Engångsförhöjning av invalidpensionen

Pensionstagare som blivit arbetsoförmögna som unga får en engångsförhöjning till invalidpensionen från ingången av det kalenderår fram till vilket det har gått fem kalenderår sedan pensionen började.

Mera

Tiden på fem år, som avses i fråga om engångsförhöjningen, beräknas från den tidpunkt från vilken pensionen borde ha utbetalats, även om den har beviljats retroaktivt och utbetalningen har börjat senare. Avsikten med engångsförhöjningen är att kompensera dem som blir arbetsoförmögna som unga för den försvagning av indexjusteringen som genomfördes vid 2005 års pensionsreform. Försvagningen av indexjusteringen påverkar pensionen, även om den inte har utbetalats under hela denna tid på 5 kalenderår.

Engångsförhöjningen läggs också till rehabiliteringspenning och rehabiliteringsunderstöd som löper vid tidpunkten för engångsförhöjningen.

Engångförhöjning beviljas inte om invalidpensionen börjar efter att pensionstagaren fyllt 50 år.

Exempel: Tidpunkt för engångsförhöjningen

Invalidpensionen har börjat 1.3.2018. Fram till slutet av 2023 har det gått fem hela kalenderår sedan pensionen började, vilket innebär att engångsförhöjningen görs 1.1.2024.

Procentsatsen för engångsförhöjningen bestäms enligt åldern

De löpande arbetspensionernas sammanlagda belopp multipliceras med procentsatsen för engångsförhöjningen, som bestäms utgående från pensionstagarens ålder vid tidpunkten för förhöjningen, dvs. den 1 januari det år då förhöjningen görs.

Full engångsförhöjning är 25 procent av pensionsbeloppet och beviljas en pensionstagare som vid förhöjningstidpunkten är högst 31 år gammal. Efter det minskar engångsförhöjningen med 1,0 procentenheter för varje levnadsår. Om pensionstagaren är 55 år vid förhöjningstidpunkten, är förhöjningsprocenten 1,0.

För pensionstagare som är över 55 år vid förhöjningstidpunkten läggs ingen engångsförhöjning till pensionen .

Om pensionstagaren är född 1.1, bestäms procentsatsen för engångsförhöjningen enligt den ålder som pensionstagaren uppnår den dagen.

Mera

Engångsförhöjningen räknas ut på basis av det sammanlagda beloppet av arbetstagarens löpande pensioner enligt arbetspensionslagarna. Engångsförhöjning läggs inte till en invalidpension enligt APL-tilläggspensionsskyddet.

Engångsförhöjning läggs också till invalidpension som beviljats enligt bestämmelserna år 2004. Engångsförhöjning betalades ut första gången i början av 2010.

Förhöjningen läggs till pensionen endast en gång, men den kvarstår i pensionen så länge som pension utbetalas.

Det görs ingen engångsförhöjning av ny pension som tillvuxit medan pensionstagaren redan har fått pension, om den löpande pensionen redan har höjts med engångsförhöjningen. Det görs t.ex. ingen engångsförhöjning av ny pension som tillvuxit vid sidan av delinvalidpension, om delinvalidpensionen redan har höjts med engångsförhöjningen.

Engångsförhöjningen minskar inte folkpensionen.

En ändring i invalidpensionens belopp på grund av engångsförhöjningen kan jämställas med en indexför-höjning av pensionen. Något beslut behöver inte ges, såvida inte pensionstagaren uttryckligen kräver det.

Procentsats för engångsförhöjningen enligt ålder

Ålder vid ingången av förhöjningsåret	Procentsats
Under 32	25
32	24
33	23
34	22
35	21
36	20
37	19
38	18
39	17
40	16
41	15
42	14
43	13
44	12
45	11
46	10
47	9
48	8
49	7
50	6
51	5
52	4
53	3
54	2
55	1
56	0

Engångsförhöjning av invalidpension som beviljats på tidigare grunder

Då invalidpension beviljas på tidigare grunder, räknas tiden på fem kalenderår från det när den första pensionen började. Om invalidpension inte utbetalas när fem kalenderår uppnås, räknas engångsförhöjningen enligt den tidpunkt som den hade räknats, om pensionen skulle ha fortsatt oavbruten. I sådant fall läggs engångsförhöjningen till pension som beviljas på tidigare grunder genast när den börjar.

Exempel: Invalidpension på tidigare grunder och engångsförhöjning

En person har blivit arbetsoförmögen som 35-åring år 2013.
Pensionen har börjat efter den primärtid som avses i sjukförsäkringslagen när personen var 36 år den 1 juli 2014.
Pension har först utbetalats som rehabiliteringsstöd i två år fram till 30.6.2016.
Efter det har personen rehabiliterats i ett års tid
Pension har därefter beviljats på tidigare grunder från 1.7.2017 fram till 30.6.2019 och på nytt på tidigare grunder fr.o.m. 1.2.2021.

Tid med pension	Tid i arbete
1.7.2014 - 30.6.2016	1.7.2016 - 30.6.2017
1.7.2017 - 30.6.2019	1.7.2019 - 31.1.2021
1.2.2021 -	-

Den 1 juli 2019 har det gått fem kalenderår sedan den första pensionen började. I början av följande år (1.1.2020) är personen 41 år och då är engångsförhöjningen 15 procent. Engångsförhöjningen räknas 1.2.2021 på den pension som beviljas på tidigare grunder.

Pensionen uppgår efter indexjusteringar till 1 517,85 euro/mån år 2021. Efter engångsförhöjningen uppgår pensionen fr.o.m. 1.2.2021 till 1 517,85 x 15 % = 1 745,53 euro/mån.

