionstagares arbete som leder till övervakningsåtgärder.
Vid behov skaffar pensionsanstalten tilläggsuppgifter om arbetet t.ex. av skattemyndigheten, från inkomstregistret eller arbetsgivaren.
Pensionsskyddscentralen sänder inte uppgifter till pensionsanstalterna om rehabiliteringsstödtagares förvärvsarbete.
Pensionsanstalten överväger från fall till fall om det finns ett behov av övervakning och när pensionstagaren avkrävs tilläggsutredning i de fall där pensionstagaren har beviljats rehabiliteringsstöd för en längre tid.
Övervakningen av rehabiliteringsstödtagarna sker ofta i samband med att pensionsanstalten prövar fortsatt pension.
När pensionstagaren har kontaktats för övervakningsåtgärder ska hen alltid underrättas om avgörandet, även om invalidpensionen fortsätter att löpa som förut.
Meddelandet kan skickas till pensionstagaren t.ex. per brev.
Förutsättningarna för invalidpension måste finnas under hela den tiden som pensionen löper. Pensionsanstalten kan bli tvungen att ompröva invalidpensionstagarens arbetsförmåga medan pensionen betalas.
Om pensionstagaren förvärvsarbetar kan det innebära att det har skett förändringar i pensionstagarens omständigheter, t.ex. hälsotillståndet.
När man bedömer om pensionstagarens arbetsförmåga har förändrats eller återställts, beaktas förändringarna i pensionstagarens arbetsinkomster.
Pensionstagaren har inte rätt till full invalidpension, om arbetsinkomsterna överstiger 40 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomst som pensionstagaren hade före arbetsoförmågan.
Pensionstagaren har inte rätt till delinvalidpension, om arbetsinkomsterna överstiger 60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomst som pensionstagaren hade före arbetsoförmågan.
En ytterligare förutsättning är att överskridandet av inkomstgränsen inte är klart tillfälligt (regeringens proposition 45/2005 rd). Arbete som pågår kortare tid än tre månader kan betraktas som arbetsprövning, om den anställdas återgång till arbetet inte lyckas på önskat sätt.
I inkomstgränserna för invalidpensionstagare ska de inkomstgränser som fastställs i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbetet beaktas.
För den som får full invalidpension är inkomstgränsen
För den som får delinvalidpension är inkomstgränsen
Vid prövningen av den fortsatta rätten till invalidpension beaktas i regel alla sådana pensionsgrundande arbetsinkomster, som är vederlag för arbete och som försäkras enligt arbetspensionslagarna.
Om den ersättning som betalats inte betraktas som vederlag för utfört arbete (t.ex. upphovsrättsersättning), beaktas inte heller den ersättning som betalats ut vid övervägandet av rätten till fortsatt invalidpension
I tillämpningsanvisningarna om försäkring under punkten Pensionsgrundande inkomster redogörs mer ingående för de prestationer som utgör pensionsgrundande inkomster.
Om personen samtidigt har flera anställningsförhållanden eller vid sidan av anställningen idkar lantbruks- eller annan företagarverksamhet, betraktas det sammanlagda beloppet av inkomsterna av arbete. För företagare betraktas som inkomster den fastställda FöPL-arbetsinkomsten.
Om inkomst av arbete betalas på en gång för flera månader, divideras inkomsten med antalet månader under vilka arbetet har utförts.
Om arbetsinkomsten baserar sig på sådant arbete som pensionstagaren utfört före pensioneringen men som betalas ut först efter invalidpensioneringen, beaktas inkomsten inte som arbetsinkomst som erhållits under tiden med invalidpension.
Också arbetsinkomster från utlandet påverkar prövningen av rätten till invalidpension.
Om pensionstagaren inte har arbetsplikt under uppsägningstiden, beaktas uppsägningstidens lön inte vid inkomstkontrollen och invalidpensionen lämnas inte vilande.
Om pensionstagaren har arbetsplikt under uppsägningstiden, beaktas uppsägningstidens lön vid inkomstkontrollen. Pensionen lämnas vilande för de månader under vilka det finns förutsättningar att lämna pensionen vilande.
Stöd för närståendevård är pensionsgrundande arbetsinkomst. Om pensionstagarens inkomstgräns kontinuerligt överskrids, tar pensionsanstalten kontakt med pensionstagaren och informerar hen om situationen och alternativen. Pensionsanstalten överväger eventuella åtgärder från fall till fall då inkomstgränsen överskrids med beaktande av principerna i arbetspensionslagarna.
Detsamma gäller också vårdarvode enligt familjevårdarlagen (312/1992) som betalas till familjevårdare.
Förmånsinkomster (inkomster som ligger till grund för socialförsäkringsförmåner) är inte vederlag för arbete. Förmånsinkomster beaktas inte vid prövningen av fortsatt rätt till invalidpensions. Exempelvis beaktas pensionstagarens inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenning inte i beloppet för inkomstgränsen.
Ersättningar som betalats för såväl privata som offentliga förtroendeuppdrag beaktas som inkomster som inverkar på rätten till invalidpension endast om de försäkras och ger rätt till pension.
Hemvårdsstöd är inte pensionsgrundande arbetsinkomst. Hemvårdsstöd påverkar inte rätten till invalidpension.
Specialvårdspenning räknas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst. Specialvårdspenning påverkar inte rätten till invalidpension.
Specialvårdspenning är ersättning för förlorad inkomst i en situation där en förälder till ett svårt sjukt eller handikappat barn under 16 år tillfälligt måste vara borta från arbetet för att delta i vården eller habiliteringen av barnet.
Kapitalinkomster beaktas inte vid prövningen av fortsatt rätt till invalidpension.
En pensionstagares kapitalinkomster är inte förvärvsinkomst, eftersom de baserar sig på ägande och inte på arbete. Kapitalinkomster är t.ex.
Om en majoritetsdelägare i ett aktiebolag, en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag eller en bolagsman i ett öppet bolag som har fått kapitalinkomst får invalidpension och arbetar i företaget i sådan utsträckning att hen uppfyller villkoren för FöPL, blir det aktuellt att överväga försäkring. Beroende på FöPL-arbetsinkomstens belopp kan rätten till invalidpension behöva prövas på nytt.
Om stipendietagaren är skyldig att teckna LFöPL-försäkring, betraktas som stipendietagarens arbetsinkomster den LFöPL-arbetsinkomst som skulle fastställas för honom eller henne. Beloppet av den fastställda arbetsinkomsten beaktas som inkomst som inverkar på rätten till fortsatt invalidpension.
Andra stipendier än sådana som förutsätter LFöPL-försäkring beaktas inte i den pensionsgrundande arbetsinkomsten. Stipendier är inte vederlag för utfört arbete.
Förvärvsinkomsten för en person som bedriver lantbruks- eller annan företagarverksamhet anses vara den förvärvsinkomst som bör fastställas för personen i enlighet med LFöPL och FöPL.
Om en företagare t.ex. har minskat sin företagarverksamhet vilken därefter är just under inkomstgränsen kan han inte överhuvudtaget arbeta som anställd under pensioneringen.