Engångsförhöjning av invalidpension som beviljats på tidigare grunder efter rehabiliteringspenning

Om invalidpension beviljas på tidigare grunder efter rehabiliteringspenning, räknas även rehabiliteringspenningtiden som pensionstid då pensionstagarens rätt till engångsförhöjning fastställs. Tid med rehabiliteringsunderstöd räknas också som pensionstid.

Exempel: Engångsförhöjning av invalidpension som beviljats på tidigare grunder

En person har fått rehabiliteringspenning under tiden 1.9.2011–31.5.2012.
Hen har beviljats invalidpension på tidigare grunder efter rehabiliteringspenning fr.o.m. 1.10.2013.

På invalidpensionen görs en engångsförhöjning fr.o.m. 1.1.2017, om personen då är under 56 år.

Engångsförhöjning och rehabiliteringstillägg

Om rehabiliteringstillägg betalas på pensionen vid förhöjningstidpunkten, betalas ingen engångsförhöjning på rehabiliteringstillägget. Således höjs invalidpensionsbeloppet utan rehabiliteringstillägg med engångsförhöjningsprocenten.

Om personen vid tidpunkten för engångsförhöjningen får rehabiliteringsstöd och rehabiliteringstillägg, beräknas engångsförhöjningen på normalt sätt till rehabiliteringsstödet, men inte till rehabiliteringstillägget.

Mera

Exempel: Engångsförhöjning och rehabiliteringstillägg

1) Personen får rehabiliteringsstöd, som har beviljats för tiden 1.10.2018-31.5.2019 och har engångsförhöjts 1.1.2019. Personen beviljas rehabiliteringstillägg för tiden 1.4.2019-31.5.2019. Rehabiliteringstillägget räknas utgående från den pension där engångsförhöjningen ingår.

2) Personen har beviljats rehabiliteringstillägg till rehabiliteringsstödet för tiden 1.10.2018-31.5.2019. Tidpunkten för engångsförhöjningen är 1.1.2019, och då läggs engångsförhöjningen på normalt sätt till rehabiliteringsstödet. Rehabiliteringstilläggets del höjs inte. Det belopp som betalas ut efter engångsförhöjningen är alltså rehabiliteringsstödet + engångsförhöjningen + det ursprungliga rehabiliteringstillägget.

3) Personen har beviljats rehabiliteringsstöd och rehabiliteringstillägg för tiden 1.10.2018-31.3.2019. Engångsförhöjningen har gjorts 1.1.2019. Fortsatt rehabiliteringsstöd och rehabiliteringstillägg beviljas direkt för tiden 1.4.2019-31.5.2019. Det fortsatta rehabiliteringsstödet och -tillägget har beviljats på tidigare grunder. När en förmån beviljas på tidigare grunder ändras dess belopp inte. Rehabiliteringsstödet och rehabiliteringstillägget enligt beslutet om fortsättning är lika stora som de första förmånerna efter engångsförhöjningen, dvs. rehabiliteringsstödet + engångsförhöjningen + det ursprungliga rehabiliteringstillägget.

Om en engångsförhöjning har lagts till pensionen och pensionstagaren deltar i rehabilitering efter det, räknas rehabiliteringstillägget på den pension som inkluderar engångsförhöjning.

Om en engångsförhöjning och ett rehabiliteringstillägg ska räknas till pensionen vid samma tidpunkt, görs engångsförhöjningen först. Sedan beräknas rehabiliteringstillägget på den engångsförhöjda pensionen.

Engångsförhöjning och rehabiliteringspenning

Om rehabiliteringspenning betalas i över fem år, höjs även rehabiliteringspenningen med en engångsförhöjning från ingången av det år fram till vilket det har gått fem kalenderår sedan rehabiliteringspenning började utbetalas. Hela rehabiliteringspenningbeloppet multipliceras med engångsförhöjningsprocenten.

Engångsförhöjning då en s.k. LITA-förmån beaktats i pensionen

Engångsförhöjningen räknas på basis av pensionstagarens sammanlagda löpande arbetspensioner. Om det gjorts avdrag för förmåner enligt trafikförsäkringslagen och lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, dvs. ett s.k. LITA-avdrag, från pensionen, räknas engångsförhöjningen på basis av pensionsbeloppet efter avdraget och läggs till detta pensionsbelopp.

Om den löpande invalidpensionen betalas som ett pensionsbelopp som grundar sig på tillväxt av arbetsinkomst efter skadefallsåret (VTJ-tillväxt), görs engångsförhöjningen på beloppet enligt VTJ-tillväxten.

Engångsförhöjningen läggs även till invalidpension som räknats enligt 2004 års bestämmelser. Engångsförhöjningen räknas utgående från den enligt 2004 års bestämmelser samordnade pensionen och läggs till den samordnade pensionen.

Engångsförhöjningen medför inte en ny LITA-samordning av pensionen.

Engångsförhöjning och invalidpension som betalas i form av ett engångsbelopp

Om invalidpension som beviljats tillsvidare betalas i form av ett engångsbelopp, betalas även ålderspension som beviljas efter invalidpension som ett engångsbelopp. Pension som betalas i form av ett engångsbelopp höjs inte med en engångsförhöjning.

Om invalidpension som beviljats tillsvidare enligt bestämmelserna 2004 har betalats i form av ett engångsbelopp, omräknas den ålderspension som beviljas efter det. De fribrev som ligger till grund för en invalidpension som betalats i form av ett engångsbelopp justeras först till nivån år 2004 med ett halvvägsindex. Efter det justeras de med lönekoefficienten till nivån för det år ålderspensionen börjar. Eftersom pensionen omräknas, läggs ingen engångsförhöjning till pensionen.